Vetenskapsradion

Nyligen återkallades flera olika sorters barnmat för att man hittat spår av cancerframkallande mögelgifter i dem. Vad är det för gifter, hur farliga är de och var finns de på andra håll? Vetandets värld tar en närmare titt på aflatoxinet. Lars Broström träffar Lilianne Abramsson Zetterberg, docent och toxikolog på Livsmedelsverket, och reder ut begreppen.

Du har säkert läst eller hört om tex. jägare som fått harpest, en sjukdom som blir allt vanligare i Sverige och som även anses som ett potentiellt biologiskt vapen för terroristgrupper. Forskarna Mats Forsman och Johanna Thelaus visar oss runt och berättar om den gäckande bakterien som upptäcktes för hundra år sen.

Men det är viktigt att skilja på den farligare typen av harpestbakterie: Typ A, som ger en mycket svårare sjukdom än typ B, som är den som förekommer här och där i svenska naturen. Harpestbakterien är en ännu gåtfull organism men forskarna arbetar på att med hjälp av modern gensekvensieringsteknik öka kunskapen och minska riskerna.

FOI, Totalförsvarets ForskningsInstitut i Umeå är en anläggning bakom dubbla höga stängsel ute i skogen. Här forskas främst om skydd mot kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen och här finns ett högrisklaboratorium där bl a mjältbrands- och harpestbakterier odlas.

Bakterien upptäcktes i Tulare County i Kalifornien och gav den dess latinska namn Francisella Tularensis. Harpestsjukdomen heter på latin och på engelska Tularemia. Repris från den 9 maj 2011.

Du har säkert läst eller hört om tex. jägare som fått harpest, en sjukdom som blir allt vanligare i Sverige och som även anses som ett potentiellt biologiskt vapen för terroristgrupper. Forskarna Mats Forsman och Johanna Thelaus visar oss runt och berättar om den gäckande bakterien som upptäcktes för hundra år sen.

Men det är viktigt att skilja på den farligare typen av harpestbakterie: Typ A, som ger en mycket svårare sjukdom än typ B, som är den som förekommer här och där i svenska naturen. Harpestbakterien är en ännu gåtfull organism men forskarna arbetar på att med hjälp av modern gensekvensieringsteknik öka kunskapen och minska riskerna.

FOI, Totalförsvarets ForskningsInstitut i Umeå är en anläggning bakom dubbla höga stängsel ute i skogen. Här forskas främst om skydd mot kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen och här finns ett högrisklaboratorium där bl a mjältbrands- och harpestbakterier odlas.

Bakterien upptäcktes i Tulare County i Kalifornien och gav den dess latinska namn Francisella Tularensis. Harpestsjukdomen heter på latin och på engelska Tularemia. Repris från den 9 maj 2011.

Läkemedelsindustrin och EU-länderna måste samarbeta för att nya antibiotika ska skapas. Det menar det internationella nätverket ReAct, med huvudkontor i Uppsala. En helt ny modell för det innebär att industrin i starten skulle kunna knuffas igång och få morötter när de väl lyckats nå slutmålet, berättar Anna Hedin i dagens Vetandets värld i vår serie om antibiotikaresistens.

--Det är ett marknadsmisslyckande att inte fler nya antibiotika är under utveckling, säger Anna Hedin, som doktorerat i folkhälsovetenskap och tidigare jobbat som nationell expert åt EU-kommissionen. 

Nymodell

Hon är med och jobbar fram en ny affärsmodell mellan EU:s medlemsstater och den forskande läkemedelsindustrin. Tillsammans med sina kollegor bollar hon idéer med EU-kommissionen, svenska socialdepartementet och internationella frivilliga organisationer som jobbar mot antibiotika resistens.

Tanken är att industrin ska knuffas igång, genom att t ex få stöd från EU:s medlemsstater när man kan visa på något intressant spår i läkemedelsutvecklingen som verkar ge effekt. Under hela processen i framtagandet av ett nytt antibiotikum skulle de kunna få de stöd för varje viktigt steg som tas. Kanske kan det också handla om när kliniska studier dras igång för att testa ett nytt antibiotikum.

--När de väl nått målet med ett nytt antibiotikum så skulle man kunna locka  med en morot på slutet, säger Anna Hedin.

Sälja så lite som möjligt

Den nya affärsmodellen innebär att företagen inte ska behöva göra det de normalt gör när de tar fram nya läkemedel – nämligen marknadsför dem så hårt som möjligt med så höga försäljningssiffror som möjligt. Orsaken är att de ska få in intäkter för den dyra läkemedelsutvecklingen.  Men det vill ReAct ändra på.

--De antibiotika som tas fram nu vill vi ska säljas så lite som möjligt för att vi ska ha kvar möjligheter att använda dem när det verkligen behövs.

Förslag på hur den nya modellen skulle kunna  se ut väntas EU-kommissionen presentera till våren.  En sorts modell som diskuterat kallas för PPP – public private partnership.  Anna Hedin tror att inom ett till två år kommer utveckling av ett nytt antibiotikum att vara igång. 

Euro-krisen

Även om Euro-krisen nu vilar tungt över EU menar Anna Hedin att det inte kan stoppa sådana här initiativ.

--Den här krisen är tystare. Inom EU kostar den nästan 15 miljarder svenska kronor om året, och 25 000 människor dör varje år i EU på grund av antibiotikaresistens, och resistensen blir bara värre om vi inte gör något nu.

Men det handlar inte bara om att hitta pengar för läkemedelsutvecklingen. Hon menar att hand i hand måste nya initiativ tas för att kontrollera det internationella användandet av nya antibiotika, men även se till att alla som behöver får tillgång till det.

Udda sätt

--På en konferens nyligen berättade en person om hur man använde sig av Coca-Cola-backar för att få fram medicinen till områden som annars är svåra att nå. Medicinen stoppades in mellan flaskorna i backarna.

Den gången handlade det om andra mediciner, men det skulle alltså lika gärna kunna vara antibiotika.

Din åsikt

Det här är sista programmet i Vetandets världs serie om fem program som har tagit upp antibiotikaresistens och jakten på framtidens antibiotika. Du hittar alla programmen här på hemsidan; de har sänts den 31 oktober, den 1, 2, 7 och 8 november.

Dina tankar och kommentarer om det du hört vill vi gärna få del av inför kommande rapportering! Kommentera direkt här på sidan eller till vår röstbrevlåda på 08-7843956.

Läkemedelsindustrin och EU-länderna måste samarbeta för att nya antibiotika ska skapas. Det menar det internationella nätverket ReAct, med huvudkontor i Uppsala. En helt ny modell för det innebär att industrin i starten skulle kunna knuffas igång och få morötter när de väl lyckats nå slutmålet, berättar Anna Hedin i dagens Vetandets värld i vår serie om antibiotikaresistens.

--Det är ett marknadsmisslyckande att inte fler nya antibiotika är under utveckling, säger Anna Hedin, som doktorerat i folkhälsovetenskap och tidigare jobbat som nationell expert åt EU-kommissionen. 

Nymodell

Hon är med och jobbar fram en ny affärsmodell mellan EU:s medlemsstater och den forskande läkemedelsindustrin. Tillsammans med sina kollegor bollar hon idéer med EU-kommissionen, svenska socialdepartementet och internationella frivilliga organisationer som jobbar mot antibiotika resistens.

Tanken är att industrin ska knuffas igång, genom att t ex få stöd från EU:s medlemsstater när man kan visa på något intressant spår i läkemedelsutvecklingen som verkar ge effekt. Under hela processen i framtagandet av ett nytt antibiotikum skulle de kunna få de stöd för varje viktigt steg som tas. Kanske kan det också handla om när kliniska studier dras igång för att testa ett nytt antibiotikum.

--När de väl nått målet med ett nytt antibiotikum så skulle man kunna locka  med en morot på slutet, säger Anna Hedin.

Sälja så lite som möjligt

Den nya affärsmodellen innebär att företagen inte ska behöva göra det de normalt gör när de tar fram nya läkemedel – nämligen marknadsför dem så hårt som möjligt med så höga försäljningssiffror som möjligt. Orsaken är att de ska få in intäkter för den dyra läkemedelsutvecklingen.  Men det vill ReAct ändra på.

--De antibiotika som tas fram nu vill vi ska säljas så lite som möjligt för att vi ska ha kvar möjligheter att använda dem när det verkligen behövs.

Förslag på hur den nya modellen skulle kunna  se ut väntas EU-kommissionen presentera till våren.  En sorts modell som diskuterat kallas för PPP – public private partnership.  Anna Hedin tror att inom ett till två år kommer utveckling av ett nytt antibiotikum att vara igång. 

Euro-krisen

Även om Euro-krisen nu vilar tungt över EU menar Anna Hedin att det inte kan stoppa sådana här initiativ.

--Den här krisen är tystare. Inom EU kostar den nästan 15 miljarder svenska kronor om året, och 25 000 människor dör varje år i EU på grund av antibiotikaresistens, och resistensen blir bara värre om vi inte gör något nu.

Men det handlar inte bara om att hitta pengar för läkemedelsutvecklingen. Hon menar att hand i hand måste nya initiativ tas för att kontrollera det internationella användandet av nya antibiotika, men även se till att alla som behöver får tillgång till det.

Udda sätt

--På en konferens nyligen berättade en person om hur man använde sig av Coca-Cola-backar för att få fram medicinen till områden som annars är svåra att nå. Medicinen stoppades in mellan flaskorna i backarna.

Den gången handlade det om andra mediciner, men det skulle alltså lika gärna kunna vara antibiotika.

Din åsikt

Det här är sista programmet i Vetandets världs serie om fem program som har tagit upp antibiotikaresistens och jakten på framtidens antibiotika. Du hittar alla programmen här på hemsidan; de har sänts den 31 oktober, den 1, 2, 7 och 8 november.

Dina tankar och kommentarer om det du hört vill vi gärna få del av inför kommande rapportering! Kommentera direkt här på sidan eller till vår röstbrevlåda på 08-7843956.

I en kartläggning kring nya antibiotika har forskare sett att 66 substanser är under utveckling. Då handlar det om mediciner mot bakterier som utvecklat antibiotikaresistens. Men Otto Cars, professor i infektionsmedicin, och ordförande i det internationella nätverket ReAct med huvudkontoret i Uppsala, menar att det är på tok för få ämnen.

--När man ser närmare på de 66, så är det bara två som använder sig av helt nya metoder för att oskadliggöra bakterierna. Risken är att mot övriga system kan bakterierna väldigt snabbt utveckla motståndskraft eftersom bakterierna redan lärt sig hur den typen av antibiotika fungerar, säger professor Otto Cars.

Det finns olika metoder för att döda eller hämma bakteriens tillväxt. Det kan bland annat handla om att förstöra bakteriens DNA, eller dess förmåga att dela sig, eller bryta ner cellväggarna eller hämma bakteriens maskinerie för att tillverka proteiner.

Nya vägar

En av de nya som Otto Cars nämner går ut på att hämma enzymer som gör bakterierna motståndskraftiga.

Det mest kända antibiotikumet är penicillinet som började produceras under 2:a Världskriget, och upptäcktes av en slump flera år tidigare.

Tarmbakterierna

Nu är det främst gram-negativa bakterier, som är inblandade i många olika sjukdomar bland annat i tarmarna, som skapar stora problem. Där är det väldigt få nya antibiotika under utveckling mot dessa bakterier.

Enligt Otto Cars har läkemedelsutvecklingen för antibiotika i det närmaste stått still de senaste 30 åren. Ett problem är att man bara tittat på de kemiska processerna för att hitta nya mediciner mot bakterierna, och glömt bort den biologiska processen.

"Gått snett"

--På så vis har det gått snett. Nu måste man gå tillbaks till de biologiska processerna, och se på hur antibiotika tar sig in i kroppen, och in i bakterien och hur antibiotika kan bli utspottade ur bakterien via dess pumpar, säger Otto Cars.

Han menar att det viktiga nu är att lära av tidigare misstag, och att samarbete för att så snabbt som möjligt hitta nya angreppssätt mot de motståndskraftiga bakterierna.

I en kartläggning kring nya antibiotika har forskare sett att 66 substanser är under utveckling. Då handlar det om mediciner mot bakterier som utvecklat antibiotikaresistens. Men Otto Cars, professor i infektionsmedicin, och ordförande i det internationella nätverket ReAct med huvudkontoret i Uppsala, menar att det är på tok för få ämnen.

--När man ser närmare på de 66, så är det bara två som använder sig av helt nya metoder för att oskadliggöra bakterierna. Risken är att mot övriga system kan bakterierna väldigt snabbt utveckla motståndskraft eftersom bakterierna redan lärt sig hur den typen av antibiotika fungerar, säger professor Otto Cars.

Det finns olika metoder för att döda eller hämma bakteriens tillväxt. Det kan bland annat handla om att förstöra bakteriens DNA, eller dess förmåga att dela sig, eller bryta ner cellväggarna eller hämma bakteriens maskinerie för att tillverka proteiner.

Nya vägar

En av de nya som Otto Cars nämner går ut på att hämma enzymer som gör bakterierna motståndskraftiga.

Det mest kända antibiotikumet är penicillinet som började produceras under 2:a Världskriget, och upptäcktes av en slump flera år tidigare.

Tarmbakterierna

Nu är det främst gram-negativa bakterier, som är inblandade i många olika sjukdomar bland annat i tarmarna, som skapar stora problem. Där är det väldigt få nya antibiotika under utveckling mot dessa bakterier.

Enligt Otto Cars har läkemedelsutvecklingen för antibiotika i det närmaste stått still de senaste 30 åren. Ett problem är att man bara tittat på de kemiska processerna för att hitta nya mediciner mot bakterierna, och glömt bort den biologiska processen.

"Gått snett"

--På så vis har det gått snett. Nu måste man gå tillbaks till de biologiska processerna, och se på hur antibiotika tar sig in i kroppen, och in i bakterien och hur antibiotika kan bli utspottade ur bakterien via dess pumpar, säger Otto Cars.

Han menar att det viktiga nu är att lära av tidigare misstag, och att samarbete för att så snabbt som möjligt hitta nya angreppssätt mot de motståndskraftiga bakterierna.

Den sociala internettjänsten Facebook etablerar sig med en stor datahall här i Sverige, den första utanför Nordamerika. Det är en jättelik investering i Luleå på flera miljarder kronor - den största enskilda investeringen i Luleå sen järnverket byggdes 1940 som kommunalrådet Karl Petersen uttryckte det.

Stora datahallar är en starkt växande trend som har att göra inte minst med dom alltmer spridda datatjänsterna som bygger på att vi kopplar upp oss mot tjänster som levereras via våra datorer och allt smartare mobiltelefoner.

Det verkar finnas plats för flera olika modeller för hur den här sortens infrastruktur byggs i framtiden - antingen jättelika anläggningarna som Facebook nu bygger i Luleå, där planerna går ut på att om några år ha smällt upp tre jättehallar om vardera 28 tusen kvadratmeter - eller det flexiblare modulsystemet som Bahnhofs styrelseordförande Jon Karlung beskrev i programmet.

I programmet medverkar Åke Edlund - med s.k.datamoln som specialitet, knuten till Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Den sociala internettjänsten Facebook etablerar sig med en stor datahall här i Sverige, den första utanför Nordamerika. Det är en jättelik investering i Luleå på flera miljarder kronor - den största enskilda investeringen i Luleå sen järnverket byggdes 1940 som kommunalrådet Karl Petersen uttryckte det.

Stora datahallar är en starkt växande trend som har att göra inte minst med dom alltmer spridda datatjänsterna som bygger på att vi kopplar upp oss mot tjänster som levereras via våra datorer och allt smartare mobiltelefoner.

Det verkar finnas plats för flera olika modeller för hur den här sortens infrastruktur byggs i framtiden - antingen jättelika anläggningarna som Facebook nu bygger i Luleå, där planerna går ut på att om några år ha smällt upp tre jättehallar om vardera 28 tusen kvadratmeter - eller det flexiblare modulsystemet som Bahnhofs styrelseordförande Jon Karlung beskrev i programmet.

I programmet medverkar Åke Edlund - med s.k.datamoln som specialitet, knuten till Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Att begripa sig på batterier är inte lätt. Det räcker inte att hålla reda på pluspolen och minuspolen, vilket man kan förledas att tro när man ser ytterskalet. För ett tag sedan sändes ett Vetandets Värld om batteriforskning och då lovade vi att återkomma med ytterligare ett program om batterier. Ett program som mer handlar om den praktiska användningen av batterierna. På västkusten finns än så länge två svenska biltillverkare, som i likhet med i stort sett alla andra biltillverkare världen över, har insett att de kommer att behöva elbilar i modellprogrammet för att inte halka efter i utvecklingen. Den typ av batterier som alla jobbar med idag är litium-jonvarianten, eftersom den har högst energitäthet. Men det är ingen enkel sak att konstruera ett batterisystem som ska vara lätt, billigt och stryktåligt. Inte ens på papperet. I verkligheten är det ännu värre. - Den djupa förståelsen för hur batterier fungerar är inte lätt att ta till sig, säger Robert Aronsson som är teknisk chef på batteritestcentret ETC några mil norr om Göteborg. Det är inget man kan utläsa från ett datablad, utan något man bara kan få genom många års erfarenhet från labbet och verkstadsgolvet. Som tur är finns det fortfarande en handfull garvade batteritekniker kvar här i landet och Vetenskapsradion har träffat en av dem. Batterierna behöver dessutom övervakas av ett omfattande elektroniskt styrsystem för att inte slitas ut i förtid. Sådana kompletta energilagringssytem utvecklas av Alelion, en avknoppning till ETC, där Robert Stavrevski berättar att batteripaketet tom. värmer upp sig självt för att ge bäst effekt. Frågan om det går att återvinna litium-jonbatterier reds ut av Christian Ekberg, professor i industriell återvinning vid Chalmer tekniska högskola i Göteborg. Vid sidan av litium-jon fortsätter göteborgsföretaget Effpower att utveckla det gamla bly-syrabatteriet till ett billigare alternativ för hybridbilar. Men det är väldigt långa utvecklingstider på batterier, kanske 20-25 år innan man kan gå i produktion, berättar Per Svantesson, vd för Effpower.