Följ med till kinesernas blodiga älsklingsperiod - de tre kungadömenas tid på 200-talet då fältslag och övermänskliga fältherrar dominerade ett kaotiskt Kina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var den kanske blodigaste epoken i Kinas historia, men också en av de mest populära. Det har gått 1800 år sedan de tre kungadömenas tid inleddes i Kina – en tid av palatsintriger, stora fältslag och påstådda superhjältar, och Tobias Svanelid träffar kinakännaren Bengt Pettersson för att diskutera vad den här perioden innebar för Kina och vad den betyder för kineser idag. För faktum är att historieverket som skildrade epoken, och som i sig skrevs för 700 år sedan, fortfarande är en av Kinas mest populära böcker.

Och så uppmärksammar vi Sveriges hemliga försök att lägga under sig Kinas enorma råvarutillgångar. I början av 1900-talet blev Johan Gunnar ”Kina-Gunnar” Andersson konsult för Kinas försök att få sin industri på fötter, men han hade en dold agenda tillsammans med medlemmar ur Wallenbergfamiljen att för svensk räkning ta kontrollen över Kinas naturresurser, inte minst landets järn- och kolfyndigheter. En dold svensk kolonialhistoria, menar forskarna.

Såväl Thanksgiving och känslan av att vara ett utvalt folk härstammar från Mayflowers resa över Atlanten 1620. Tobias Svanelid granskar en 400-årig myt för ta reda på vad den betyder i USA idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För exakt 400 år sedan satte de puritanska pilgrimerna på skeppet Mayflower för första gången sina fötter på amerikansk mark. Händelsen har fått ikonisk status i USA och till minnet av deras första hårda vinter firas Thanksgiving som den mest amerikanska av alla högtider.

Tobias Svanelid samlar historikerna och amerikakännarna Adam Hjortén och Dag Blanck för att reda ut vad Mayflowers resa egentligen betytt för USA och vad händelsen betyder för dagens amerikaner i ett splittrat land.

Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut vad skandinaver hade för kontakt med England innan vikingarna kom dit och plundrade.

Stockholms blodbad för 500 år sedan är ett närmast unikt politiskt massmord och Tobias Svanelid försöker ta reda på hur det kunde hända, men också hur det påverkade en stad som Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och – mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.

Ett bekvämt hem har blivit allt viktigare för oss under coronapandemin, och hemmens stora bekvämlighetsrevolution slog igenom på 1700-talet visar en aktuell bok. Dessutom om 1700-talets Sverigebild!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 1700-talet slog det bekväma hemmet igenom hos förmögna svenskar. Lättflyttade möbler med sinnrika tekniska lösningar revolutionerade sällskapslivet i 1700-talets salonger. Inte minst borden blev en symbol för vad inte minst kvinnor förväntades syssla med hemma: skriva brev, dricka kaffe, sy kläder och spela spel. Vetenskapsradion Historia gör hembesök hos konstvetaren Carolina Brown som skildrar bekvämlighetsrevolutionen i aktuella boken Den bekväma vardagen.

Och så undersöker vi hur bilden av Sverige såg ut för 300 år sedan. Idag har ju Sverigebilden fått sig en törn, men i den osmanska reseskildringen till Stockholm från år 1733 framstår bilden ett svenskt lyckorike som många svenskar idag säkert skulle vara stolta över.

Programledare är Tobias Svanelid.

En unik barockträdgård från 1600-talet gömmer sig på Södermalm i Stockholm och nu gräver arkeologerna ut parken och kvarteret där Bellman lekte som barn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu grävs Carl Michael Bellmans kvarter fram på Södermalm i Stockholm. Under dagens jordyta döljer sig en rik barockträdgård, men också tunga industrier från en tid då Söder var stockholmarnas sommarnöje.

Dessutom om hur arkeologer ska kunna bli bättre att hitta de fattigas kulturarv. För vid sidan av slott, borgar och hallar finns torpen och backstugorna som utgör ett fortfarande okänt kulturarv som angår oss alla.

Programledare Tobias Svanelid.

Från heliga källor till andliga viloplatser. Spabadens historia handlar om vårt ständiga behov av vård och omsorg - och att mysa! Nu fyller Loka brunn 300 år och Tobias Svanelid besöker platsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Tobias Svanelid till 300-åriga Loka brunn, där såväl societet som ”uslingar” samsades vid den undergörande gyttjan och drack vattnet som bland annat botade kung Adolf Fredriks migrän!

Vi testar modernt spabad tillsammans med Lokas Mia Spendrup och pratar med idéhistorikern Elisabeth Mansén som kan förklara hur kurorterna förvandlats genom seklen.

Dessutom svarar Dick Harrison på våra lyssnares grubblerier om Östergötland som Sveriges vagga!

Följ med på en promenad i granskogen, som länge haft en särskild och närmast religiös betydelse för svenskarna. Det menar i alla fall den religionshistoriker som nu söker naturdyrkandets rötter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För många svenskar är naturen och skogen helig och en del av oss får närmast en religiös upplevelse under en skogspromenad. Men hur kom det sig att världens mest sekulariserade folk skulle söka andlighet i skogen? Religionshistorikern David Thurfjell, aktuell med boken Granskogsfolk, söker rötterna bland Tacitus germanska naturkult, bland tomtar och troll, 1800-talets naturromantik och moderniseringens dubbla sidor och vi möter honom under en skogspromenad förstås!

Dessutom om vem som egentligen var den förste att kalla sig kung av Sverige. För Olof Skötkonung, som traditionellt betraktas som Sveriges förste kung, fanns ju inget Sverige, så Dick Harrison får reda ut vem det egentligen kan vara som var Karl XVI Gustavs första kollega.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till vendeltidens Ströja längst in i Bråviken, en tidigare okänd handelsplats och mäktig stormannahall från en tid som gav Tolkien inspirationen till sitt Rohan!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Längst inne i Bråviken har en rik handelsplats och en mäktig stormannahall dolt sig för arkeologerna. Fram tills nu när porten till Östergötland, vendeltidens Ströja, grävs ut. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om guldgubbar och märkliga mynt, om det legendariska slaget vid Bråvalla och om hur Tolkien hittade inspiration till sitt Rohan i en svensk vendeltid.

Dessutom om en av historiens doldisar, ingenjören, som nu för första gången får sin historia berättad i Gunnar Wetterbergs aktuella ”Ingenjörerna”. Från kanalbyggen och kanontillverkning har ingenjörerna i hundratals omvandlat Sverige. Idag ligger de bakom några av landets mest framgångsrika företag, men hur kom det sig att just Sverige skulle fostra en så skicklig yrkeskår?

300 spartaner stod mot hundratusentals perser i en konflikt som blivit västerlandets mest ikoniska. Men vad hände egentligen vid Thermopyle och Salamis och hur ser vi på slagen idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 2 500 år sedan drabbade det persiska imperiet samman med de grekiska stadsstaterna. Slagen vid Thermopyle och Salamis har gått till historien som striderna då västliga idéer om demokrati och frihet stod emot östlig despoti. Men vad hände egentligen under slagen? Hur kunde de numerärt underlägsna grekiska styrkorna segra och hur väl stämmer bilden av en kamp mellan frihet och förtryck. Tobias Svanelid diskuterar frågorna med antikvetaren Johannes Siapkas.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur ofta det egentligen hänt att svenska kungar slagit ihjäl folk för sitt eget höga nöjes skull.

Extrem fattigdom och avsaknad av politiskt inflytande lade grunden till den unika svenska jämlikheten, snarare än sockenstämmor och odalbönder, menar forskare som debatterar frågan i dagens program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Självägande bönder, sockenstämmor och tingstraditioner lade grunden till det demokratiska och jämlika Sverige har det hetat, men nu utmanar ekonomhistorikern Erik Bengtsson den bilden i nya boken "Världens jämlikaste land". Han fokuserar istället på hur ojämlikt Sverige var, såväl ekonomiskt som politiskt, under 1800-talet. Något som lade grunden för starka folkrörelsetraditioner och 1900-talets Folkhem. Historieprofessor Lars Trägårdh debatterar de nya rönen med författaren.

Dessutom testar vi 1500-talets simhjälpmedel – sävbunten, som skulle rädda liv och lära småbarnen att simma, flera sekel innan simpuffar och badringar tog över funktionen.

Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur äldre tider tänkte kring yngre regenter – togs verkligen unga kungar och drottningar på allvar av sin samtid?

Programledare är Tobias Svanelid.