Vetenskapsradion

I veckan kom sex partier överens om de svenska truppernas närvaro i Afganistan. Bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna lämnades utanför överenskommelsen. Vilken betydelse har politisk enighet vid krig? Fanns det opposition mot tidigare svenska FN-insatser? Är Vietnamkriget beviset för att en oenig hemmaopinion gör en krigföring omöjlig? Historiska klubben möter historikerna Thomas Roth från Armémuseum och Lars Ericsson Wolke från Försvarshögskolan.

I Vetandets värld i fokus träffar vi idag nationalekonomen Rurik Holmberg som studerat den estniska oljeskifferindustrin. Estland är ensamma i världen om att vara självförsörjande på energi från oljeskiffer, men med ökade priser på råolja ökar nu intresset för oljeskiffer.

Vetenskapsradions reporter Pelle Zettersten befinner sig i östra Estland, någon mil från Narva och ett stenkast ifrån den ryska gränsen. Här finns världens största oljeskiffergruva, nästan lika stor som Stockholms kommun.

Oljeskiffern är en bergart som innehåller en del organiskt material och eldas direkt i kraftverk för att generera elektricitet, eller värms upp i en särskild fabrik för att få fram olja.

Nyligen firade den estländska oljeskifferindustrin 90 år och satsningen på att få fram mer olja fortsätter. Men hur kommer det sig att just Estland har satsat så mycket på den här industrin? Flera länder har för länge sen brutit oljeskifferliknande berg och framställt olja, men de flesta slutade för 30-50 år sen, mest för att det inte lönade sig ekonomiskt men också av miljöskäl. Dessutom finns de största reserverna av oljeskiffer inte i Estland utan i USA där man inte bryter den.

Nationalekonomen Rurik Holmberg har under många år studerat den estniska oljeskifferindustrin och skrivit en doktorsavhandling för Linköpings universitet i ämnet, min första fråga till honom är: Hur kommer det sig att du intresserade dig för denna bransch som ju är tämligen okänd för oss i Sverige?

Mer på samma ämne hos Klotet:

I Vetandets värld i fokus träffar vi idag nationalekonomen Rurik Holmberg som studerat den estniska oljeskifferindustrin. Estland är ensamma i världen om att vara självförsörjande på energi från oljeskiffer, men med ökade priser på råolja ökar nu intresset för oljeskiffer.

Vetenskapsradions reporter Pelle Zettersten befinner sig i östra Estland, någon mil från Narva och ett stenkast ifrån den ryska gränsen. Här finns världens största oljeskiffergruva, nästan lika stor som Stockholms kommun.

Oljeskiffern är en bergart som innehåller en del organiskt material och eldas direkt i kraftverk för att generera elektricitet, eller värms upp i en särskild fabrik för att få fram olja.

Nyligen firade den estländska oljeskifferindustrin 90 år och satsningen på att få fram mer olja fortsätter. Men hur kommer det sig att just Estland har satsat så mycket på den här industrin? Flera länder har för länge sen brutit oljeskifferliknande berg och framställt olja, men de flesta slutade för 30-50 år sen, mest för att det inte lönade sig ekonomiskt men också av miljöskäl. Dessutom finns de största reserverna av oljeskiffer inte i Estland utan i USA där man inte bryter den.

Nationalekonomen Rurik Holmberg har under många år studerat den estniska oljeskifferindustrin och skrivit en doktorsavhandling för Linköpings universitet i ämnet, min första fråga till honom är: Hur kommer det sig att du intresserade dig för denna bransch som ju är tämligen okänd för oss i Sverige?

Mer på samma ämne hos Klotet:

Idag är Citybanan Sveriges största byggarbetsplats. 2 500 personer är i full färd med att dra en sex kilometer lång pendeltågstunnel rakt under Stockholm. Sprängningsarbetena oroar bostadsrättsföreningar. Finns inte risk för ras och sprickbildningar i hus? När T-banan en gång drogs hände ju sådant? Landets ledande expertis på området delar bostadsrättsföreningarnas oro, men i domstol avslogs deras framställan. Vilka kunskapsområden aktualiseras i samband med jätteprojektet Citybanan? Med vilka högskolor och universitet samarbetas? Har dödsfall inträffat? Svaren får du i Vetandets värld. Medverkande: Peter Dahl och Joachim Ytterstene, Citybanan. Redaktör: Staffan Forssell.

Idag är Citybanan Sveriges största byggarbetsplats. 2 500 personer är i full färd med att dra en sex kilometer lång pendeltågstunnel rakt under Stockholm. Sprängningsarbetena oroar bostadsrättsföreningar. Finns inte risk för ras och sprickbildningar i hus? När T-banan en gång drogs hände ju sådant? Landets ledande expertis på området delar bostadsrättsföreningarnas oro, men i domstol avslogs deras framställan. Vilka kunskapsområden aktualiseras i samband med jätteprojektet Citybanan? Med vilka högskolor och universitet samarbetas? Har dödsfall inträffat? Svaren får du i Vetandets värld. Medverkande: Peter Dahl och Joachim Ytterstene, Citybanan. Redaktör: Staffan Forssell.

För att lösa svåra mordfall kan fynd av insekter på mordoffrets kropp, bidra till att lösa gåtan. Professorn Gail Anderson vidareutvecklar detta område genom att experimentera på döda grisar. Redaktör: Mats Carlsson-Lénart. Programmet är en repris från 21 maj.

För att lösa svåra mordfall kan fynd av insekter på mordoffrets kropp, bidra till att lösa gåtan. Professorn Gail Anderson vidareutvecklar detta område genom att experimentera på döda grisar. Redaktör: Mats Carlsson-Lénart. Programmet är en repris från 21 maj.

I år fyller turistindustrin i Thailand 50 år och för bland annat svenskar har kungariket i Sydostasien blivit en favorit. Men massturismen sliter också hårt på naturresurserna. Följ med Vetandets Värld till svenskön Koh Lanta för att ta reda på var skräpet, som de svenska turisterna lämnar efter sig, hamnar. Och så pratar vi med två författare till nya böcker om grön turism. De ger tips om hur man som turist kan hjälpa till att minska på slitaget. Redaktör Marcus Hansson.

I år fyller turistindustrin i Thailand 50 år och för bland annat svenskar har kungariket i Sydostasien blivit en favorit. Men massturismen sliter också hårt på naturresurserna. Följ med Vetandets Värld till svenskön Koh Lanta för att ta reda på var skräpet, som de svenska turisterna lämnar efter sig, hamnar. Och så pratar vi med två författare till nya böcker om grön turism. De ger tips om hur man som turist kan hjälpa till att minska på slitaget. Redaktör Marcus Hansson.

En stor kartskatt har nu gjorts tillgänglig via nätet 1600-talets svenska landsbygd. En guldgruva för dig som forskar om din hembygd. Redaktör: Per Gustafsson.