Vetenskapsradion

Att begripa sig på batterier är inte lätt. Det räcker inte att hålla reda på pluspolen och minuspolen, vilket man kan förledas att tro när man ser ytterskalet. För ett tag sedan sändes ett Vetandets Värld om batteriforskning och då lovade vi att återkomma med ytterligare ett program om batterier. Ett program som mer handlar om den praktiska användningen av batterierna. På västkusten finns än så länge två svenska biltillverkare, som i likhet med i stort sett alla andra biltillverkare världen över, har insett att de kommer att behöva elbilar i modellprogrammet för att inte halka efter i utvecklingen. Den typ av batterier som alla jobbar med idag är litium-jonvarianten, eftersom den har högst energitäthet. Men det är ingen enkel sak att konstruera ett batterisystem som ska vara lätt, billigt och stryktåligt. Inte ens på papperet. I verkligheten är det ännu värre. - Den djupa förståelsen för hur batterier fungerar är inte lätt att ta till sig, säger Robert Aronsson som är teknisk chef på batteritestcentret ETC några mil norr om Göteborg. Det är inget man kan utläsa från ett datablad, utan något man bara kan få genom många års erfarenhet från labbet och verkstadsgolvet. Som tur är finns det fortfarande en handfull garvade batteritekniker kvar här i landet och Vetenskapsradion har träffat en av dem. Batterierna behöver dessutom övervakas av ett omfattande elektroniskt styrsystem för att inte slitas ut i förtid. Sådana kompletta energilagringssytem utvecklas av Alelion, en avknoppning till ETC, där Robert Stavrevski berättar att batteripaketet tom. värmer upp sig självt för att ge bäst effekt. Frågan om det går att återvinna litium-jonbatterier reds ut av Christian Ekberg, professor i industriell återvinning vid Chalmer tekniska högskola i Göteborg. Vid sidan av litium-jon fortsätter göteborgsföretaget Effpower att utveckla det gamla bly-syrabatteriet till ett billigare alternativ för hybridbilar. Men det är väldigt långa utvecklingstider på batterier, kanske 20-25 år innan man kan gå i produktion, berättar Per Svantesson, vd för Effpower.

I jakten på nya antibiotika ger sig forskare från universitetet i Tromsö ut på fångstexpedition på haven kring Nordnorge och Spetsbergen. Tromsö har på senare år blivit ett av världens stora centra för marin bioprospektering. Bland annat samlar man in marina organismer som sedan undersöks i ett nytt laboratorium i Umeå. Där tar andra forskare vid och letar vidare efter molekyler med antibakteriell aktivitet som kanske skulle kunna fungera som ett nytt antibiotikum med kraft att bekämpa även multiresistenta bakterier. Fredrik Almqvist, professor i medicinsk kemi vid Umeå universitet, hoppas på ett genombrott för den här forskningen inom ett par år.

I jakten på nya antibiotika ger sig forskare från universitetet i Tromsö ut på fångstexpedition på haven kring Nordnorge och Spetsbergen. Tromsö har på senare år blivit ett av världens stora centra för marin bioprospektering. Bland annat samlar man in marina organismer som sedan undersöks i ett nytt laboratorium i Umeå. Där tar andra forskare vid och letar vidare efter molekyler med antibakteriell aktivitet som kanske skulle kunna fungera som ett nytt antibiotikum med kraft att bekämpa även multiresistenta bakterier. Fredrik Almqvist, professor i medicinsk kemi vid Umeå universitet, hoppas på ett genombrott för den här forskningen inom ett par år.

Det är ett växande problem att många typer av antibiotika inte längre biter på de infektioner de ska bekämpa, men det finns en annan bakteriedödande metod: Bakteriofager. Det är faktiskt en metod som är äldre än penicillinet och som nu får allt mer uppmärksamhet. Bakteriofagbehandling användes flitigt i forna Sovjetunionen, och de främsta forskarna håller till på det nästan nittio år gamla Eliava-institutet i Georgiens huvudstad Tbilisi, där det också finns en klinik. Hit söker sig nu patienter från väst som har drabbats av infektioner de inte kan få bot mot i sina hemländer. 67-åriga Valentina Neven du Mont är en patient som är mycket nöjd med behandlingen. Hon drabbades av antibiotikaresistenta bakterier efter en operation och plågades bland annat av svåra smärtor och blod i urinen. Nu har Valentina blivit av med de besvärliga bakterierna efter behandling med bakteriofager. Frilansjournalisterna Elise Bakke Arntzen och Kamilla Kvarntorp besökte Eliava-institutet och träffade Nina Chanishvili, laboratoriechef óch Revaz Adamia, chef för institutet. Du hörde också den svenska bakteriofagforskaren Anders Nilsson och antibiotikaexperten Otto Cars, Steve Projan från det amerikanska läkemedelsbolaget Medimmune, Revaz Adamia, chef för Eliava-institutet.

Det är ett växande problem att många typer av antibiotika inte längre biter på de infektioner de ska bekämpa, men det finns en annan bakteriedödande metod: Bakteriofager. Det är faktiskt en metod som är äldre än penicillinet och som nu får allt mer uppmärksamhet. Bakteriofagbehandling användes flitigt i forna Sovjetunionen, och de främsta forskarna håller till på det nästan nittio år gamla Eliava-institutet i Georgiens huvudstad Tbilisi, där det också finns en klinik. Hit söker sig nu patienter från väst som har drabbats av infektioner de inte kan få bot mot i sina hemländer. 67-åriga Valentina Neven du Mont är en patient som är mycket nöjd med behandlingen. Hon drabbades av antibiotikaresistenta bakterier efter en operation och plågades bland annat av svåra smärtor och blod i urinen. Nu har Valentina blivit av med de besvärliga bakterierna efter behandling med bakteriofager. Frilansjournalisterna Elise Bakke Arntzen och Kamilla Kvarntorp besökte Eliava-institutet och träffade Nina Chanishvili, laboratoriechef óch Revaz Adamia, chef för institutet. Du hörde också den svenska bakteriofagforskaren Anders Nilsson och antibiotikaexperten Otto Cars, Steve Projan från det amerikanska läkemedelsbolaget Medimmune, Revaz Adamia, chef för Eliava-institutet.

Bakterier som är resistenta mot antibiotika finns så gott som överallt. Nu har svenska forskare till och med hittat multiresistenta bakterier hos fiskmåsar mitt i Stockholm. Det handlar bland annat om bakterien E. Coli som finns naturligt i tarmarna hos de flesta varmblodiga djur, inklusive oss människor. De resistenta varianterna av E.Coli har en gen som gör att de producerar ett ämne som kallas ESBL, ett ämne som gör att bakterierna kan bryta ner de vanligaste formerna av antibiotika. Att den här och andra former av antibiotikaresistens som skapats av människan sprider sig i naturen är en grogrund för bakterier som på sikt kan orskaka infektioner som vi inte kan behandla med de mediciner vi har nu. Det är först och främst i utvecklingsländer där människor bor tätt, nära djur och under dåliga sanitära omständigheter som problemet är akut, eftersom utbytet av bakterier mellan djur och människor är så stort. Infektionsöverläkaren Björn Olsen, som är professor på institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, driver ett forskningsprojekt där man letar efter resistenta bakterier på alla möjliga och omöjliga ställen.

Bakterier som är resistenta mot antibiotika finns så gott som överallt. Nu har svenska forskare till och med hittat multiresistenta bakterier hos fiskmåsar mitt i Stockholm. Det handlar bland annat om bakterien E. Coli som finns naturligt i tarmarna hos de flesta varmblodiga djur, inklusive oss människor. De resistenta varianterna av E.Coli har en gen som gör att de producerar ett ämne som kallas ESBL, ett ämne som gör att bakterierna kan bryta ner de vanligaste formerna av antibiotika. Att den här och andra former av antibiotikaresistens som skapats av människan sprider sig i naturen är en grogrund för bakterier som på sikt kan orskaka infektioner som vi inte kan behandla med de mediciner vi har nu. Det är först och främst i utvecklingsländer där människor bor tätt, nära djur och under dåliga sanitära omständigheter som problemet är akut, eftersom utbytet av bakterier mellan djur och människor är så stort. Infektionsöverläkaren Björn Olsen, som är professor på institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, driver ett forskningsprojekt där man letar efter resistenta bakterier på alla möjliga och omöjliga ställen.

Det livsnödvändiga dagsljuset. Människan är helt beroende av solljuset från det vi föds och livet ut. Brist på solljus och D-vitaminerna som bildas med hjälp av solljuset ökar risken för en mängd sjukdomar. Dagsljus påverkar psyket och hur vi upplever vår inomhusmiljö. Lagom till övergången till vintertid besöker vi Lunds tekniska högskola där det tvärvetenskapliga Ljusinitiativet satsar på forskning kring ljus och ljusets betydelse.

Det livsnödvändiga dagsljuset. Människan är helt beroende av solljuset från det vi föds och livet ut. Brist på solljus och D-vitaminerna som bildas med hjälp av solljuset ökar risken för en mängd sjukdomar. Dagsljus påverkar psyket och hur vi upplever vår inomhusmiljö. Lagom till övergången till vintertid besöker vi Lunds tekniska högskola där det tvärvetenskapliga Ljusinitiativet satsar på forskning kring ljus och ljusets betydelse.

Den svenska kemins fader har Jöns Jacob Berzelius kallats för. Hans forskning under första halvan av 1800-talet gav oss begrepp som är helt centrala inom kemin. Katalys, protein och det periodiska systemet är sådant som Berzelius lade grunden till, förutom att han också upptäckte fyra grundämnen. Vid sin död lämnade Berzelius sin laboratorieutrustning och sina skrifter till Kungliga Vetenskapsakademin och på utställningen som öppnar idag på Observatoriemuseet i Stockholm visas allt från den svarv där Berzelius tillverkade sina egna försöksuppställningar till mer privata saker som en kondom han skickade på skämt till en vän. Vetenskapsradions Torill Kornfelt fick en förhandsvisning.