Naturvetarpodden - gör dig lite klokare

Som expert på evolutionär genetik sitter Jessica Abbott i panelen i Fråga Lund. Med en mix av underhållning och kunskap når hon en publik som annars kanske inte skulle intressera sig för vetenskap. Vem vill till exempel inte veta varför zebrans ränder gör det svårare för bitande flugor att landa?

I sin forskning studerar hon bananflugor och plattmaskar för att förstå hur genetiska skillnader mellan könen uppstår och utvecklas. Skillnaderna kan vara enorma: hos filtbläckfisken kan honan väga upp till 40 000 gånger mer än hanen.

Om inget görs finns risken att sillen går samma öde till mötes som torsken och försvinner från Östersjön. I ett varmare klimat blir det unika innanhavet med bräckt vatten ännu känsligare för störningar. 

Men utvecklingen går att påverka. Lösningen är att fiska mer hållbart och ta större hänsyn till vad ekosystemet tål. Lika viktigt är att minska tillförseln av näring från jordbruk och avlopp. Forskaren Carolyn Faithful höjer också ett varningens finger för PFAS, nu när vi har fått bukt med utsläppen av PCB, kvicksilver och DDT. 

Ett varmare klimat öppnar dörren för nya arter i Sverige. Hittills har vi sluppit larven från helvetet – ekprocessionsspinnaren – som orsakar blåsor på huden. Det bästa sättet att hålla den på avstånd är att inte ta in ekplantor från utlandet. 

Mycket talar för att granen har sett sina bästa dagar i södra Sverige. Varma och torra somrar gör att den lätt faller offer för granbarkborren. Jourhavande biologens recept för mer motståndskraftiga ekosystem är ökad biologisk mångfald. 

Dietisten Maria Sitell utmanar bilden av att processad och ultraprocessad mat med automatik skulle vara skadlig för hälsan. Hon avfärdar också påståendet att enskilda livsmedel driver eller motverkar inflammation. 

Vad maten innehåller är viktigare än hur den är behandlad. Hon landar i att receptet för god hälsa bland annat är mer fullkorn, baljväxter och rotfrukter. Även om rött kött ger viktiga mineraler som järn bör man äta mindre av det. Samma gäller salt och snabba kolhydrater som till exempel godis och sötad läsk. 

Det är inte bara Europa som har drabbats av torka i sommar. I södra Sverige var grundvattennivåerna rekordlåga redan i våras. På flera håll har torkan fortsatt i sommar, och det som tidigare beskrevs som extremväder riskerar att bli det nya normala. 

Lantbruket står inte mycket bättre rustat mot torka än 2018, då den svenska spannmålsskörden blev ungefär hälften av ett normalår. Nu behövs en nationell handlingsplan för att klimatanpassa lantbruket och säkra framtidens matproduktion, menar Markus Hoffman, vatten- och hållbarhetsexpert på LRF. 

Få skolämnen väcker så starka känslor som matematik. Antingen älskar man siffrorna eller så hatar man dem. Men alla behöver inte kunna Pythagoras sats på sina fem fingrar.  

Matematikern Marcus Näslunds poäng är att alla behöver ha förståelse för siffror och statistik för att inte bli manipulerade och lurade av valundersökningar och tvärsäkra påståenden. Att matematik dessutom öppnar dörren till några av arbetsmarknadens mest attraktiva jobb är en bonus. 

Med pandemin i färskt minne höll världen andan när ett till en början okänt virus slog till mot ett kryssningsfartyg i maj 2026. 

Mycket talar för att vi kan räkna med fler virusutbrott framöver, bland annat i spåren av klimatförändringar. Därför är det viktigt att genom övervakning ha koll på utvecklingen, särskilt som det ännu saknas både vaccin och specifika läkemedel mot hantavirus. 

Det finns gott om myter om mat. En sådan är att kolhydrater gör oss tjocka och att man ska undvika gluten. Det gäller för dem som har den autoimmuna sjukdomen celiaki – glutenintolerans. För friska kan ett glutenfritt liv snarare innebära att man missar fullkornets viktiga näringsämnen och andra hälsofördelar.

Hon förklarar också varför blodsockret ska stiga när vi äter, och hur man undviker de värsta topparna och dalarna genom rätt mat vid rätt tillfälle.

Tänk om alla talanger som i dag utvecklar vapen lade sin kraft på att lösa klimatkrisen och andra miljöproblem. Det bygger på att världens ledare hittar sätt att samarbeta och vänder mänskliga misstag och dumhet till innovation och utveckling. 

Enligt gästprofessorn Stefan Engeseth krävs det att läget förvärras innan det samarbetet blir möjligt. Pandemin visade att världen faktiskt kan enas för att lösa en gemensam kris. 

Vad var det som gjorde att ebola fick så starkt fäste? Och hur stoppar man ett virus utan vaccin? Läkaren och forskaren i globala infektioner Caroline Rönnberg vid Folkhälsomyndigheten reder ut smittkedjorna, WHO:s avgörande roll – och varför fladdermöss pekas ut som en möjlig källa. 

Men tiden är knapp – smittan fortsätter att spridas och dödligheten är hög.