Vetenskapsradion Historia besöker Gamla Lödöse, en av Sveriges största och äldsta städer där keramikfynd ger en ny bild av Sveriges historia. Och så letar vi avtryck från 3000-åriga barnafingrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu letar arkeologerna efter Lödöses hemligheter, en av Sveriges äldsta och medeltidens största städer. Det här var en gång Sveriges port mot väster, och kanske kan fyndet av lokalproducerad keramik på platsen ge en ny bild av Sveriges historia.

– Gamla Lödöse är ju förhållandevis okänt, och det är konstigt med tanke på alla kända figurer som vistats här, som Birger Jarl, Heliga Birgitta och Magnus Eriksson, säger Christian Mühlenbock på Lödöse Museum.

Dessutom träffar vi arkeologen Katarina Botwid som letar efter bronsålderns hantverkare i mångtusenåriga krukskärvor. För ett tränat öga kan keramiken till exempel avslöja hur duktiga forntidens krukmakare varit, och gamla fingeravtryck i leran berättar om barnarbete i bronsålderns Norrköping.

Och så reder historikern Dick Harrison ut frågan om hur medeltidens rättsskipning egentligen gick till.

Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historia nagelfar vikingadräkten på jakt efter muslimska influenser, och så diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid, för 1 900 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vikingadräkter med orientaliska mönster och korancitat avslöjar nu nära och täta kontakter mellan Norden och den muslimska världen. Arkeologen Annika Larsson är aktuell med en kommande utställning om vikingatida mode och kan i sina analyser av vikingatidens dräktfragment visa hur vikingarna klätt sig i persiskt silke och låtit sig inspireras av ett muslimskt begravningsskick.

Dessutom diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid i historien, som inleddes för exakt 1 900 år sedan, i samband med att Romarriket blev som allra störst. Antikvetaren Ragnar Hedlund reder ut varför 100-talet efter Kristus betraktas som en så gyllene era.

Dessutom reder Dick Harrison ut vilka birkarlarna egentligen var.

Programledare är Tobias Svanelid.

Skolgården har fungerat som exercisfält, grönsaksland, fängelse och rökruta. Vetenskapsradion Historia undersöker skolgårdens historia och granskar två danska experiment att lära ut källkritik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion Historia undersöker vad vi egentligen gjort på skolgårdarna genom historien.

– Ända sedan 1600-talet har skolgården ansetts vara en central del av skolmiljön, men vad man använt den till har varierat – allt från skolfängelser, exercisplatser, rökrutor eller grönsaksland, berättar Anna Larsson, en av forskarna som är aktuell med en bok om de svenska skolgårdarnas historia.

Dessutom om två danska projekt som undersöker hur historieundervisningen ska bli bättre på att lära ut de nya förmågorna källkritik och historiebruk. I Danmark testas nu hundratals grundskoleelever i att utforma sin egen historieundervisning och till och med utforma sina egna läroböcker – allt för att väcka elevernas nyfikenhet och få in ett experimentellt tänkande i historieämnet. Och kanske kan konspirationsteorier vara vägen in i källkritiken för många elever, menar idéhistorikern Rikke Peters.

Lyssnarfrågan handlar om huruvida Finland verkligen hade blivit självständigt om landet aldrig förlorats av Sverige 1809.

Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid pratar strålningskatter, radioaktiva sandlådor och kärnkraftens hotade kulturarv, men undrar också hur arkeologer kan hjälpa framtida generationer att inte drabbas av kärnavfallet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Av världens 500 kärnreaktorer har omkring 100 redan pensionerats. Men vad händer med kärnkraftens kulturarv? Tobias Svanelid träffar historikern Anna Storm som leder ett projekt som vill lyfta debatten kring kärnkraftens kulturella framtid.

– Frågan om vad som ska hända med våra uttjänta kraftverk behöver vi diskutera mer, säger hon.

Och så vill arkeologer nu hjälpa ingenjörerna att tänka kring hur man ska förhindra att det radioaktiva avfallet kan drabba framtida generationer. Det kommer att ta 100 000 år innan radioaktiviteten försvinner i det slutförvarade avfallet, men hur kan man kommunicera ett varningsmeddelande som blir begripligt också om så lång tid?

– Det gäller att inte stirra sig blind på oändlighetsperspektivet, utan att förstå att varje tid kommer att ha sin egen förståelse kring kärnavfallet, säger arkeologen Anders Högberg.

Dessutom hör du Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om Roms katakomber.

Tobias Svanelid besöker nyinvigda leksaksmuseet i bergrummet på Skeppsholmen i Stockholm, och så plumsar vi ner i havsbadens konfliktfyllda historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I bergrummet under Skeppsholmen i Stockholm invigs nu ett nytt leksaksmuseum. Med 40 000 föremål från 1200-talet och framåt vill man visa hur leksaker kan berätta hela mänsklighetens historia.

– Leksaker har alltid speglat sin tid och tidens ideal, berättar Peter Pluntky, som är historisk rådgivare åt museet.

Dessutom dyker Tobias Svanelid ner i havsbadens historia, en berättelse om konflikter mellan modernitet och romantik, mellan sedlighet och hälsohysteri.

– Vid Rigabukten stod för drygt hundra år sedan striden om det könsuppdelade nakenbadandet, som egentligen handlade om en grupps minskade politiska roll, berättar Christina Douglas som studerat baltiska havsbad.

Och så berättar Dick Harrison om vad som hände med de många tusentals soldater som stupade vid Slaget vid Lund 1676.

Tobias Svanelid går till botten med den nedtystade historien om Dieppe 1942 - ett blodigt allierat fiasko. Och så uppmärksammas Historiker utan gränser som ska förvandla historiker till fredsmäklare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en historia som tystats ner i generationer – den allierade räden mot Dieppe i augusti 1942. Vetenskapsradion Historia lyfter upp en skamfläck i de allierades krig i Europa, den misslyckade landstigningen vid Dieppe 1942 där 3 000 soldater dog eller tillfångatogs.

– Det har talats om att de allierade lärde sig en dyrköpt läxa vid Dieppe inför invasionen i Normandie, men i verkligheten lärde man sig ingenting, menar historieförfattaren Christer Bergström.

Dessutom om det nystartade initiativet Historiker utan gränser – en organisation där historiker ska hjälpa till att lösa konflikter och kriser där historia missbrukas i politiska syften. Nu samlar organisationen historiker ifrån Ukraina och Ryssland för att försöka lösa krisen på Krim.

Dick Harrison svarar också på en lyssnarfråga om huruvida våra nordiska trälar grundade egna slavsamhällen.

Programledare och redaktör är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid är tillbaka med historier om svenska kändissocialisten Kata Dalström, om en nytolkning av hur Luther omformade Sverige och givetvis Dick Harrison som besvarar veckans lyssnarfråga!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kata Dalström var sin tids megakändis och en karismatisk politiker som rörde upp känslorna varhelst hon kom för att hålla sina brandtal. I en aktuell biografi beskriver historikern Gunnela Björk borgarfrun, socialisten och folkbildaren Kata.

– Det var många som upprördes över hennes vägval och betraktade hennes karriär ungefär som vi skulle se på en medelålders kvinna som gick med i IS idag, säger hon.

Dessutom tar Vetenskapsradion Historia tempen på den nyligen avslutade historiekonferensen i Ålborg, där 500 historiker träffades för att bland annat dryfta nya synsätt på årets stora jubilar, Martin Luther.

Och så träffar vi pristagaren av det nyinstiftade litteraturpriset för bästa nordiska historiebok.

Dessutom är lyssnarfrågegurun Dick Harrison tillbaka för att besvara en fråga om hur länge vi egentligen köpt souvenirer på våra resor.

Programledare och redaktör är Tobias Svanelid.

Vilken historiebok ska du ta med dig till hängmattan i sommar och vilket historiskt spel dukar du fram när sommarregnet öser ner? Tobias Svanelid tipsar om årets bästa böcker och spel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker.

Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga.

Årets böcker och spel: