Språket

I veckans avsnitt väljer redaktionen några av lyssnarnas bästa frågor. Ylva Byrman börjar i drogernas och våldets värld, mellanlandar på Guernsey, reder ut ett vanligt deckarord och hittar farliga och ofarliga granater.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kommer det sig att vissa säger freebejsa (från engelskans freebase) i betydelsen att improvisera? Det är ju ett sätt att knarka?

Vad är bakgrunden till ordet gensare, alltså en typ av varm tröja?

Varför säger man att ge smörj om att slå någon?

Var kommer ordet kommissarie från och hur blev det en tjänstegrad inom polisen?

Hur hänger vapnet handgranat, frukten granatäpple och ädelstenen granat ihop?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Får det lov att vara en dricka, drick, dryck eller drink? Henrik Rosenkvist reder ut ord och begrepp om drickbara vätskor. Det visar sig också att den sista slatten har något magiskt över sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Heter det energidryck eller energidricka? Och vad är skillnaden mellan dryck och dricka?

Varifrån kommer uttrycket ta pojken, om att dricka upp det sista i glaset?

Vad är en kobbel?

Varför skriver många att glaset är fyllt till bredden, det heter väl brädden?

Vad är te, egentligen? Räcker det att man har lagt växtdelar i varmt vatten?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Engelskan dundrar in i svenska språket och lämnar kvar en massa lånord. Henrik Rosenkvist reder ut hur lånen går till och berättar om falska vänner och låtsasengelska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur blev after work ett svenskt uttryck?

Varför har adressera, addera och affektera fått delvis nya betydelser i svenskan?

Varför används det engelska ordet influencer och hur etablerat är det?

Kan man verkligen översätta surreal med surrealistisk?

När dök ordet potthål upp i svenskan och varför är det så populärt?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Det handlar om fackspråket, alltså orden och uttrycken för kunskap vi lär oss på jobbet eller när vi nördar i ett ämne. Och så uppmärksammar vi en modern 50-åring: ordet dator.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vab, apt (arbetsplatsträff) och prao. Har svenska fler förkortningar än andra språk?

Kan fackspråk bli för svårt?

Vad är skillnaden mellan material och materiel? Hur ska man använda orden?

Hur myntades den svenska termen dator?

Ska det heta cirkularitet eller cirkuläritet?

I matematiken är ordet ty en fackterm. Hur blev det så? Och vilka ordklasser kommer fackspråket från?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Intervju med Åsa Holmér, fackspråkvårdare på Språkrådet.

När maten är som godast och färgerna som starkast. Då tar vi till superlativen. Ylva Byrman guidar oss till adjektivens yttersta gräns.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad betyder superlativ?

Varför säger vissa "Hans betydelse går inte att underskatta!”. Det ska väl vara överskatta?

Hur böjer man adjektiv? Ska det till exempel vara mer och mest intressant, eller intressantare och intressantast?

Hur går det till när god blir jättegod och snygg blir ursnygg? Finns det trender för förstärkande förled?

Vad är absolut superlativ?

Varför kan man inte säga lila, lilare, lilast?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska?

På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"?

Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn?

Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?”

Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".

Varför är ordet dum synonymt med barnslig? Är det dags att sluta att använda barnmetaforer för att kritisera andra? Diskussion mellan Henrik Rosenkvist och journalisten Ylva Mårtens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Godis, mellis och dagis. När kom de första substantiven med ändelsen -is i svenskan? Och varför hänger de ofta ihop med företeelser i barnens sfär?

På vilket sätt påverkar barn och unga allmänspråket?

Varför använder vi ord som sandlåda, dagisbarn och lekstuga för att kritisera andra vuxna?

Vad är bakgrunden till uttrycket ajabaja?

Varför har ordet dum två betydelser, en för barn och en annan för vuxna?

Vad säger lyssnarna om ordet kraja?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Ylva Mårtens, journalist och tidigare redaktör för programmet Barnen i P1. Programledare Emma Engström.

LÄSTIPS: Boken som Henrik Rosenkvist nämner i avsnittet heter "Metaphores we live by" (1980) av lingvisten George Lakoff och filosofen Mark Johnson.

Har vi de rätta orden för döden? Ylva Byrman svarar på efterlysningar och tittar närmare på dödsannonser. Och så hälsar vi på hos en begravningsentreprenör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finns det ett alternativt ord för dödsbo, som är bättre för de anhöriga?

Varför heter det stryka med?

Hur har dödsannonserna förändrats?

När används orden död respektive avliden i medier?

Finns det ett bättre uttryck än borgerlig begravning?

Vad är en likbjudare?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Skiljetecken ger en paus för ögat i läsningen. Men hur använder man dem bäst? Ylva Byrman jagar komman, gissar om snedstreck, varnar för semikolon och sätter punkt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför sätter många ett snedstreck före sitt namn? Är det typiskt svenskt?

Var ska frågetecknet sitta?

Varför är det så många kommatecken i äldre texter?

Kommer det nya skiljetecken?

Hur använder man semikolon rätt?

Vad betyder det egentligen när man skriver ut tre punkter?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Det handlar om att säga fel och att missuppfatta ord. Lyssnarna och Henrik Rosenkvist delar med sig av egna och andras felsägningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är det fel att säga ögonlockarna eller är det dialekt?

Vem bestämmer vad som är rätt och fel i språket?

Hur blir fel rätt?

Är det en missuppfattning att säga att man döper djur?

Varför säger vissa påhyvla när det heter pådyvla?

Har ordet dekadens bytt innebörd? Eller missuppfattas det?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.