Så såg Sveriges landsbygd ut på 1600-talet. Nu kan man via nätet söka bland de kartor som togs fram under stormaktstiden. Gustav II Adolf instrurerade ett 60-tal lantmätare att de skulle ge sig ut på landet och göra kartor över gårdar, åkermark, kvarnar, humlegårdar, frukt- och grönsaksodlingar. Ungefär hälften av den bebyggda landsbygden karterades åren 1630-1655, innan projektet tyvärr övergavs. Det har gett upphov till en kartskatt, som kan jämföras med dagens karta (via koordinater). Genom att besöka länken www.riksarkivet.se/geometriska kan man börja forska om sin hembygd. I Vetandets värld möter vi ledarna bakom projektet vid Riksarkivet: Clas Tollin och Mats Höglund. Redaktör: Per Gustafsson.

En stor kartskatt har nu gjorts tillgänglig via nätet 1600-talets svenska landsbygd. En guldgruva för dig som forskar om din hembygd. Redaktör: Per Gustafsson.

Mänskligt liv finns på alla jordens kontinenter - och sedan ett decennium har vi också skaffat oss en permanent bemannad utpost i rymden. Den internationella rymdstationen ISS är det största internationella samarbetet hittills, med enorma ekonomiska investeringar från Europa, USA, Japan, Canada och Ryssland. Vad detta - vårt utvidgade livsrum - har för betydelse för oss här på jorden är ämnet för dagens Vetandets Värld. Redaktör: Ylva Carlqvist Warnborg.

Mänskligt liv finns på alla jordens kontinenter - och sedan ett decennium har vi också skaffat oss en permanent bemannad utpost i rymden. Den internationella rymdstationen ISS är det största internationella samarbetet hittills, med enorma ekonomiska investeringar från Europa, USA, Japan, Canada och Ryssland. Vad detta - vårt utvidgade livsrum - har för betydelse för oss här på jorden är ämnet för dagens Vetandets Värld. Redaktör: Ylva Carlqvist Warnborg.

I ett unikt projekt samarbetar kemister och biologer för att bättre förstå hur klimatet kommer att utvecklas i framtiden. Det handlar om att undersöka hur olika kemiska ämnen, alger och bakterier samverkar och påverkar miljön. I Arktis märks klimatförändringarna mest därför genomförs en del av projektet på Svalbard. Vetandets Värld hänger med till isen och de vita vidderna för att förstå mer om klimatgåtorna. Redaktör: Therese Forsberg

I ett unikt projekt samarbetar kemister och biologer för att bättre förstå hur klimatet kommer att utvecklas i framtiden. Det handlar om att undersöka hur olika kemiska ämnen, alger och bakterier samverkar och påverkar miljön. I Arktis märks klimatförändringarna mest därför genomförs en del av projektet på Svalbard. Vetandets Värld hänger med till isen och de vita vidderna för att förstå mer om klimatgåtorna. Redaktör: Therese Forsberg

Följa med Vetandets värld till en av den internationella polarforskningens huvudorter, Ny-Ålesund på Spetsbergen. Redaktör Mats Carlsson-Lénart har varit där och träffat det norska polarinstitutets forskningsdirektör Kim Holmén.

Följa med Vetandets värld till en av den internationella polarforskningens huvudorter, Ny-Ålesund på Spetsbergen. Redaktör Mats Carlsson-Lénart har varit där och träffat det norska polarinstitutets forskningsdirektör Kim Holmén.

Den svenskfödde läkaren Johan Hultin, verksam i USA, har vid två tillfällen gjort äventyrliga expeditioner till Alaska. Syftet med hans resor var att i permafrosten gräva upp döda inuiter som avlidit av spanska sjukan 1918. Med hjälp av djupfrysta lungvävnader från avlägsna byar i Alaska har Hultin kunna ge värdefull hjälp till den virusforskning som sker i USA. Lars Gunnar Erlandson reste till San Francisco för att träffa Johan Hultin. Redaktör: Lars Gunnar Erlandson

Den svenskfödde läkaren Johan Hultin, verksam i USA, har vid två tillfällen gjort äventyrliga expeditioner till Alaska. Syftet med hans resor var att i permafrosten gräva upp döda inuiter som avlidit av spanska sjukan 1918. Med hjälp av djupfrysta lungvävnader från avlägsna byar i Alaska har Hultin kunna ge värdefull hjälp till den virusforskning som sker i USA. Lars Gunnar Erlandson reste till San Francisco för att träffa Johan Hultin. Redaktör: Lars Gunnar Erlandson