Vetenskapsradion

Över fyra miljoner barn har fötts med hjälp av provrörsbefruktning. Och årets nobelpristagare Robert Edwards kan sägas vara är pappa till dem alla. För utan honom och hans ihärdiga forskning mot strömmen hade inte provrörsbefruktningar varit där de är idag. Men det tog 32 år från den medicinska sensationen när första provrörsbabyn föddes tills han fick sitt pris.

1978 när Louise Brown föddes fick forskarna bakom provrörsbefruktningen, embryologen Robert Edwards och gynekologen Patrick Steptoe, kämpa i motvind. Kyrkan, särskilt den katolska, var emot dem, liksom en hel del forskare. Nobelpristagaren James Watson sa till exempel att det var så stor risk för missbildningar att Edwards och Steptoe säkert skulle tvingas till barnamord, en kritik som Edwards tog hårt.

I år fick Robert Edwards nobelpris  men han har hunnit fylla 85 år gammal och har så bräcklig hälsa att han inte kan komma till Stockholm. Inga journalister har heller fått träffa honom sedan han blev pristagare. 

I Vetandets värld berättar vi historien om hans forskning och hur han stod pall för allt motstånd som drabbade honom under 1970- och tidiga 80-talet.  Och hur det kom sig att han som var socialist öppnade privatklinik i ett gammalt slott.

Robert Edwards förste doktorand och forskarkollega sen 1960-talet, professor Martin Johnson, försöker komma på något negativt att säga om honom förutom hans dåliga klädstil.

Och Grace MacDonald som är mamma till världens andra provrörsbarn Alastair, snart 32 år, berättar hur synd hon tyckte om Lesley Brown, mamma nummer ett.

Här på webben kan du också höra en längre intervju med henne (på engelska) där hon berättar hur hon vågade ställa upp på något som aldrig hade lyckats förut. Men Grace MacDonald lyssnade egentligen mest på de hoppfulla tongångarna och förstod faktiskt aldrig att hon var nummer två i världen.  Hon berättar också hur hon hanterade all den kontrovers som fanns runt provrörsbefruktingarna i början.

Hör också en intervju med Matts Wikland, som var med och utförde den första provrörsbefruktningen i Sverige, ledd av Lars Hamberger, i Göteborg 1982. Matts Wikland utvecklade tekniken att använda ultraljud i stället för laparoskopi för att se hur mogna äggen är och den tekniken används nu i hela världen.

För fyra år sen fick luktforskaren Bill Hansson en helt unik chans i sin forskargärning. Han blev handplockad till Max Planck-instituet för kemisk ekologi i Tyskland och fick mycket generösa resurser för att bygga upp en forskning kring insekters beteende och särskilt deras luktsinne. Målet är att svara på frågan: Exakt hur fungerar luktsinnet? Följ med Vetandets värld till Max Planck-instituet för ett möte med Bill Hansson om hans luktforskningsprojekt.

För fyra år sen fick luktforskaren Bill Hansson en helt unik chans i sin forskargärning. Han blev handplockad till Max Planck-instituet för kemisk ekologi i Tyskland och fick mycket generösa resurser för att bygga upp en forskning kring insekters beteende och särskilt deras luktsinne. Målet är att svara på frågan: Exakt hur fungerar luktsinnet? Följ med Vetandets värld till Max Planck-instituet för ett möte med Bill Hansson om hans luktforskningsprojekt.

I Vetandets Värld hör du om cryptosporidium, parasiten som härjar i Östersunds vattenledningar och som har gjort tusentals människor magsjuka. Möt parasitexperten och överläkaren Antonio Barragan. - Det är en mycket smart parasit och det kan räcka med mycket små mängder för att man ska bli sjuk, säger Barragan bland annat.

Antonio Barragan berättar i programmet om var parasiten med det kryptiska namnet brukar husera, hur den går tillväga när den hamnar i människokroppen – och vad den har ställt till med på andra håll.

Enligt Barragan kommer parasitrelaterade sjukdomsutbrott sannolikt att öka i antal och omfattning i Sverige. Detta innebär, menar han, att samhället måste skaffa sig en högre parasitberedskap.

En större medvetenhet bör finnas i såväl avloppsreningen och vattenövervakningen som inom vården och i livsmedelkontrollen, enligt Antonio Barragan.

Varför livsmedel? Jo, cryptosporidiumparasiten kan inte bara föras över till oss människor via dricksvattnet. Det finns också exempel på hur den har smittat människor via exempelvis frukt och grönsaker. Ett parasitorsakat magsjukeutbrott i Umeåområdet nyligen pekar på just grönsaker som smittokälla, säger Antonio Barragan i Vetandets Värld.

Vad gäller Östersundsvattnet finns även fynd av parasiten giardia. I likhet med cryptosporidium finns den i tarmar och avföring och kan hittas hos såväl människor som djur.

I fråga om vattenburna smittor, generellt, är utbrottet i Östersundsområdet ovanligt stort, säger Antonio Barragan.

– Med svenska mått mätt är detta utbrott det hittills största rapporterade vad gäller parasiter.

I Vetandets Värld hör du om cryptosporidium, parasiten som härjar i Östersunds vattenledningar och som har gjort tusentals människor magsjuka. Möt parasitexperten och överläkaren Antonio Barragan. - Det är en mycket smart parasit och det kan räcka med mycket små mängder för att man ska bli sjuk, säger Barragan bland annat.

Antonio Barragan berättar i programmet om var parasiten med det kryptiska namnet brukar husera, hur den går tillväga när den hamnar i människokroppen – och vad den har ställt till med på andra håll.

Enligt Barragan kommer parasitrelaterade sjukdomsutbrott sannolikt att öka i antal och omfattning i Sverige. Detta innebär, menar han, att samhället måste skaffa sig en högre parasitberedskap.

En större medvetenhet bör finnas i såväl avloppsreningen och vattenövervakningen som inom vården och i livsmedelkontrollen, enligt Antonio Barragan.

Varför livsmedel? Jo, cryptosporidiumparasiten kan inte bara föras över till oss människor via dricksvattnet. Det finns också exempel på hur den har smittat människor via exempelvis frukt och grönsaker. Ett parasitorsakat magsjukeutbrott i Umeåområdet nyligen pekar på just grönsaker som smittokälla, säger Antonio Barragan i Vetandets Värld.

Vad gäller Östersundsvattnet finns även fynd av parasiten giardia. I likhet med cryptosporidium finns den i tarmar och avföring och kan hittas hos såväl människor som djur.

I fråga om vattenburna smittor, generellt, är utbrottet i Östersundsområdet ovanligt stort, säger Antonio Barragan.

– Med svenska mått mätt är detta utbrott det hittills största rapporterade vad gäller parasiter.

Indien satsar på spetsvetenskap för att locka unga och begåvade forskare att stanna i landet, istället för att överge det efter sina studier. En av satsningarna är den på bioinformatik i Västa Ghatsbergen. Här finns medicinalväxter som använts av stamfolken sedan urminnes tider, men bara ett fåtal är kända för vetenskapen.

Indien vill bli en vetenskaplig stormakt. Men ett av Indiens problem är det som kallas brain drain, att människor studerar i indiska skolor, men sedan flyttar utomlands för att jobba där det finns bättre karriärmöjligheter och högre löner.

Med satsningar på spetsvetenskap försöker man locka unga och begåvade forskare att stanna. En av satsningarna är den som görs på bioinformatik under ledning av Achusankar S Nair på Keralas universitet vid foten av Västra Ghatsbergen.

Västa Ghatsbergen i södra Indien är en av världens mest artrika platser. Bland annat finns här medicinalväxter som använts av stamfolken sedan urminnes tider. Men bara ett ytterst fåtal är kända för vetenskapen, och deras miljöer hotas av skogsskövling och klimatförändring.

Följ med Vetandets värld till universitetet i Kerala och avdelningen för bioinformatik, där man jobbar med att erövra kunskapen om växterna – medan de ännu finns kvar.

Indien satsar på spetsvetenskap för att locka unga och begåvade forskare att stanna i landet, istället för att överge det efter sina studier. En av satsningarna är den på bioinformatik i Västa Ghatsbergen. Här finns medicinalväxter som använts av stamfolken sedan urminnes tider, men bara ett fåtal är kända för vetenskapen.

Indien vill bli en vetenskaplig stormakt. Men ett av Indiens problem är det som kallas brain drain, att människor studerar i indiska skolor, men sedan flyttar utomlands för att jobba där det finns bättre karriärmöjligheter och högre löner.

Med satsningar på spetsvetenskap försöker man locka unga och begåvade forskare att stanna. En av satsningarna är den som görs på bioinformatik under ledning av Achusankar S Nair på Keralas universitet vid foten av Västra Ghatsbergen.

Västa Ghatsbergen i södra Indien är en av världens mest artrika platser. Bland annat finns här medicinalväxter som använts av stamfolken sedan urminnes tider. Men bara ett ytterst fåtal är kända för vetenskapen, och deras miljöer hotas av skogsskövling och klimatförändring.

Följ med Vetandets värld till universitetet i Kerala och avdelningen för bioinformatik, där man jobbar med att erövra kunskapen om växterna – medan de ännu finns kvar.

Kina genomgår nu inte bara en omvälvande social förändring, utan lägger samtidigt även grunden till ett framtidssamhälle som helt ska genomsyras av teknik och vetenskap.

Kinesiska forskare följer centralt uppdragna, 15-åriga forskningsplaner. Tilltron till vetenskap och teknik är närmast gränslös. Redan idag drömmer kinesiska myndigheter om framtida Nobelpris inom fysik och medicin. Men hur är det kvalitén på den forskning som bedrivs? Och forskningsfusket?

I programmet hör vi Björn Kjellman vid KTH Stockholm, Ingemar Ernberg vid KI i Stockholm, Tony Clark vid Ambassaden i Peking och Sylvia Schwaag Serger vid VINNOVA i Stockholm.

Kina genomgår nu inte bara en omvälvande social förändring, utan lägger samtidigt även grunden till ett framtidssamhälle som helt ska genomsyras av teknik och vetenskap.

Kinesiska forskare följer centralt uppdragna, 15-åriga forskningsplaner. Tilltron till vetenskap och teknik är närmast gränslös. Redan idag drömmer kinesiska myndigheter om framtida Nobelpris inom fysik och medicin. Men hur är det kvalitén på den forskning som bedrivs? Och forskningsfusket?

I programmet hör vi Björn Kjellman vid KTH Stockholm, Ingemar Ernberg vid KI i Stockholm, Tony Clark vid Ambassaden i Peking och Sylvia Schwaag Serger vid VINNOVA i Stockholm.

Thailand betyder för de flesta av oss semester. Men det är också ett land som sedan några år tillbaka är ett så kallat NIC-land, ett newly industrialised country.

Överallt i Thailand möts man av modern infrastruktur. Men har också kunskapssamhället utvecklats i samma takt? Modernitet handlar ju inte bara om att bygga vägar och hus och att alla ska ha mobiltelefoner.

Trots den snabba utvecklingen hamnar mycket få Nobelpris i Asien. Vetandets värld handlar idag om hur Thailand lyckats som forskningsland. När kommer Thailand att få sitt första Nobelpris?