Vetenskapsradion

Sedan 1992 finns en konvention om biologisk mångfald som nästan 170 länder har undertecknat. I år var det meningen att takten som arter dör ut med skulle ha bromsats. I stället fortsätter den att öka. Det är ett faktum att målen i konventionen inte nås, ändå ställs ingen till svars.

Haven är ett av de värst drabbade ekosystemen, bland annat på grund av överfiskning. Konventionen om biologisk mångfald har ännu inte minskat hoten mot haven, tvärtom listas fler arter som utrotningshotade varje år.

Nyligen möttes länderna som skrivit under konventionen om biologisk mångfald i Nagoya i Japan och resultatet av mötet blev bland annat att fiskelivet får ett bättre skydd genom en kraftig ökning av de marina reservaten. Frågan är bara hur det ska genomföras. Målen i den gamla konventionen nåddes inte och än så länge är det inte bestämt hur den nya överenskommelsen ska finansieras.

Enligt Anki Weibull på Naturvårdsverket är den största fördelen med konventionen om biologisk mångfald att den skapar dialog. Samtidigt önskar hon att det hade funnits mer möjligheter att straffa länder som inte lever upp till målen. Lena Eriksson på Naturskyddsföreningen tycker att en internationell miljödomstol är en intressant tanke men frågar sig vilka som skulle hållas ansvariga.

Trots allt genomförs en hel del projekt för att bevara arter. En form av mångfald som vi kanske oftast inte tänker på är den odlade mångfalden. Vi kommer att få höra Karin Persson berätta om sitt arbete med att bevara gamla lök- och knölväxter. Övriga medverkande är Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och ledare på Artdatabanken i Uppsala.

Blir du frustrerad på datorn på jobbet ibland? Fick du någon utbildning när det nya systemet infördes? Skyller IT-avdelningen och chefen på personalen när det inte fungerar? Har någon frågat DIG hur datasystemet borde se ut för att underlätta arbetet?

Det finns alldeles för många dåliga datasystem som förvandlat människors arbetsmiljö till en mardröm. I boken "Jävla skitsystem" berättar informations-arkitekten Jonas Söderström om vårdcentralen som fick stänga för att personalen knäcktes av det nya journal-systemet. Postkassörskan som måste göra 25 musklick för att sälja ett frimärke. Passexpeditionens "bryta-ihop-rum" för personalen när ett nytt datasystem infördes. Varför blir det så här?

Den 11:e november är också World Usability Day och handlar om att lyfta fram användarvänliga datasystem. Bästa systemet får Användarnas IT-pris 2010.

Johan Thorstenson [email protected]

Blir du frustrerad på datorn på jobbet ibland? Fick du någon utbildning när det nya systemet infördes? Skyller IT-avdelningen och chefen på personalen när det inte fungerar? Har någon frågat DIG hur datasystemet borde se ut för att underlätta arbetet?

Det finns alldeles för många dåliga datasystem som förvandlat människors arbetsmiljö till en mardröm. I boken "Jävla skitsystem" berättar informations-arkitekten Jonas Söderström om vårdcentralen som fick stänga för att personalen knäcktes av det nya journal-systemet. Postkassörskan som måste göra 25 musklick för att sälja ett frimärke. Passexpeditionens "bryta-ihop-rum" för personalen när ett nytt datasystem infördes. Varför blir det så här?

Den 11:e november är också World Usability Day och handlar om att lyfta fram användarvänliga datasystem. Bästa systemet får Användarnas IT-pris 2010.

Johan Thorstenson [email protected]

Bevarandet av den biologiska mångfalden är ett mål som jämställs med bromsandet av växthuseffekten och de flesta av världens politiker är överens om att det är viktigt. Ändå utrotas djur och växter i allt snabbare takt. Samtidigt är bevarandet av artrikedomen ett omstritt mål. Många menar att vi skulle klara oss bra med betydligt färre arter.

I år uppmärksammas arbetet med den biologiska mångfalden extra genom att 2010 har blivit utsett till biologiska mångfaldens år. Nyligen möttes länderna som skrivit under konventionen om biologisk mångfald i Nagoya i Japan och resultatet av deras möte beskrivs som en succé. Bland annat kommer fiskelivet att få ett mycket bättre skydd genom en kraftig ökning av de marina reservaten.

Men att bevara arter kostar pengar och ska trenden brytas kommer det att bli dyrt. Frågan är vad vi förlorar på en minskad artrikedom: vad är till exempel malariamyggor bra för?

Filosofen Erik Persson berättar att vi skulle klara oss med betydligt färre arter, i alla fall om vi inte tar hänsyn till kommande generationer.

Professor emeritus, Mårten Bendz, tycker att det är ogenomtänkt att lägga stora summor på att bevara arter som är sällsynta i Sverige men vanliga på annat håll. Samtidigt kan man faktiskt "spara" pengar på biologisk mångfald.

Miljöekonomen Tore Söderqvist har räknat ut att nötskrikan i Stockholms nationalpark gör ett arbete som är värt 17 000 kronor per nötskrika.

I programmet möter du också Anja Ödman, doktorand i växtekologi vid Lunds universitet och Pål Axel Olsson, lektor i växtekologi vid Lunds universitet.

Bevarandet av den biologiska mångfalden är ett mål som jämställs med bromsandet av växthuseffekten och de flesta av världens politiker är överens om att det är viktigt. Ändå utrotas djur och växter i allt snabbare takt. Samtidigt är bevarandet av artrikedomen ett omstritt mål. Många menar att vi skulle klara oss bra med betydligt färre arter.

I år uppmärksammas arbetet med den biologiska mångfalden extra genom att 2010 har blivit utsett till biologiska mångfaldens år. Nyligen möttes länderna som skrivit under konventionen om biologisk mångfald i Nagoya i Japan och resultatet av deras möte beskrivs som en succé. Bland annat kommer fiskelivet att få ett mycket bättre skydd genom en kraftig ökning av de marina reservaten.

Men att bevara arter kostar pengar och ska trenden brytas kommer det att bli dyrt. Frågan är vad vi förlorar på en minskad artrikedom: vad är till exempel malariamyggor bra för?

Filosofen Erik Persson berättar att vi skulle klara oss med betydligt färre arter, i alla fall om vi inte tar hänsyn till kommande generationer.

Professor emeritus, Mårten Bendz, tycker att det är ogenomtänkt att lägga stora summor på att bevara arter som är sällsynta i Sverige men vanliga på annat håll. Samtidigt kan man faktiskt "spara" pengar på biologisk mångfald.

Miljöekonomen Tore Söderqvist har räknat ut att nötskrikan i Stockholms nationalpark gör ett arbete som är värt 17 000 kronor per nötskrika.

I programmet möter du också Anja Ödman, doktorand i växtekologi vid Lunds universitet och Pål Axel Olsson, lektor i växtekologi vid Lunds universitet.

Några procent av befolkningen ser världen på ett annorlunda sätt. De är färgblinda. Eller rättare sagt: de har ett defekt färgseende, för de ser färger även om de uppfattar färre nyanser. Vad beror det på, hur upplever en färgblind världen, och finns det någon bot? Vetandets värld görs idag av Sofia Hallonsten, som är normalseende, och av Axel Naver, som har defekt färgseende.

Vetandets världs Sofia Hallonsten tar hjälp av professor Jan Ygge vid Karolinska Institutet för att försöka förstå hur färgblinda uppfattar världen. Han berättar om generna och proteinerna som styr färgseende, om tågolyckan som gjorde att man började testa för färgblindhet i vissa yrken och om de kvinnor med supersyn som ser miljontals fler färger än alla andra.

Härom året lyckades forskare bota färgblindhet hos apor. Vetandets världs Axel Naver träffar Finn Hallböök, professor vid Uppsala universitet, för att ta reda på om den studien ger hopp för människor med defekt färgseende.

Vi hör också om hur man i Uppsala forskar om att skapa helt nya synceller från grunden.

Axel Naver och Sofia Hallonsten [email protected]

Några procent av befolkningen ser världen på ett annorlunda sätt. De är färgblinda. Eller rättare sagt: de har ett defekt färgseende, för de ser färger även om de uppfattar färre nyanser. Vad beror det på, hur upplever en färgblind världen, och finns det någon bot? Vetandets värld görs idag av Sofia Hallonsten, som är normalseende, och av Axel Naver, som har defekt färgseende.

Vetandets världs Sofia Hallonsten tar hjälp av professor Jan Ygge vid Karolinska Institutet för att försöka förstå hur färgblinda uppfattar världen. Han berättar om generna och proteinerna som styr färgseende, om tågolyckan som gjorde att man började testa för färgblindhet i vissa yrken och om de kvinnor med supersyn som ser miljontals fler färger än alla andra.

Härom året lyckades forskare bota färgblindhet hos apor. Vetandets världs Axel Naver träffar Finn Hallböök, professor vid Uppsala universitet, för att ta reda på om den studien ger hopp för människor med defekt färgseende.

Vi hör också om hur man i Uppsala forskar om att skapa helt nya synceller från grunden.

Axel Naver och Sofia Hallonsten [email protected]

Många violinister drömmer om att få spela på en äkta Stradivarius. Men nu har även forskare intresserat sig för den kända violinen när de avslöjat hemligheten bakom dess ljud.

Violinen Stradivarius har länge fascinerat samlare och musiker, men också forskare över hela världen. Att en köpare är beredd att betala 20 miljoner kronor för en äkta Stradivarius är ingen ovanlighet. Det som höjt värdet är givetvis ljudet och många är de musiker som drömmer om att få spela på instrumentet.

Men det finns också en väl bevarad hemlighet bakom ljudet och som franska forskare nu avslöjat. I flera århundraden har lackens betydelse för ljudet blivit en myt. Nu har franska forskare avslöjat sammansättningen av den trehundraåriga lacken på fiolerna. Fast det visade sig inte vara någon mirakellack.

Många violinister drömmer om att få spela på en äkta Stradivarius. Men nu har även forskare intresserat sig för den kända violinen när de avslöjat hemligheten bakom dess ljud.

Violinen Stradivarius har länge fascinerat samlare och musiker, men också forskare över hela världen. Att en köpare är beredd att betala 20 miljoner kronor för en äkta Stradivarius är ingen ovanlighet. Det som höjt värdet är givetvis ljudet och många är de musiker som drömmer om att få spela på instrumentet.

Men det finns också en väl bevarad hemlighet bakom ljudet och som franska forskare nu avslöjat. I flera århundraden har lackens betydelse för ljudet blivit en myt. Nu har franska forskare avslöjat sammansättningen av den trehundraåriga lacken på fiolerna. Fast det visade sig inte vara någon mirakellack.

I veckan kom sex partier överens om de svenska truppernas närvaro i Afganistan. Bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna lämnades utanför överenskommelsen. Vilken betydelse har politisk enighet vid krig? Fanns det opposition mot tidigare svenska FN-insatser? Är Vietnamkriget beviset för att en oenig hemmaopinion gör en krigföring omöjlig? Historiska klubben möter historikerna Thomas Roth från Armémuseum och Lars Ericsson Wolke från Försvarshögskolan.