Med pandemin i färskt minne höll världen andan när ett till en början okänt virus slog till mot ett kryssningsfartyg i maj 2026. 

Mycket talar för att vi kan räkna med fler virusutbrott framöver, bland annat i spåren av klimatförändringar. Därför är det viktigt att genom övervakning ha koll på utvecklingen, särskilt som det ännu saknas både vaccin och specifika läkemedel mot hantavirus. 

Det finns gott om myter om mat. En sådan är att kolhydrater gör oss tjocka och att man ska undvika gluten. Det gäller för dem som har den autoimmuna sjukdomen celiaki – glutenintolerans. För friska kan ett glutenfritt liv snarare innebära att man missar fullkornets viktiga näringsämnen och andra hälsofördelar.

Hon förklarar också varför blodsockret ska stiga när vi äter, och hur man undviker de värsta topparna och dalarna genom rätt mat vid rätt tillfälle.

Tänk om alla talanger som i dag utvecklar vapen lade sin kraft på att lösa klimatkrisen och andra miljöproblem. Det bygger på att världens ledare hittar sätt att samarbeta och vänder mänskliga misstag och dumhet till innovation och utveckling. 

Enligt gästprofessorn Stefan Engeseth krävs det att läget förvärras innan det samarbetet blir möjligt. Pandemin visade att världen faktiskt kan enas för att lösa en gemensam kris. 

Vad var det som gjorde att ebola fick så starkt fäste? Och hur stoppar man ett virus utan vaccin? Läkaren och forskaren i globala infektioner Caroline Rönnberg vid Folkhälsomyndigheten reder ut smittkedjorna, WHO:s avgörande roll – och varför fladdermöss pekas ut som en möjlig källa. 

Men tiden är knapp – smittan fortsätter att spridas och dödligheten är hög. 

Våtmarker löser flera miljöproblem på en gång. Men ingen våtmark är den andra lik. Någon är specialiserad på att fånga in koldioxid, medan en annan bromsar upp vattnet i landskapet och minskar översvämningar eller övergödning. Våtmarken kan också leverera vatten till jordbruket vid torka.

Ett tips är att anlägga rätt våtmark på rätt plats. Det går inte att satsa på fisk och grodor samtidigt, utan man får välja vilken biologisk mångfald man vill ha. Detta då fisken äter grodyngel med god aptit.

Nu är det ett gyllene tillfälle att göra oss fria från fossila bränslen. För varje gång det skakar i Mellanöstern märker vi det direkt - inte bara på priset vid pump, utan även kostnaderna för mat, kläder och annat som bygger på fossil energi.

Vår gäst hållbarhetsprofilen Mattias Goldmann menar att den gröna omställningen inte bara är nödvändig. Den kan också vara lätt, lustfylld och lönsam. Det är Sverige ett bevis för som har lyckats förena hög tillväxt med att ligga i världstopp för förnybar energi.

Stanna upp och känn in platsen innan du sätter spaden i jorden. Även om växtzonen är en femma kan mikroklimatet på en skyddad plats gå ner till en tvåa. I det ligger att bygga gröna rum med buskar och träd, menar den prisbelönta trädgårdsboksförfattaren.

Hitta din ambitionsnivå och låt ängen bjuda på överraskningar med frön som vinden har fört in. Fjärilar och humlor gör trädgården till en sinnlig upplevelse - ett ankare i en orolig värld, långt från samtidens utspel och nycker.

Nya rön visar att arvet spelar större roll för hur länge vi lever än man tidigare trott. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och lita till genetiken, som skiljer sig åt mellan individer.

Det är minst lika viktigt som tidigare att äta hälsosamt, som att välja olivolja och rapsolja i stället för mättade fetter från komjölk och ister. Det menar Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska institutet, som varnar för de nya kostråden från USA.

I alla tider har människan tagit hem växter från andra länder, medan andra har hittat hit via sjöfart och andra handelsvägar. Göran Greider har en kluven känsla till invasiva växter.

Han är imponerad över deras förmåga att ta för sig och konkurrera ut allt annat i sin väg. Samtidigt inser han att de hotar fjärilarna på sommarängen och jordbrukets förmåga att producera mat. Han landar ändå i att invasiva växter ska bekämpas.

Inte sedan mätningarna startade på 1860-talet har det varit så få kor i Sverige. Torkan 2018 sätter fortfarande spår då låga skördar gjorde att många kor gick till slakt. Ovanpå det kom pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och inflation. Det sammantaget har orsakat brist på nötkött och högre priser i hela Europa. 

En vändning är på gång men den lär dröja några år, enligt Isabel Moretti, vd på Svenskt kött. Allt fler väljer det blågula köttet i butik, främst av beredskapsskäl vid sidan av hållbarhet och god djuromsorg.