Språket

Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan?

I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet?

Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn?

Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man?

Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Svenska språket ska vårdas, det enligt ett statligt beslut. Men hur intensiv ska vården vara? Där går åsikterna isär. I veckans avsnitt tittar vi på språkvården förr och nu, och låter Språkrådet möta debatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför kan språkexperter så sällan säga hur ett ord bör uttalas?

Hur var språkvården förr?

Vad är språkvård idag?

Varför behöver språket vårdas?

Hur påverkas Språkrådets rekommendationer av att det är en del av en statlig myndighet?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Tingsell, språkvårdare på Språkrådet, som är organiserat inom Institutet för språk och folkminnen. Programledare Emma Engström.

Biografin om Bertil Molde som nämns i programmet är skriven av Sven-Göran Malmgren och Birgitta Agazzi och har den preliminära titeln "Bertil Molde. Språkvårdare och folkbildare". Utkommer senare i år.

Redaktionen tar upp några av lyssnarnas bästa frågor. Henrik Rosenkvist går till botten med uttryck som "vi vill fred" och "vi växer ditt företag", och nosar upp ett alternativt ursprung till ordet "dönicke".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför uppstår uttryck som "vi vill fred" eller "han vill kärlek"? Det låter konstigt.

Det finns chefssekreterare, chefsadministratör och chefsdirigent, men hur förhåller de sig till varandra, och varför ska det vara ett foge-s?

Vad är bakgrunden till ordet dickadarier? Och är det besläktat med det tyska ordet döneken?

Ett konsultföretag annonserar: "Vi växer ditt företag". Kan man uttrycka sig så?

Vad händer om man tar bort bokstaven o från ogin, otymplig, ofantlig och ohemul? Det vill säga, finns orden gin, tymplig, fantlig och hemul?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska?

Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan?

När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har?

Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den?

Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist:

Att gå på gym är inte bara tungt. Det kan vara svårt att tränga igenom de många ord och begrepp som är unika för gymkulturen. Ylva Byrman ger oss bakgrunden till några av de svenska och engelska termerna, och föreslår nya.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför heter alla övningar på gym numera något på engelska och inte de svenska benämningar som redan finns?

Vad är bakgrunden till ordet valvstupstående?

Kan man säga atlet om idrottsmän, till exempel friidrottare?

Vad kommer det svenska ordet hantel från?

Finns det ett svenskt ord för kettlebell?

Vad betyder burpee, klova, discogymma och räckhäv?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Clara Fröberg, träningsinstruktör. Programledare, Emma Engström.

Med i avsnittet finns ett klipp från kortfilmen "Frisksport", av Karl-Erik Alberts från 1939, SVT Öppet arkiv.

Ord som förekommer i avsnittet

räckhäv – chins/pull ups (eng)

discogymma

klova

burpee (eng) – specialare

hantel – dumbbell (eng)

skivstång – barbell (eng)

kettlebell (eng) – Ylva Byrmans svenska alternativ: kittelklot (inspirerad av engelskan), rysshantel/ryssklot (inspirerad av ryska ursprunget), klotvikt eller öglehantel (inspirerad av formen), svingklot (inspirerad av användning). Emma Engströms favorit: kaffekula (inspirerad av ett språkligt missförstånd)

Romani har talats i Sverige i åtminstone 500 år. I veckans avsnitt får Språket besök av den nya läsambassadören Bagir Kwiek, som ska få fler att läsa och känna till romska berättelser. Men vad är hans egen språkbakgrund och varför brinner han för romani?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När regerade romani, det vill säga när och varför blev det modernt att ta in romska ord i svenskan?

Om man jämför med samiska, hur många romska lånord finns det i svenska?

Varför innehåller just Jönköpingsdialekten ord på romani?

Hur kan man se romernas historia i språket?

Lästips:

Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk, Gerd Carling. 2005

Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger, Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf. 2008. Inledning och grammatik och bearbetning av Gerd Carling.

Romer – 500 år i Sverige. Språk, kultur och identitet, Gerd Carling, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Lenny Lindell, Allan Schwartz. 2016

Länktips:

https://www.minoritet.se/

https://riksarkivet.se/motkallorna/meromromerochresande

https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör, utnämnd av Kulturrådet. Programledare Emma Engström.

Skånska pratas av cirka en miljon svenskar. Ändå är den fortfarande en av de minst omtyckta dialekterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Henrik Rosenkvist svarar på om skånska ”r” är på väg att försvinna och så pratar vi med journalisten som skickades till talpedagog när tittare inte förstod vad hon sa.

Hur är skånskans status?

Vad är bakgrunden till det skånska ordet dons för brunn?

Vad finns kvar av skånskan om man tar bort tungrots-"r"?

Är den ”äkta” skånskan med skorrande ”r” utrotningshotad?

Vad är ursprunget till ordet pågasnöre? Är det nedsättande att kalla någon det?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Gäst Elaf Ali, journalist.

En eminent panel diskuterar den kritiserade språkvården och språklagen som fyllde 10 år året som gick. Dessutom: allt om nyordslistan 2019 och hur det gick för nyorden sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför domineras Språkrådets och Språktidningens gemensamma nyordslista av ord om klimat och digitala fenomen?

Vilka ord på nyårslistan säger mest om 2019?

Vilka ord är lättast att glömma från året som gick?

Vilka nyord vill lyssnarna lyfta fram?

Hur gick det för orden sedan?

Svensk språkvård kritiseras ibland för att vara för flat. Ligger det något i kritiken?

Vad har Sveriges första språklag fått för betydelse efter att ha funnits i 10 år?

Panelen: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen. Ola Wikander, författare och forskare i bland annat klassisk hebreiska vid Lunds och Uppsala universitet. Programledare Emma Engström.

A
animoji
antivaxxare
artdöden
ASMR
aspludd

B
benim
beteendedesign

C
cybersoldat

D
deepfake
deplattformering
digital tvilling
dra åt helvete-kapital

E
eldost

F
fimpomat

G
Gretaeffekten
grönt körfält

H
hjärtslagslag
hundvissla
hybridkrig

I
ikigai
immersiv

K
klimatdiktatur
klimatnödläge
klimatstrejk
källtillit

L
lågaffektivt bemötande

M
menskonst

N
nattborgmästare

P
popcornhjärna

S
sharenting
smygflyga
syssna

T
tågskryta

V
växtbaserat kött

Ö
övervakningsekonomi

Veckans avsnitt tar dig med på en tur i programmets historia. Temat är julens ord och uttryck och redaktionen utlovar flera kära återhöranden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad har julmust med must att göra?

Varför säger man tomte i Sverige och nisse i Norge?

Vad betyder egentligen texten i luciasången?

Vad står verbet braska för i talesättet Anders braskar, julen slaskar, alternativt Anders slaskar, julen braskar?

Vad betyder ordet fnyk, som i att det fnyker snö?

Var kommer den skånska traditionen julaknudor (julknutor) från?

Vad är egentligen ett julbord, det kan man säga om ett dekorationsbord utan mat också?

Vad är den historiska bakgrunden till ordet jul?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska, samtliga vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström, Emmy Rasper och Anna-Lena Ringarp.