Språket

Vi blickar österut. För det har talats svenska i Finland åtminstone sedan medeltiden, men vad utmärker egentligen finlandssvenska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad skiljer finlandssvenska från svenska med finsk brytning?

Hur uttalar man sporten padel på standardsvenska? För en finlandssvensk känns det naturligt att säga "paadel", medan många svenskar säger "paddel".

Hur kommer det sig att finlandssvenskar har lättare att skilja på de och dem än svenskar?

Hur ska man tolka det finlandssvenska uttrycket månne inte?

Varför böjer finlandssvenskar vissa verb annorlunda?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

LÄS MER: Finska Yle listar lyssnarnas bästa finlandismer.

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg – pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr?

Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter?

Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund?

Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga?

Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Balubas

Cash

Cashiluring

Daler

Deg

Flis

Fyffe

Fyrk

Geld

Klös

Klöver

Kontanter

Kosing

Kulor

Leuter

Lovor

Lubriks

Lusidorer

Monedas

Monetas

Mynt

Pant

Para

Parra

Penningar

Pistoler

Pix

Pluring

Riksdaler

Sekiner

Skånepesetas

Spänn

Storkovan

Stålar

Stålbjörns

Växel

Valörer

Sillöga = äldre slang för en tioöring

Blejd = äldre slang för tjugofemöring

Småskrammel = småpengar

Grossel = småpengar

Feckebôs = småpengar

Grus = småpengar

Korvöre = väldigt liten slant

Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet

Bagis = en krona

Bagare = en krona

Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel)

Bergman = en tvåhundrakronorssedel

Annie Lööf = en femhundrakronorssedel

Röding = en femhundrakronorssedel

Papp = tusen kronor

Tuss = tusen kronor

Storsläng = en tusenkronorssedel

Lax = en tusenkronorssedel

Lakan = en tusenkronorssedel

Långsjal = en tusenkronorssedel

Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktion?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är en tungvrickarramsa och varför är den svår att uttala?

Vad har ramsorna för ursprungligt användningsområde?

Har innehållet någon koppling till deras geografiska ursprung?

Finns det något som heter laxask?

Är svenska tungvrickare mindre avancerade än i de stora språken?

Varför är tungvrickare populära i Polen?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Heter det oxdragarveckor eller oxveckor?

Varför heter veckodagarna som de gör? Hur gör andra språk?

Varför är bara vissa månader också tilltalsnamn? Och har månaderna uppkallats efter namn på personer?

Finns det andra nordiska namn på månaderna?

Var kommer ordet fasta ifrån?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Kring förra sekelskiftet kunde man höra jiddisch på gatorna i Sverige. Men hur är situationen idag? Möt Salomon Schulman, jiddischtalare sedan barnsben, och sångerskan Louisa Lyne, som lärde sig jiddisch som vuxen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var kommer jiddisch ifrån?

Var är det mest levande idag?

Vilken är den största missuppfattningen om jiddisch?

I vilken omfattning talas jiddisch som förstaspråk i Sverige idag?

Vilka lånord från jiddisch finns i svenska språket?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Salomon Schulman, läkare, översättare och författare, och Louisa Lyne, sångerska. Programledare Emma Engström.

Titlar i avsnittet

Roman: Kådisbellan, Roland Schütt (1989)
Film: Menashe, Joshua Z Weinstein, på SVT play till 12 april (2017)
Tv-serie: Hunters, David Weil, Amazon prime video (2020)
Låt: Trern, Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye (2019)

Det handlar om språkfenomen som lyssnarna upplever är nya. Det blir ord som helt enkelt inte går att stava och ett irriterande "att" som dyker upp överallt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ordet ekivok, när blev det ett ord för sexuell anspelning? Är det samma på andra språk?

Heter det min hood eller mitt hood?

Varför har det blivit vanligare att folk säger och skriver "eftersom att"?

Hur stavas verbformen av catering? Kejtra, cejtra eller catera?

Vad betyder sjoksa? Hur vanligt är det? Och hur ska det stavas?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hur snart är strax? Är förr alltid dåtid? Det handlar om hur vi pratar om det som ännu inte har hänt. Och så frågar vi forskaren Pelle Söderström hur bra språkhjärnan är på att spana in i framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka språkliga knep finns i svenskan för att prata om framtiden?

Hur passar ordet förr in i det framåtblickande uttrycket förr eller senare? Det är väl ett ord om något som redan har hänt?

Hur väl kan vi förutsäga vad en person kommer att säga härnäst?

Varför säger man numera det kortare tjugo-tjugo om ett årtal som kommer, men tjugohundra tjugo om ett årtal som har varit?

Snart, strax, om en stund. Var kommer de tidsuttrycken från, och har de tidigare varit mer exakta?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervju med Pelle Söderström, forskare i neurolingvistik vid Western Sydney University. Programledare Emma Engström.

Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir bättre av synonymer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finns det exakta synonymer?

Vilket ord i svenska har flest synonymer?

Betyder ordet textur verkligen konsistens?

Är ordet sparsmakad synonym med kräsen?

Blir texter alltid bättre av många synonymer?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, och Maria Johansson, konstruktör av orddelen i högskoleprovet, vid Umeå universitet. Programledare Emma Engström.

Vi väljer bland nya lyssnarfrågor. Har Blekingedialekten ett ord för pinsamhet som saknas i rikssvenskan? Och så tittar Henrik Rosenkvist närmare på orden apskaft och offerkofta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är ordet apskaft etablerat och vad har det för historia?

Varför läser man allt oftare att något är ett femtontal? Hur många menar man då?

Hur vanligt förekommande är ordet offerkofta?

Var kommer det blekingska verbet respektive adjektivet nyter/nytigt från? Och finns det något bra rikssvenskt ord för att man inte vill göra något eftersom det är pinsamt?

Vad kommer ordet taka ifrån i det juridiska begreppet taka händer?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Båtsäsongen är under uppsegling. Vi kastar loss ett avsnitt om sjöfararspråket och hur det för fulla muggar har äntrat vardagsspråket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur har sjölivet påverkat allmänspråket?

Hur kan sjö betyda både hav och insjö?

Hur ser traditionen för båtnamn ut nu och historiskt?

Vad har ordet krabb, som i uttrycket krabb sjö, för bakgrund?

Ordet ia som i efterdyningar, var kommer det från?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

"I en förhandlingssituation är det inte alltid så att förväntningarna håller streck. Förhandlingarna strandar, och en konflikt är under uppsegling. Parterna avfyrar verbala bredsidor och försöker ramma varandra och skjuta varandras argument i sank.

Man kan också gå på en mina själv, kanske tvingas stryka flagg och ligga i lä ett tag – eller göra en kovändning för att inte få skamfilat rykte."

Ur journalisten och den före detta sjömannen Torbjörn Dalnäs sammanställning av sjötermer i vardagsspråket, bland annat publicerad i boken Havets ord (2014).