Vetenskapsradion

Thailand betyder för de flesta av oss semester. Men det är också ett land som sedan några år tillbaka är ett så kallat NIC-land, ett newly industrialised country.

Överallt i Thailand möts man av modern infrastruktur. Men har också kunskapssamhället utvecklats i samma takt? Modernitet handlar ju inte bara om att bygga vägar och hus och att alla ska ha mobiltelefoner.

Trots den snabba utvecklingen hamnar mycket få Nobelpris i Asien. Vetandets värld handlar idag om hur Thailand lyckats som forskningsland. När kommer Thailand att få sitt första Nobelpris?

Lika vanlig som tuberkulos var för kring ett sekel sedan i Sverige, lika vanlig är sjukdomen i dag i många fattiga länder. Sjukdomen har på senare år också gjort en "comeback" i Sverige och andra västländer. Följ med Vetandets Värld till Etiopien och möt ett svenskt-etiopiskt forskarlag som letar nya, effektiva, vapen mot den mycket spridda smittan.

Tuberkulos, eller TBC, bryter ut hos drygt nio miljoner människor varje år i världen - lika många människor som Sverige har invånare.

Forskare uppskattar att så många som en av tre personer i hela världen har latent tuberkulos. Med latent TBC är man inte sjuk, men man kan bli det - om immunförsvaret får sig en törn av exempelvis en annan sjukdom.

I dagens Vetandets Värld möter vi svenska och etiopiska forskare som på många olika sätt försöker att bekämpa TBC och förhindra sjukdomens spridning.

– Här i Etiopien är vi mitt ibland TBC-infektionerna, säger Jonna Idh, som forskar vid Linköpings universitet och som regelbundet reser till staden Gondar norra Etiopien för att delta i den gemensamma TBC-forskningen.

– Här i Etiopien är tuberkulos ett lika vanligt problem som det var i Sverige för inte ens för hundra år sen, säger Jonna Idh vidare i Vetandets Värld.

I programmet får vi också höra den etiopiska forskaren Ebba Abate, som bland annat studerar samband mellan parasiter och TBC-sjukdom.

Vi hör även Kalmarläkaren och forskaren Thomas Schön. Han leder den svensk-etiopiska TBC-forskningsgruppen och berättar om problemet med de allt mer antibiotikaresistenta TBC-stammar som sprids globalt - även här i Sverige.

Lika vanlig som tuberkulos var för kring ett sekel sedan i Sverige, lika vanlig är sjukdomen i dag i många fattiga länder. Sjukdomen har på senare år också gjort en "comeback" i Sverige och andra västländer. Följ med Vetandets Värld till Etiopien och möt ett svenskt-etiopiskt forskarlag som letar nya, effektiva, vapen mot den mycket spridda smittan.

Tuberkulos, eller TBC, bryter ut hos drygt nio miljoner människor varje år i världen - lika många människor som Sverige har invånare.

Forskare uppskattar att så många som en av tre personer i hela världen har latent tuberkulos. Med latent TBC är man inte sjuk, men man kan bli det - om immunförsvaret får sig en törn av exempelvis en annan sjukdom.

I dagens Vetandets Värld möter vi svenska och etiopiska forskare som på många olika sätt försöker att bekämpa TBC och förhindra sjukdomens spridning.

– Här i Etiopien är vi mitt ibland TBC-infektionerna, säger Jonna Idh, som forskar vid Linköpings universitet och som regelbundet reser till staden Gondar norra Etiopien för att delta i den gemensamma TBC-forskningen.

– Här i Etiopien är tuberkulos ett lika vanligt problem som det var i Sverige för inte ens för hundra år sen, säger Jonna Idh vidare i Vetandets Värld.

I programmet får vi också höra den etiopiska forskaren Ebba Abate, som bland annat studerar samband mellan parasiter och TBC-sjukdom.

Vi hör även Kalmarläkaren och forskaren Thomas Schön. Han leder den svensk-etiopiska TBC-forskningsgruppen och berättar om problemet med de allt mer antibiotikaresistenta TBC-stammar som sprids globalt - även här i Sverige.

Mycket protein och lite snabba kolhydrater, alltså en variant på så kallad GI-kost, är bäst om man vill undvika att gå upp i vikt. Det visar den hittills största studien i sitt slag där människor över hela Europa deltagit. I dagens Vetandets Värld möter vi dietisten och fetmaforskaren Anna-Karin Lindroos som varit med och gjort studien.

Mycket protein och lite snabba kolhydrater, alltså en variant på så kallad GI-kost, är bäst om man vill undvika att gå upp i vikt. Det visar den hittills största studien i sitt slag där människor över hela Europa deltagit. I dagens Vetandets Värld möter vi dietisten och fetmaforskaren Anna-Karin Lindroos som varit med och gjort studien.

Sprängningar vid byggandet av Citybanan i Stockholm oroar såväl bostadsrättsföreningar som expertis inom området. När tunnelbanan drogs skedde både sprickbildningar och ras. Följ med Vetandets värld till Sveriges största byggarbetsplats, rakt under vår huvudstad.

Idag är Citybanan Sveriges största byggarbetsplats. 2 500 personer är i full färd med att dra en sex kilometer lång pendeltågstunnel rakt under Stockholm.

Sprängningsarbetet oroar bostadsrättsföreningar - finns inte risk för ras och sprickbildningar i hus? När T-banan en gång drogs hände ju sådant. Landets ledande expertis på området delar bostadsrättsföreningarnas oro, men i domstol avslogs deras framställan.

Vilka kunskapsområden aktualiseras i samband med jätteprojektet Citybanan? Med vilka högskolor och universitet samarbetas? Har dödsfall inträffat? Svaren får du i dagens Vetandets värld.

I programmet hör du Peter Dahl och Joachim Ytterstene från Citybanan.

Programmet är en repris från den 3 november.

Sprängningar vid byggandet av Citybanan i Stockholm oroar såväl bostadsrättsföreningar som expertis inom området. När tunnelbanan drogs skedde både sprickbildningar och ras. Följ med Vetandets värld till Sveriges största byggarbetsplats, rakt under vår huvudstad.

Idag är Citybanan Sveriges största byggarbetsplats. 2 500 personer är i full färd med att dra en sex kilometer lång pendeltågstunnel rakt under Stockholm.

Sprängningsarbetet oroar bostadsrättsföreningar - finns inte risk för ras och sprickbildningar i hus? När T-banan en gång drogs hände ju sådant. Landets ledande expertis på området delar bostadsrättsföreningarnas oro, men i domstol avslogs deras framställan.

Vilka kunskapsområden aktualiseras i samband med jätteprojektet Citybanan? Med vilka högskolor och universitet samarbetas? Har dödsfall inträffat? Svaren får du i dagens Vetandets värld.

I programmet hör du Peter Dahl och Joachim Ytterstene från Citybanan.

Programmet är en repris från den 3 november.

Under de senaste åren har olika forskningsexpeditioner besökt nästan 400 olika platser i Västerhavet. Vid i stort sett varje provtagning dyker det upp ny kunskap - arter som aldrig hittats i svenska vatten förut, djur som är helt okända för vetenskapen.

Sakta växer också en bild av landskapet under vattenytan fram, med hjälp av bredstråliga ekolod och GPS ritar det svenska Artprojektet en karta över djupa dalar, spetsiga toppar, branta bergväggar och vidsträckta slätter. Där finns det ängar av fastsittande djur – och de grunda utsjöbankarna är som flyktingläger för många av de djur och växter som försvunnit från kustområdena på grund av övergödning, föroreningar och trålfiske.

När det gäller fiskarna vet vi att läget är dåligt för många arter. Slätrockan är till exempel helt borta från svenska vatten. När det gäller andra organismgrupper – som till exempel de viktiga svampdjuren – kan forskarna bara ana att det inte är bra. Problemet är också att Sverige saknar experter för många av de okända djur som dyker upp i proven.

Under hösten samlades specialister från hela världen på Göteborgs universitets forskningsstation på Tjärnö. De gick igenom mängder av insamlat material och spred sina kunskaper till framtidens skandinaviska forskare.

Under de senaste åren har olika forskningsexpeditioner besökt nästan 400 olika platser i Västerhavet. Vid i stort sett varje provtagning dyker det upp ny kunskap - arter som aldrig hittats i svenska vatten förut, djur som är helt okända för vetenskapen.

Sakta växer också en bild av landskapet under vattenytan fram, med hjälp av bredstråliga ekolod och GPS ritar det svenska Artprojektet en karta över djupa dalar, spetsiga toppar, branta bergväggar och vidsträckta slätter. Där finns det ängar av fastsittande djur – och de grunda utsjöbankarna är som flyktingläger för många av de djur och växter som försvunnit från kustområdena på grund av övergödning, föroreningar och trålfiske.

När det gäller fiskarna vet vi att läget är dåligt för många arter. Slätrockan är till exempel helt borta från svenska vatten. När det gäller andra organismgrupper – som till exempel de viktiga svampdjuren – kan forskarna bara ana att det inte är bra. Problemet är också att Sverige saknar experter för många av de okända djur som dyker upp i proven.

Under hösten samlades specialister från hela världen på Göteborgs universitets forskningsstation på Tjärnö. De gick igenom mängder av insamlat material och spred sina kunskaper till framtidens skandinaviska forskare.

Tigrar är inte bara vackra att se på, det finns en hel del annat man kan använda den utrotningshotade tiger till. I Asien finns till exempel den största marknaden för tigerprodukter. Där gör man vin på tigerben som ska fungera som ett afrodisiakum, man äter tigerkött och bär tigerklor och tigertänder som smycken i tron om att få en del av tigerns styrka. Pälsen är också en vanlig gåva bland högt uppsatta politiker i Kina och Ryssland.

Det är just tigerhandeln som är ett av de största hoten mot världens tigrar idag säger Pauline Verheij. Hon jobbar på Traffic i Malaysia med att förebygga illegal handel med tigrar och andra hotade arter. Den senaste hundraårsperioden har tigrarna minskat från 100 000 till 3200. Fortsätter de att försvinna i samma takt kommer alla vilda tigrar vara borta inom tolv år.

Men förutom den illegala handeln så finns det andra faror för tigern. Möt Pauline Verheij, Sejal Worah, naturvårdschef för Världsnaturfonden i Indien och Imran Kahn, tigerforskare och turistföretagare som pratar om problemen med tigerförvaltningen och hur vi kan lösa dem.