Att ta rollen som Gustav II Adolf i Trettioåriga kriget, eller som Napoleon vid Waterloo lockar allt fler. Vi går till botten med fenomenet historiska brädspel och vad vi kan lära av dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På årets stora spelkonvent Gothcon träffades 50-talet spelare för att axla rollerna som kungar, härförare och spioner under Trettioåriga kriget. Tobias Svanelid besöker konventet för att ta reda på vad som lockar med historiska brädspel.

Historikern Olof Blomqvist utvecklar egna spel utifrån sin historiska forskning och menar att spelen ger en möjlighet att komma historien nära och att förstå dess processer. Som pedagogiskt hjälpmedel är historiska brädspel en outnyttjad resurs, anser han.

Och så besöker vi Världskulturmuseets utställning om världshistoriens många spel och kikar på antika tärningar, på Indiens förlaga till Fia med Knuff och det urgamla spelet Senet från faraonernas Egypten.

Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om djävulspakter och häxerier och hur länge de egentligen varit olagliga.

Programledare är Tobias Svanelid.

Olof Blomqvists historiska speltips:

Svea rike - en riktig svensk klassiker från 1996. Spelarna tar rollen som högadliga familjer vilka konkurrerar om inflytande och prestige i Sverige, från Gustav Vasa tid fram till början av 1800-talet. Ett familjespel som också ger en underhållande repetition av skolbokshistoria - om bara familjesämjan överlever.

Roll through the ages - ett trevligt och ganska enkelt tärningsspel som påminner om Yatzy. Spelarna bygger stadsstater under antiken. Spelet är inte särskilt tungt vad gäller historisk analys, men ger ändå en känsla för historisk utveckling. 

Wir sind das Volk! - ett spel för två spelare om konkurrensen mellan Väst- och Östtyskland under kalla kriget. Kämpa om att höja din befolknings levnadsstandard för att visa vilket av de två systemen som är stabilast. Spelet ger mycket informativ överblick över Tysklands efterkrigshistoria.

Innovation - världshistorien som ett ganska abstrakt kortspel. Genom spelet följer spelarna sin civilisation från stenåldern till informationsåldern. Spelet simulerar på ett intressant sätt hur teknologisk- och samhällsutveckling sprider sig mellan olika samhällen och hur historiskt arv fortsätter att ha betydelse för samtiden.

John Company - en av de bästa historiska simulationerna i spelform. Spelarna tar rollen som olika familjenätverk som engagerar sig i det brittiska ostindiska kompaniet. En mycket pedagogisk genomgång av hur detta företag fungerade och en tankeväckande skildring av de motsägelsefulla krafterna bakom den europeiska kolonialismen.

Sverige är nu med i NATO, där bland annat också Danmark är medlem. Tobias Svanelid undrar hur det ska gå, med tanke på alla dansk-svenska krig. Och så reder vi ut om ABBA sjöng om rätt fältslag!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige har en lång och stundtals känslig relation till 75-årsjubilerande NATO. Urban Björstadius har grävt i Sveriges Radios arkiv för att ta reda på hur den svenska NATO-debatten sett ut under 1900-talet.

Och så reder vi ut det påstådda rekordet som Sverige och Danmark står för - att vara de länder i världen som oftast legat i krig med varandra. Historikern Anna Maria Forssberg menar att krigen lade grunden för en genuin fiendskap länderna emellan men att vi nu under 200 år jobbat för att bli sams.

Och så uppmärksammar vi 50-åriga Eurovisionvinnaren ”Waterloo”. Men enligt historikern Martin Hårdstedt sjöng ABBA egentligen om fel fältslag!

Programledare är Tobias Svanelid.

1946 rapporterade hundratals svenskar om spökraketer, oförklarliga flygande fenomen som alla tycktes störta i sjöar. Urban Björstadius går till botten med fenomenet och träffar ett ögonvittne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren och hösten 1946 nåddes myndigheterna i Sverige av mängder av rapporter om okända flygande projektiler. Fenomenet döptes i pressen till ”spökraketer”, men den kommitté som utredde fenomenen kom aldrig till någon definitiv slutsats vad det rörde sig om.

UFO-experten Clas Svahn berättar om spökraketernas historia och krigsarkivarien Bo Berg, som själv bevittnade en ”spökraket”, berättar om sina erfarenheter.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur hård försvenskningen av Skåne egentligen var. Är det till och med så att dagens svenska regering borde be skåningarna om ursäkt för de övergrepp och krigsbrott 1600-talets Sverige gjorde sig skyldig till?

Både vikingar och stormakts-Sverige drabbades av jordskred, och ny forskning visar hur de handskades med hotet. Och så reder vi ut varför det är så mycket sex i nyklippta Caligulafilmen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jordskred som det vid Stenungsund i höstas är traumatiska händelser som satt avtryck i historien. Vetenskapsradion Historia träffar arkeologen Anton Larsson som gått till botten med hur svenskar genom historien handskats med ras och skred och hur de påverkats av att se sina byar och gårdar förstöras av rasmassorna.

Vi bekantar oss också med den ökända kejsaren Caligula som påståtts ha haft ett incestuöst förhållande med sin syster och utnämnt sin häst till romersk konsul. Antikvetaren Ida Östenberg har sett 1970-talets skandalfilm Caligula som nu kommer i nyklippt version och är kritisk mot alla genitalier och sexscener som skymmer bilden av den historiska Caligula.

Och så reder Dick Harrison ut hur hästtokig kung Karl XI egentligen var.

Programledare är Tobias Svanelid.

Stenåldersjägare som byggde byar och tempel och bönder som fiskar och jagar. Vi vrider och vänder på begreppen jägare och bonde under forntiden och sätter betyg på Richard Lejonhjärta!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sydöstra Turkiet byggde jägarsamlarfolk monumentala stenstrukturer och bosättningar för 11 000 år sedan och tolkningarna av platser som Göbekli Tepe utmanarna nu vår bild av hur livet på jägarstenåldern fungerade.

Tobias Svanelid träffar arkeologen som ansvarar för de banbrytande utgrävningarna av världens första bofasta befolkning men träffar också arkeologen Magnus Odebäck Ljunge som menar att också vår bild av bönderna måste nyanseras. Jakten och fisket skulle fortsätta att spela en central roll för deras försörjning under många tusen år.

Och så betygsätter Dick Harrison Englands medeltidskung Richard Lejonhjärta - var har den hjälte Ivanhoefilmerna porträtterar eller en plåga för 1100-talets engelsmän?

Mötena mellan stenåldersfolk i Skandinavien verkar ha varit betydligt blodigare än man tidigare trott. Vi kartlägger den blodiga kampen mellan tidiga bönder och jägarfolk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ny forskning som presenteras i tidskriften Nature beskriver mötena mellan olika stenåldersfolk som våldsamma. Det talas om slakt och utrotning, först när de första bönderna vandrade in på de tidiga jägar-samlarnas marker i Skandinavien, sen när den första bondebefolkningen konkurrerades ut av nya grupper från Yamnayakulturen.

Tobias Svanelid diskuterar de nya rönen med arkeologen Jonathan Lindström och undersöker hur vi ska se på stenålderns våldskultur.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken betydelse kvinnorna runt Jesus hade för den tidiga kristendomen.

Ingen annan bok har gjort mer för ett land än Shogun gjort för Japan. Nu kommer en ny version av den episka berättelsen om 1600-talets Japan, men vad är egentligen dikt och sanning i serien?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 miljoner böcker såldes av James Clavells Shogun när den släpptes 1975. En hel generation japanälskare har dyrkat boken och tv-serien som följde, och när Disney nu gör en nyfilmatisering går Tobias Svanelid till botten med vad som är sant i seriens skildringar av samurajer, ninjor och geishor. Historikern Lisa Hellberg berättar om de verkliga människorna som fått stå modell för seriens huvudpersoner.

Dessutom uppmärksammar vi vårdträdens urgamla anor i Sverige och hur människor i alla tider offrat till träden för att de skulle skydda svenska hus och gårdar från olycka.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de mytomspunna kinesiska sjöexpeditionerna på 1400-talet.

Ukrainas kulturarv är under attack och nu är svenska forskare engagerade i att dokumentera Sofiakatedralen i Kiev för att bevara kyrkans historia om den skulle skadas av ryska raketer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under tusen år har människor ristat och klottrat meddelanden på Sofiakatedralens väggar. Nu dokumenterar svenska och ukrainska forskare de historiska meddelandena, däribland runinskrifter, för att bevara dem för eftervärlden. Jonathan Westin, en av forskarna i projektet, berättar om hur det är att arbeta i skuggan av kriget.

Dessutom riktas nu strålkastarljuset mot det svenska kulturarvet som enligt en ny rapport från FOI redan är under attack. Hoten är såväl digitala som fysiska och svenska kulturarvsinstitutioner behöver nu påskynda arbetet med att skydda sina samlingar.

Och så besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om hur kontakterna mellan samer och vikingar såg ut.

Från Erik XIV och Johan III till Harry och William har kungasöner bråkat, kivat och kämpat om makten. En ny avhandling undersöker orsakerna bakom maktkamperna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebar också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet.

Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

Fyra män döms för att i många år plundrat svenska vrak. Men hur kan man skydda vraken och samtidigt göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten? Hör om metallburar och spionkameror på bottnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De män som nyligen dömdes i hovrätten hade i årtionden plundrat vrak längs den svenska Östersjökusten. Mynt, keramik och en kanon från 1600-talet var några av fynden som bärgats.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius redogör för rättsfallet, men kartlägger också hur marinarkeologer tänker kring utmaningarna med att å ena sidan tillgängliggöra det maritima kulturarvet och å andra sidan skydda det mot plundring.

I Kroatien till exempel har man burat in ett av de mer värdefulla antika skeppsvraken och i Grekland har man satt upp övervakningskameror.

På Vasamuseet använder man lego i en ny utställning för att gestalta några av världens mest välkända skeppsvrak - allt från Vasaskeppet till Titanic.

Dessutom svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vad som hade hänt om Hitler anfallit Sverige under andra världskriget.