Vetenskapsradion

Den svenska kemins fader har Jöns Jacob Berzelius kallats för. Hans forskning under första halvan av 1800-talet gav oss begrepp som är helt centrala inom kemin. Katalys, protein och det periodiska systemet är sådant som Berzelius lade grunden till, förutom att han också upptäckte fyra grundämnen. Vid sin död lämnade Berzelius sin laboratorieutrustning och sina skrifter till Kungliga Vetenskapsakademin och på utställningen som öppnar idag på Observatoriemuseet i Stockholm visas allt från den svarv där Berzelius tillverkade sina egna försöksuppställningar till mer privata saker som en kondom han skickade på skämt till en vän. Vetenskapsradions Torill Kornfelt fick en förhandsvisning.

I tio års tid har stamceller beskrivits som någonting magiskt i media. Kroppens egna ursprungliga byggstenar skulle kunna reparera dåliga hjärtan, trasiga ögon och bota diabetes. Men när kommer behandlingarna och var står stamcellsforskningen idag? De frågorna ställde vi till en rad av de främsta stamcellsforskarna under en uppdateringskonferens i Uppsala. Stamcellsforskarna berättade att i många fall har det här visat sig svårare än väntat att få stamcellerna att göra det man vill. Men det går framåt på vissa områden, och nu verkar en vanlig ögonsjukdom kunna bli en av de första områden där embryonala stamceller får praktisk betydelse i behandling. För närvarande rekryteras patienter till tre kliniska prövningar av en behandling med stamceller mot sjukdomen åldersrelaterad makuladegeneration, som är en ögonsjukdom som skapar svåra synproblemen hos framförallt dem som är äldre än 65 år. Förmåga till skarp syn försämras drastiskt när cellerna i gula fläckern i ögat obönhörligt bryts ner. - Det här kan vara ett stort och spektakulärt genombrott. Kan en person med hjälp av den här tekniken återfå synförmågan vore det fantastiskt, säger Christine Mummery vid universitetet i nederländska Leiden.

I tio års tid har stamceller beskrivits som någonting magiskt i media. Kroppens egna ursprungliga byggstenar skulle kunna reparera dåliga hjärtan, trasiga ögon och bota diabetes. Men när kommer behandlingarna och var står stamcellsforskningen idag? De frågorna ställde vi till en rad av de främsta stamcellsforskarna under en uppdateringskonferens i Uppsala. Stamcellsforskarna berättade att i många fall har det här visat sig svårare än väntat att få stamcellerna att göra det man vill. Men det går framåt på vissa områden, och nu verkar en vanlig ögonsjukdom kunna bli en av de första områden där embryonala stamceller får praktisk betydelse i behandling. För närvarande rekryteras patienter till tre kliniska prövningar av en behandling med stamceller mot sjukdomen åldersrelaterad makuladegeneration, som är en ögonsjukdom som skapar svåra synproblemen hos framförallt dem som är äldre än 65 år. Förmåga till skarp syn försämras drastiskt när cellerna i gula fläckern i ögat obönhörligt bryts ner. - Det här kan vara ett stort och spektakulärt genombrott. Kan en person med hjälp av den här tekniken återfå synförmågan vore det fantastiskt, säger Christine Mummery vid universitetet i nederländska Leiden.

Svenska elevers mattekunskaper har blivit sämre sedan mitten på 90-talet. Det kan ha sin grund i att lärarna tagit ett steg tillbaka i klassrummet och eleverna fått ta allt mer ansvar för sitt lärande själva, skriver Åse Hansson vid Göteborgs Universitet i en ny avhandling. I Vetandets värld berättar hon om sin forskning och hur hon menar att den svenska matematikundervisningen borde se ut - en vision som innebär något annat än både katederundervisning och elevernas ensamma självständiga arbete.

Svenska elevers mattekunskaper har blivit sämre sedan mitten på 90-talet. Det kan ha sin grund i att lärarna tagit ett steg tillbaka i klassrummet och eleverna fått ta allt mer ansvar för sitt lärande själva, skriver Åse Hansson vid Göteborgs Universitet i en ny avhandling. I Vetandets värld berättar hon om sin forskning och hur hon menar att den svenska matematikundervisningen borde se ut - en vision som innebär något annat än både katederundervisning och elevernas ensamma självständiga arbete.

Ett unikt fynd av en nära 2000 år gammal romersk ryttarmask har gjorts på Gotland. Det är första gången man hittar en mask av det här slaget i Skandinavien och totalt har bara ett 80-tal fynd av ryttarmasker från romarriket gjorts i världen. Det som är speciellt med just den här masken är att den har bearbetats, troligen när den kom till Sverige. Ögonen har nämligen satts igen vilket kan innebära att den har använts som en gudasymbol som man har dyrkat. Masken hittades redan i mitten av 80-talet i socken Hellvi på nordöstra Gotland. Men mannen som hittade den höll det hela hemligt. Inte förrän han dog uppdagades det att bronsmasken under många år funnits i hans hus och i vintras lämnades den in till länsstyrelsen på Gotland. Men den grönärgade masken var inte riktigt hel, det såg ut som om den slagits sönder av en spade eller hacka och det var därför möjligt att resten av masken låg kvar i jordlagret där den en gång hittades. Man beslutade att undersöka området där mannen hittat masken, något man gjorde i somras. Arkeologen Per Widerström på Gotlands museum var med och grävde, han berättar att det var som att leta efter en nål i en höstack, men man hade tur. Förutom de delar av masken som saknades hittade arkeologerna också dryckeshorn och olika smycken. Mest spännande är kanske att på den del av masken som hittades tidigare var hålet för ögat igensatt av en metallbit utformad som ett öga. Arkeologerna tror att metallögonen sattes dit i Sverige av någon religiös anledning, att man skulle ha använt masken som en symbol för någon gud inom asatron. Vid utgrävningen hittade man dessutom ett löst metallöga som med stor sannolikhet täckt för det andra ögat på masken, men sedan tagits bort. Arkeologiprofessorn Neil Price vid universitetet i Aberdeen har teorier om att detta kan vara det första beviset i Sverige för när man började dyrka guden Oden.

Ett unikt fynd av en nära 2000 år gammal romersk ryttarmask har gjorts på Gotland. Det är första gången man hittar en mask av det här slaget i Skandinavien och totalt har bara ett 80-tal fynd av ryttarmasker från romarriket gjorts i världen. Det som är speciellt med just den här masken är att den har bearbetats, troligen när den kom till Sverige. Ögonen har nämligen satts igen vilket kan innebära att den har använts som en gudasymbol som man har dyrkat. Masken hittades redan i mitten av 80-talet i socken Hellvi på nordöstra Gotland. Men mannen som hittade den höll det hela hemligt. Inte förrän han dog uppdagades det att bronsmasken under många år funnits i hans hus och i vintras lämnades den in till länsstyrelsen på Gotland. Men den grönärgade masken var inte riktigt hel, det såg ut som om den slagits sönder av en spade eller hacka och det var därför möjligt att resten av masken låg kvar i jordlagret där den en gång hittades. Man beslutade att undersöka området där mannen hittat masken, något man gjorde i somras. Arkeologen Per Widerström på Gotlands museum var med och grävde, han berättar att det var som att leta efter en nål i en höstack, men man hade tur. Förutom de delar av masken som saknades hittade arkeologerna också dryckeshorn och olika smycken. Mest spännande är kanske att på den del av masken som hittades tidigare var hålet för ögat igensatt av en metallbit utformad som ett öga. Arkeologerna tror att metallögonen sattes dit i Sverige av någon religiös anledning, att man skulle ha använt masken som en symbol för någon gud inom asatron. Vid utgrävningen hittade man dessutom ett löst metallöga som med stor sannolikhet täckt för det andra ögat på masken, men sedan tagits bort. Arkeologiprofessorn Neil Price vid universitetet i Aberdeen har teorier om att detta kan vara det första beviset i Sverige för när man började dyrka guden Oden.

Behöver kvinnors hjärtan studeras separat och hjärtsjukdomar behandlas olika på män och kvinnor? Roxana Mehran, medicinprofessor i New York, menar att det behövs enkönade studier kring kvinnors hjärtkärlsjukdomar. Orsaken är att få för kvinnor oftast är med i de studier som görs. Hon har själv skapat ett nätverk för att kunna driva igenom det här. Sverige skulle dessutom kunna gå i spetsen, genom de unika register vi har här, påpekar hon . Men hon får inget stöd från två svenska professorer, Annika Rosengren i Göteborg, och Eva Swahn i Linköping. De menar att det är intressantast att jämföra vilka resultat olika behandlingar får på kvinnor respektive män. Eva Swahn påpekar också att det finns många myter kring kvinnors hjärtsjukdomar, och att det kan bero på att kvinnor beskriver smärtan på annat sätt än män, även om symptomen är de samma.

Behöver kvinnors hjärtan studeras separat och hjärtsjukdomar behandlas olika på män och kvinnor? Roxana Mehran, medicinprofessor i New York, menar att det behövs enkönade studier kring kvinnors hjärtkärlsjukdomar. Orsaken är att få för kvinnor oftast är med i de studier som görs. Hon har själv skapat ett nätverk för att kunna driva igenom det här. Sverige skulle dessutom kunna gå i spetsen, genom de unika register vi har här, påpekar hon . Men hon får inget stöd från två svenska professorer, Annika Rosengren i Göteborg, och Eva Swahn i Linköping. De menar att det är intressantast att jämföra vilka resultat olika behandlingar får på kvinnor respektive män. Eva Swahn påpekar också att det finns många myter kring kvinnors hjärtsjukdomar, och att det kan bero på att kvinnor beskriver smärtan på annat sätt än män, även om symptomen är de samma.

Bädda med grus, lägga tillbaka stenbumlingar i vattnet och fälla träd över bäckar. Nu återställs vattendrag i Sverige för att i möjligaste mån bli likadana som de var före timmerflottningens tid. Under flottningsepoken byggdes nämligen älvar, åar och bäckar om, så att de till slut mer eller mindre liknade jämna, raka kanaler istället för de naturligt slingrande vattendrag som de en gång hade varit. Man rensade också bort stenar, trängde ihop åarna med stenkistor och vallar och byggde dammar för att reglera vattenflödet. Allt detta påverkade möjligheterna för öring och lax att vandra och leka. Ett exempel är Vindelälvsområdet där det bedrevs storskalig timmerflottning från 1850 till 1976 och så småningom började man underlätta timrets färd genom vattnet genom att plocka upp större stenar ur vattnet. Arbetet med flottningslederna i Vindelälven finansieras med EU-pengar i projektet Vindel River Life, som går ut på att restaurera 22 olika biflöden i älven. Vi besöker Hjuksån, en av de restaurerade åarna i Västerbottens inland, tillsammans med marinbiologen Johanna Gardeström, fiskbiologen Daniel Palm och Daniel Jonsson från Vindelälvens fiskeråd.