Vetenskapsradion

De senaste decennierna har DNA-analysen seglat upp som ett av rättsväsendets viktigaste och mest pålitliga verktyg för att lösa brott. Men kan man alltid lita på DNA-tekniken? Häromveckan avslöjades det att slarv vid ett släktskapstest utfört på rättsmedicinalverket, gjort att den avlidne regissören Ingmar Bergman felaktigt pekats ut som en bortbyting. En kontroll beställd av tidningen Ny Teknik visade att det DNA som jämförts med Bergmans saliv inte alls tillhört en biologisk släkting. I själva verket kom det från en av verkets labbtekniker som råkat spilla sitt eget DNA i provet som analyserades. Hur stor är risken för att mänskligt slarv och rutinbrister gör att det produceras falska bevis? Om det kan hända på Rättsmedicinalverket, kan det då också hända på någon av de laboratorier som jobbar för polisen och våra domstolar? Vad får det i så fall för konsekvenser för vår rättssäkerhet? I frilansjournalisten Kristoffer Gunnartz program medverkar Anna Granlund, chef för typnings- och registergruppen på Statens Kriminaltekniska laboratorium i Linköping. Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala Universitet. Marie Allen, professor i rättsmedicin vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Johanna Björkman, åklagare och doktorand i forensisk bevisning vid Juridicum på Stockholms universitet.

Skolan krisar. Är lösningen en återgång till den mer traditionella och lärarstyrda undervisningen? Korvstoppning? Något som förknippas med den traditionella skolan är kravet på utantillinlärning - att från minnet rabbla upp saker utan närmare eftertanke - en form av hjärngympa som känns gammaldags och förgånget i svenska skolan.

Men för franska elever är detta fortfarande verklighet.Vetandets värld är på plats i Paris för att jämföra den svenska och franska skolan, och vi får höra några pedagoger och minnesforskare ge sin syn på utantillinlärning.

Under 1800-talet var synen på god inlärning i skolan att just att lära sig saker utantill.

Men redan efter 2a världskriget började fokus skifta mot förståelse. Och efter att 68-rörelsen svepte över stora delar av västvärlden ifrågasattes den gamla auktoritära skolan där eleven sågs som passiva mottagare av kunskap – elever skulle istället själv söka efter kunskap. Utantillinlärning kom att hamna i motsats till förståelse.

Men med dagens tekniska hjälpmedel och internets ständiga närvaro anser många pedagoger att elevernas energi som förr ägnades åt korvstoppning av fakta istället kan läggas på mer övergripande problem och analyser.

Skolan krisar. Är lösningen en återgång till den mer traditionella och lärarstyrda undervisningen? Korvstoppning? Något som förknippas med den traditionella skolan är kravet på utantillinlärning - att från minnet rabbla upp saker utan närmare eftertanke - en form av hjärngympa som känns gammaldags och förgånget i svenska skolan.

Men för franska elever är detta fortfarande verklighet.Vetandets värld är på plats i Paris för att jämföra den svenska och franska skolan, och vi får höra några pedagoger och minnesforskare ge sin syn på utantillinlärning.

Under 1800-talet var synen på god inlärning i skolan att just att lära sig saker utantill.

Men redan efter 2a världskriget började fokus skifta mot förståelse. Och efter att 68-rörelsen svepte över stora delar av västvärlden ifrågasattes den gamla auktoritära skolan där eleven sågs som passiva mottagare av kunskap – elever skulle istället själv söka efter kunskap. Utantillinlärning kom att hamna i motsats till förståelse.

Men med dagens tekniska hjälpmedel och internets ständiga närvaro anser många pedagoger att elevernas energi som förr ägnades åt korvstoppning av fakta istället kan läggas på mer övergripande problem och analyser.

Svenska elever måste bli bättre på matte. Men hur? Kanske genom bättre tester av hur eleverna tillägnar sin matteundervisning, visar ett stort forskningsprojekt som pågår i Umeå.

Formativ bedömning kallas en metod som går ut på att lärarna ofta testar elevernas matematikkunskaper. På så sätt ges lärarna en bättre bild av varje enskild elevs nivå och lärarna kan planera undervisningen bättre så att den anpassas efter elevens egna behov.

Bakgrunden är att kunskaperna i matematikkunskaper bland svenska elever har försämrats under de senaste åren, enligt internationella mätningar i den s.k. Pisa-undersökningen.

Eftersom matematik är basen i flera av de yrken som Sveriges framtida hopp som framgångsrik industrination vilar på så har lösningarna på problemet duggat tätt. Politikerna har lämnat en bred arsenal av olika lösningar för att Sverige ska nå toppen igen.

Forskare pratar om att det är undervisningsmetoderna som måste ändras. Mindre av utantillinlärning och mer av resonemang i klassrummen är en lösning, menar Umeå-lärarana som intervjuas i dagens Vetandets värld,  Krister Olson och Göran Sjödin, och som deltar i ett forskningsprojekt för att hitta nya och bättre undervisningsmetoder i matematik.

Projektet kommenteras även av docenten i matematikdidaktik, Torulf Palm samt professorn i samma ämne, Johan Lithner.

Svenska elever måste bli bättre på matte. Men hur? Kanske genom bättre tester av hur eleverna tillägnar sin matteundervisning, visar ett stort forskningsprojekt som pågår i Umeå.

Formativ bedömning kallas en metod som går ut på att lärarna ofta testar elevernas matematikkunskaper. På så sätt ges lärarna en bättre bild av varje enskild elevs nivå och lärarna kan planera undervisningen bättre så att den anpassas efter elevens egna behov.

Bakgrunden är att kunskaperna i matematikkunskaper bland svenska elever har försämrats under de senaste åren, enligt internationella mätningar i den s.k. Pisa-undersökningen.

Eftersom matematik är basen i flera av de yrken som Sveriges framtida hopp som framgångsrik industrination vilar på så har lösningarna på problemet duggat tätt. Politikerna har lämnat en bred arsenal av olika lösningar för att Sverige ska nå toppen igen.

Forskare pratar om att det är undervisningsmetoderna som måste ändras. Mindre av utantillinlärning och mer av resonemang i klassrummen är en lösning, menar Umeå-lärarana som intervjuas i dagens Vetandets värld,  Krister Olson och Göran Sjödin, och som deltar i ett forskningsprojekt för att hitta nya och bättre undervisningsmetoder i matematik.

Projektet kommenteras även av docenten i matematikdidaktik, Torulf Palm samt professorn i samma ämne, Johan Lithner.

Svenska elevers kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap har dalat rejält, visar internationella jämförelser, men visserligen från en relativt hög nivå. Den s.k. Pisa-mätningen visar att Sverige för 12 år sedan låg klart över genomsnittet i bland annat matematikkunskap. Nu har Sverige sjunkit och ligger nästan precis på genomsnittsnivån av de 65 länder som ingår i Pisa-mätningarna.

Från olika håll riktas med jämna mellanrum kritik mot pedagogiken som sådan och mot att pedagogiken inte förmår kommunicera med och ta in rön från andra forskningsområden, bland annat hjärnforskningen. Tre forskarperspektiv framkommer i Vetandets värld:

- Jag skulle satsa alla resurser på att få med alla ungar på läståget tidigt. Skolan som inte förmår detta diskriminerar barn, som inte kommer från en social miljö som kompenserar för det. Och det är både kostnadseffektivt och möjligt att hjälpa barn med vetenskapligt grundad specialpedagogik, säger Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska Institutet.

- Tyvärr har skolan en tendens att ta död på allas inneboende motivation att lära sig. Skolan har sett i stort sett likadan ut i väldigt många år, och jag vet inte varför det är ett så trögrörligt system, säger Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

-  Skolan är ett politiskt projekt som inte nödvändigtvis styrs av vetenskapliga forskningsresultat. Det är väldigt lätt att bli utpekad som syndabock, men det kan handla om  tigersprång mellan hjärnforskningens senaste rön om inlärningsmetoder och hur man sedan överför dessa i det vardagliga skolarbetet bland alla elever, säger Ulf P Lundgren, seniorprofessor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Svenska elevers kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap har dalat rejält, visar internationella jämförelser, men visserligen från en relativt hög nivå. Den s.k. Pisa-mätningen visar att Sverige för 12 år sedan låg klart över genomsnittet i bland annat matematikkunskap. Nu har Sverige sjunkit och ligger nästan precis på genomsnittsnivån av de 65 länder som ingår i Pisa-mätningarna.

Från olika håll riktas med jämna mellanrum kritik mot pedagogiken som sådan och mot att pedagogiken inte förmår kommunicera med och ta in rön från andra forskningsområden, bland annat hjärnforskningen. Tre forskarperspektiv framkommer i Vetandets värld:

- Jag skulle satsa alla resurser på att få med alla ungar på läståget tidigt. Skolan som inte förmår detta diskriminerar barn, som inte kommer från en social miljö som kompenserar för det. Och det är både kostnadseffektivt och möjligt att hjälpa barn med vetenskapligt grundad specialpedagogik, säger Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska Institutet.

- Tyvärr har skolan en tendens att ta död på allas inneboende motivation att lära sig. Skolan har sett i stort sett likadan ut i väldigt många år, och jag vet inte varför det är ett så trögrörligt system, säger Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

-  Skolan är ett politiskt projekt som inte nödvändigtvis styrs av vetenskapliga forskningsresultat. Det är väldigt lätt att bli utpekad som syndabock, men det kan handla om  tigersprång mellan hjärnforskningens senaste rön om inlärningsmetoder och hur man sedan överför dessa i det vardagliga skolarbetet bland alla elever, säger Ulf P Lundgren, seniorprofessor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Penicillinets upptäckare Alexander Fleming pekade redan under 40-talet, då peniciillinet fick spridning, på risken att överanvändning kunde göra att bakterierna utvecklade motståndskraft. Ändå hamnade vi just där - och bakterierna håller på att överlista oss och göra de viktiga medicinerna overksamma.

Bakterier som är resistenta mot antibiotika finns nu i hela världen, som Vetandets värld rapporterat i sin serie om antibiotikaresistens och jakten på nya antibiotika de senaste två veckorna.

Programmen har också handlat om oväntade, både nya och gamla, sätt att hitta alternativ till dagens antibiotika när de blir overksamma, om forskningens misstag de senaste decennierna, och om vad som kan göras för att förmå de ointresserade läkemedelsföretagen att arbeta på att få fram nya antibiotika.

I fredagens Vetandets värld summerar vi serien och reflekterar över läget just nu. Finns det grund för  hopp eller snarare skäl till förtvivlan?

Tidigare program i serien har sänts den 31 oktober och den 1, 2, 7 och 8 november.

Penicillinets upptäckare Alexander Fleming pekade redan under 40-talet, då peniciillinet fick spridning, på risken att överanvändning kunde göra att bakterierna utvecklade motståndskraft. Ändå hamnade vi just där - och bakterierna håller på att överlista oss och göra de viktiga medicinerna overksamma.

Bakterier som är resistenta mot antibiotika finns nu i hela världen, som Vetandets värld rapporterat i sin serie om antibiotikaresistens och jakten på nya antibiotika de senaste två veckorna.

Programmen har också handlat om oväntade, både nya och gamla, sätt att hitta alternativ till dagens antibiotika när de blir overksamma, om forskningens misstag de senaste decennierna, och om vad som kan göras för att förmå de ointresserade läkemedelsföretagen att arbeta på att få fram nya antibiotika.

I fredagens Vetandets värld summerar vi serien och reflekterar över läget just nu. Finns det grund för  hopp eller snarare skäl till förtvivlan?

Tidigare program i serien har sänts den 31 oktober och den 1, 2, 7 och 8 november.

Nyligen återkallades flera olika sorters barnmat för att man hittat spår av cancerframkallande mögelgifter i dem. Vad är det för gifter, hur farliga är de och var finns de på andra håll? Vetandets värld tar en närmare titt på aflatoxinet. Lars Broström träffar Lilianne Abramsson Zetterberg, docent och toxikolog på Livsmedelsverket, och reder ut begreppen.