Vetenskapsradion

Historien om hur den unge kemisten Dan Shechtman en morgon i april 1982 i sitt mikroskop såg något som ingen trodde var möjligt har kallats "forskarvärldens askungesaga". Upptäckten av det som senare fick namnet kvasikristaller skakade om en hel forskarvärld. Dan Shechtman fick kämpa för att bli tagen på allvar. En av hans främsta motståndare var den dubble Nobelpristagaren Linus Pauling, som aldrig erkände kvasikristallernas existens.

I det första av pristagarportträtten träffar vi 2011 års Nobelpristagare i kemi, Dan Shechtman. Han tar emot på sitt kontor på Israel Institute of Technology, Technion, vars lummiga campus är beläget på en av alla de kullar som utgör Israels tredje största stat, Haifa.

I Dan Shechtmans bokhylla står fortfarande den ljusgröna labb-bok med prydliga anteckningar från det experiment som så småningom blev ett Nobelpris.

Upptäckten att atomer i kristaller kan forma sig i regelbundna femtaliga mönster som aldrig upprepas stred mot dåtidens naturlagar och förändrade hur forskare ser på fasta material i grunden. Kvasikristaller förklarar varför vissa stål blir extra hållbara och fungerar utmärkt som värmeisolatorer. Ett tag förutspåddes stekpannor belagda med kvasikristaller till och med kunna konkurrera ut teflonpannan.

Norge har ju blivit ett förmöget land tack vare produktionen av olja och gas till havs. Men de fossila resurserna tar en dag slut och då hoppas Norge i stället mycket på att ur haven finna molekyler och enzymer som ska både ska ge nya läkemedel och tvättmedel. Många marina organismer är som små kemiska fabriker, säger Kjersti Lie Gabrielsen, chef för den marina biobanken Marbank i Tromsö.

I Tromsö i Nordnorge har de senaste åren byggts upp ett centrum för marin bioprospektering. I byggnaden Barents Biocentre finns både universitetsinstitutioner och privata företag som ägnar sig åt bioprospektering.

Universitetets eget forskningsfartyg ”Jan Mayen” gör varje år minst en längre och flera kortare fångstfärder där man inte minst inriktar sig på att från stora djup i kalla vatten hämta upp små bottenlevande djur som kan ha system eller funktioner som människan kan ha intresse av att kopiera.

Marbanks uppgift är att tillhandahålla prover för forskning av så många marina arter som möjligt till olika kunder inom bioprospekteringssektorn. Det man främst letar efter är molekyler som kan bli framtida läkemedel mot cancer, astma eller infektioner, men också enzymer – alltså proteiner som kan påverka kemiska processer. − Det handlar om grön kemi, att ersätta oljan med biologiska produkter och göra idag energikrävande processer energisnålare, säger forskaren Nils Peder Willassen vid Universitetet i Tromsö (UiT).

− Exempelvis pågår i Norden forskning med mål att ta fram tvättmedel som kan ge lika ren tvätt vid 30 graders temperatur som 60 grader, säger Nils Peder Willassen. Men det är en ganska lång väg innan vi är framme vid en produkt för marknaden.

En annan tänkbar framtida applikation inom bioprospektering är en spray med vilken man kan behandla t ex fiskfiléer så att de håller länge i kylskåp och inte behöver frysas ner.

­− För Norge handlar bioprospektering både om att hitta något annat att hämta i havet än oljan när den tar slut och om att hitta biobaserade ersättningar för kemikalier och oljebaserade produkter, säger Nils Peder Willassen.

Norge har ju blivit ett förmöget land tack vare produktionen av olja och gas till havs. Men de fossila resurserna tar en dag slut och då hoppas Norge i stället mycket på att ur haven finna molekyler och enzymer som ska både ska ge nya läkemedel och tvättmedel. Många marina organismer är som små kemiska fabriker, säger Kjersti Lie Gabrielsen, chef för den marina biobanken Marbank i Tromsö.

I Tromsö i Nordnorge har de senaste åren byggts upp ett centrum för marin bioprospektering. I byggnaden Barents Biocentre finns både universitetsinstitutioner och privata företag som ägnar sig åt bioprospektering.

Universitetets eget forskningsfartyg ”Jan Mayen” gör varje år minst en längre och flera kortare fångstfärder där man inte minst inriktar sig på att från stora djup i kalla vatten hämta upp små bottenlevande djur som kan ha system eller funktioner som människan kan ha intresse av att kopiera.

Marbanks uppgift är att tillhandahålla prover för forskning av så många marina arter som möjligt till olika kunder inom bioprospekteringssektorn. Det man främst letar efter är molekyler som kan bli framtida läkemedel mot cancer, astma eller infektioner, men också enzymer – alltså proteiner som kan påverka kemiska processer. − Det handlar om grön kemi, att ersätta oljan med biologiska produkter och göra idag energikrävande processer energisnålare, säger forskaren Nils Peder Willassen vid Universitetet i Tromsö (UiT).

− Exempelvis pågår i Norden forskning med mål att ta fram tvättmedel som kan ge lika ren tvätt vid 30 graders temperatur som 60 grader, säger Nils Peder Willassen. Men det är en ganska lång väg innan vi är framme vid en produkt för marknaden.

En annan tänkbar framtida applikation inom bioprospektering är en spray med vilken man kan behandla t ex fiskfiléer så att de håller länge i kylskåp och inte behöver frysas ner.

­− För Norge handlar bioprospektering både om att hitta något annat att hämta i havet än oljan när den tar slut och om att hitta biobaserade ersättningar för kemikalier och oljebaserade produkter, säger Nils Peder Willassen.

I Gränna har forskande lärare nu blivit färdiga med sina första forskningsrapporter. De har på ett år, med hjälp av Högskolan i Jönköping, satt igång ett tjugotal forskningsuppgifter. Mestadels intervjuundersökningar bland eleverna. Två rapporter har lästs av oberoende bedömare och fått publicering i Didaktisk tidskrift. OBS rättelse: i programmet påstås att lärarutbildningen i Umeå ska läggas ned. DET ÄR FEL. Nästa antagning sker hösten 2012.

Vad forskar forskande lärare kring? Några exempel är strategier vid ordinlärning, motivation till lärande, fysisk aktivitet varvat med teorilektioner, hur elever använder vetenskapliga argument och metoder.

Varför forskar lärarna på Ribbaskolan? − Jo, jag brukar säga att det är för att de ska undersöka lärandets mysterium, svarar Tomas Kroksmark, pedagogikprofessorn som dragit igång och ansvarar för den vetenskapliga metodiken. Högskolan i Jönköping bidrar med handledning i forskningsfrågor. Hans svar antyder att denna skolnära forskning på klassrumsnivå kan leda fram till de effektivaste pedagogiska metoderna. Dessutom ger forskningsprojektet med möjlighet att förvärva högskolepoäng en kick framåt för kompentens och karriär.

Idén med lärare som bedriver forskning vid sidan om den vanliga undervisningen har s.k. ökat stöd i lagstiftningen. “I skolan ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”, står det i den nya skollagen från 2010. Tidigare fanns enbart en mening i läroplanen om att undervisningen ska vara saklig och allsidig.

Det här kan tolkas på flera vis, dels att själva innehållet i det som lärs ut ska vara vetenskapligt grundat, och dels att undervisningsmetoderna ska bottna i den kunskap som pedagogik och andra forskningsområden har frambringat. Men faktum är att i förarbetena till skollagen är saken glasklar: vetenskaplig grund ska finnas på båda sätten, alltså även för arbetsmetoderna i den svenska skolan.

I Gränna har forskande lärare nu blivit färdiga med sina första forskningsrapporter. De har på ett år, med hjälp av Högskolan i Jönköping, satt igång ett tjugotal forskningsuppgifter. Mestadels intervjuundersökningar bland eleverna. Två rapporter har lästs av oberoende bedömare och fått publicering i Didaktisk tidskrift. OBS rättelse: i programmet påstås att lärarutbildningen i Umeå ska läggas ned. DET ÄR FEL. Nästa antagning sker hösten 2012.

Vad forskar forskande lärare kring? Några exempel är strategier vid ordinlärning, motivation till lärande, fysisk aktivitet varvat med teorilektioner, hur elever använder vetenskapliga argument och metoder.

Varför forskar lärarna på Ribbaskolan? − Jo, jag brukar säga att det är för att de ska undersöka lärandets mysterium, svarar Tomas Kroksmark, pedagogikprofessorn som dragit igång och ansvarar för den vetenskapliga metodiken. Högskolan i Jönköping bidrar med handledning i forskningsfrågor. Hans svar antyder att denna skolnära forskning på klassrumsnivå kan leda fram till de effektivaste pedagogiska metoderna. Dessutom ger forskningsprojektet med möjlighet att förvärva högskolepoäng en kick framåt för kompentens och karriär.

Idén med lärare som bedriver forskning vid sidan om den vanliga undervisningen har s.k. ökat stöd i lagstiftningen. “I skolan ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”, står det i den nya skollagen från 2010. Tidigare fanns enbart en mening i läroplanen om att undervisningen ska vara saklig och allsidig.

Det här kan tolkas på flera vis, dels att själva innehållet i det som lärs ut ska vara vetenskapligt grundat, och dels att undervisningsmetoderna ska bottna i den kunskap som pedagogik och andra forskningsområden har frambringat. Men faktum är att i förarbetena till skollagen är saken glasklar: vetenskaplig grund ska finnas på båda sätten, alltså även för arbetsmetoderna i den svenska skolan.

- Man borde ha skolan med sig. En skola online. Det säger it-professor Bo Dahlbom som menar att informationstekniken borde vara en självklarhet i dagens skola.

 - Det är vetenskapligt bevisat att barn lär sig läsa och skiva bättre utan pennan, om de börjar med tangentbordet. Det hävdar Stig-Roland Rask som arbetar med skolan och it sedan tio år.

Skolan är under debatt. Ropen skalla på många fronter. Samtidigt pågår en it-revolution i samhället. Internet, e-post, google, Facebook. Och arbetslivet datoriseras. Simuleringar, GPS, hållfasthetsberäkningar, bokföring, film- och tv-produktion. Det är få sektorer som inte påverkas av digitaliseringen.

Men skolan då...hänger den med? Bilden är väldigt splittrad. Många kommuner storsatsar och ser till att varje elev får egen bärbar dator, medan andra skolor är kvar på flanellografstadiet.

Förutom Bo Dahlbom och Stig-Roland Rask medverkar även eleverna Emmylou Lindgren, Jesper Wiklund-Engström, Johanna Holmbom, Love Lundgren, Filippa Johansson, Joar Samuelsson, Nea Pasma, Agnes Löfgren och Ellen Almgren.

- Man borde ha skolan med sig. En skola online. Det säger it-professor Bo Dahlbom som menar att informationstekniken borde vara en självklarhet i dagens skola.

 - Det är vetenskapligt bevisat att barn lär sig läsa och skiva bättre utan pennan, om de börjar med tangentbordet. Det hävdar Stig-Roland Rask som arbetar med skolan och it sedan tio år.

Skolan är under debatt. Ropen skalla på många fronter. Samtidigt pågår en it-revolution i samhället. Internet, e-post, google, Facebook. Och arbetslivet datoriseras. Simuleringar, GPS, hållfasthetsberäkningar, bokföring, film- och tv-produktion. Det är få sektorer som inte påverkas av digitaliseringen.

Men skolan då...hänger den med? Bilden är väldigt splittrad. Många kommuner storsatsar och ser till att varje elev får egen bärbar dator, medan andra skolor är kvar på flanellografstadiet.

Förutom Bo Dahlbom och Stig-Roland Rask medverkar även eleverna Emmylou Lindgren, Jesper Wiklund-Engström, Johanna Holmbom, Love Lundgren, Filippa Johansson, Joar Samuelsson, Nea Pasma, Agnes Löfgren och Ellen Almgren.

Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en kraftig jordbävning. En tsunami svepte in och dödade cirka 16 000 människor. Fortfarande saknas 4 500 . Samtidigt inträffade kärnkraftsolyckor av aldrig tidigare skådat slag. Tre härdsmältor och en brand i en bassäng med bränslestavar. Den orsakades av elbristen som uppstod. De vetenskapliga studier som nu kommer visar att det inte var bränder och sammanfallande verk efter explosioner som gav mest strålning. Utan mest strålning kom troligen från det verk som är bäst bevarat, verk nummer 2 i Fukushima. Där inträffade en dov explosion på morgonen den 15 mars 2011. Men fortfarande råder oenighet om hur förloppen kring vad som händer i de olika kärnkraftverken såg ut, hur mycket och vad som släpptes ut i luften, och hur mycket nedfall det blev på marken, och var. Av vissa forskare beskrivs olyckan som värre än Tjernobyl, och av andra som mindre. Det kommer att ta flera år innan forskarna har analyserat klart vad som hände inom de olika områdena.

Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en kraftig jordbävning. En tsunami svepte in och dödade cirka 16 000 människor. Fortfarande saknas 4 500 . Samtidigt inträffade kärnkraftsolyckor av aldrig tidigare skådat slag. Tre härdsmältor och en brand i en bassäng med bränslestavar. Den orsakades av elbristen som uppstod. De vetenskapliga studier som nu kommer visar att det inte var bränder och sammanfallande verk efter explosioner som gav mest strålning. Utan mest strålning kom troligen från det verk som är bäst bevarat, verk nummer 2 i Fukushima. Där inträffade en dov explosion på morgonen den 15 mars 2011. Men fortfarande råder oenighet om hur förloppen kring vad som händer i de olika kärnkraftverken såg ut, hur mycket och vad som släpptes ut i luften, och hur mycket nedfall det blev på marken, och var. Av vissa forskare beskrivs olyckan som värre än Tjernobyl, och av andra som mindre. Det kommer att ta flera år innan forskarna har analyserat klart vad som hände inom de olika områdena.

De senaste decennierna har DNA-analysen seglat upp som ett av rättsväsendets viktigaste och mest pålitliga verktyg för att lösa brott. Men kan man alltid lita på DNA-tekniken? Häromveckan avslöjades det att slarv vid ett släktskapstest utfört på rättsmedicinalverket, gjort att den avlidne regissören Ingmar Bergman felaktigt pekats ut som en bortbyting. En kontroll beställd av tidningen Ny Teknik visade att det DNA som jämförts med Bergmans saliv inte alls tillhört en biologisk släkting. I själva verket kom det från en av verkets labbtekniker som råkat spilla sitt eget DNA i provet som analyserades. Hur stor är risken för att mänskligt slarv och rutinbrister gör att det produceras falska bevis? Om det kan hända på Rättsmedicinalverket, kan det då också hända på någon av de laboratorier som jobbar för polisen och våra domstolar? Vad får det i så fall för konsekvenser för vår rättssäkerhet? I frilansjournalisten Kristoffer Gunnartz program medverkar Anna Granlund, chef för typnings- och registergruppen på Statens Kriminaltekniska laboratorium i Linköping. Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala Universitet. Marie Allen, professor i rättsmedicin vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Johanna Björkman, åklagare och doktorand i forensisk bevisning vid Juridicum på Stockholms universitet.