Vetenskapsradion

Det ekar oroväckande tomt i den nationalekonomiska kunskapsbanken om hur kriser på finansiella marknader ska hanteras. Fortfarande saknas allmänt accepterade och etablerade modeller som kan användas under den pågående skuldkrisen i Europa och USA. Det säger Assar Lindbeck, professor vid Institutet för internationelll ekonomi och en av Sveriges mest erfarna forskare på området. Små störningar kan nationalekonomer förklara och hantera med vad som kallas "vackert-väder-modellen", men den teorin fungerar inte vid stora stora störningar och sammanbrott. Den uppfattningen delas av professorn Lars Jonung som är ny ordförande i det finanspolitiska rådet under den svenska regeringen. Lars Johnung anser att det saknas matematiska modeller som förklarar hur finanskriser uppstår och utvecklas. Det som visat sig mer användbart är erfarenheter från ekonomisk historia och hur förloppen sett ut under finansiella kriser de senaste 200 åren. Och att samtidigt tillämpa psykologiska kunskaper om hur mänskligt krisbeteende.

Hur tar Sverige vara på sina uppfinnare och deras idéer? Inte vidare bra, om man får tro uppfinnaren Håkan Lans, som tillbringat många år med att strida för patent i rättstvister, istället för att tänka nytt. Däremot är han övertygad om att det är viktigt för landet att göra det - att ta vara på innovatörerna - och den uppfattningen delar han med Vinnova, Ingenjörsvetenskapsakademin och Svenskt Näringsliv, som nu lagt fram sin Innovationsplan med förslag till åtgärder för att Sverige ska bli bättre på det. Just nu väntar Håkan Lans på besked från Högsta Domstolen i den senaste i raden av tvister. I Vetandets värld möter vi honom i ett samtal om uppfinnandets villkor och möjligheten att leva på sida idéer. Intervjun är gjord av frilansjournalisten Marie Granmar.

Hur tar Sverige vara på sina uppfinnare och deras idéer? Inte vidare bra, om man får tro uppfinnaren Håkan Lans, som tillbringat många år med att strida för patent i rättstvister, istället för att tänka nytt. Däremot är han övertygad om att det är viktigt för landet att göra det - att ta vara på innovatörerna - och den uppfattningen delar han med Vinnova, Ingenjörsvetenskapsakademin och Svenskt Näringsliv, som nu lagt fram sin Innovationsplan med förslag till åtgärder för att Sverige ska bli bättre på det. Just nu väntar Håkan Lans på besked från Högsta Domstolen i den senaste i raden av tvister. I Vetandets värld möter vi honom i ett samtal om uppfinnandets villkor och möjligheten att leva på sida idéer. Intervjun är gjord av frilansjournalisten Marie Granmar.

Hur står det till med korna som miljöproblem? För några år sedan fick vi veta att världens nötkreatur, får, getter och andra idisslande, våmmagade djur släppte ut stora mängder metan som en del av deras normala livsföring och därmed bidrog till växthuseffekten. Men vad har hänt sedan dess? Kornas förmåga att livnära sig på gräs och fibrer och producera kött och mjölk bygger på en process som producerar mängder av den mycket kraftiga växthusgasen metan. Ska man ta det på allvar, och vad kan man i så fall göra åt det? Per Helgesson gör en avstämning och tittar närmare på hur forskarna försöker tackla problemet. Vi träffar Rebecca Danielsson som forskar på om det går att styra metanutsläppen och kartlägger hur svenska kor reagerar på olika sorters foder. Nya Zeeland tar kornas metanrapande på högsta allvar eftersom landets ekonomi bygger på extremt stor andel export av kött och mjölkprodukter.

Hur står det till med korna som miljöproblem? För några år sedan fick vi veta att världens nötkreatur, får, getter och andra idisslande, våmmagade djur släppte ut stora mängder metan som en del av deras normala livsföring och därmed bidrog till växthuseffekten. Men vad har hänt sedan dess? Kornas förmåga att livnära sig på gräs och fibrer och producera kött och mjölk bygger på en process som producerar mängder av den mycket kraftiga växthusgasen metan. Ska man ta det på allvar, och vad kan man i så fall göra åt det? Per Helgesson gör en avstämning och tittar närmare på hur forskarna försöker tackla problemet. Vi träffar Rebecca Danielsson som forskar på om det går att styra metanutsläppen och kartlägger hur svenska kor reagerar på olika sorters foder. Nya Zeeland tar kornas metanrapande på högsta allvar eftersom landets ekonomi bygger på extremt stor andel export av kött och mjölkprodukter.

Historien om Steve Jobs, den legendariske Apple-chefen, slutade i onsdags då cancern i bukspottskörteln tog hans liv. Av hälsoskäl lämnade han scenen som vd redan i slutet av augusti och alla undrar fortfarande om detta betyder slutet för en lång räcka innovationer som styrt dator- och mobilbranschen i drygt tio år. Kända produkter som iPod, iTunes, iPhone och iPad har fått hela it-branschen att följa John. Ser vi slutet på detta, i och med Steve Jobs bortgång? I samband med Jobs avgång från vd-posten samtalade IT-journalisterna Martin Appel och Mats Lewan med vetenskapsradions Per Gustafsson hur arvet efter Jobs kan komma att förvaltas. Steve Jobs, helgonförklarad IT-guru av entusiastiska anhängare, har haft stor direkt inflytande på hela världen it-användning, av användargränsnittet människa-maskin. Andra tillverkare har tvingats att gå i Apples spår. Men nu är det kanske tjänster, som sociala medier, som kommer att förnya it-användninge. Men också operativsystemet Android tar upp kampen med Apple, och kan hinna i kapp föregångaren, spekulerar de medverkande i programmet. Programmet sändes första gången den 2 september, alltså före Steve Jobs bortgång.

Historien om Steve Jobs, den legendariske Apple-chefen, slutade i onsdags då cancern i bukspottskörteln tog hans liv. Av hälsoskäl lämnade han scenen som vd redan i slutet av augusti och alla undrar fortfarande om detta betyder slutet för en lång räcka innovationer som styrt dator- och mobilbranschen i drygt tio år. Kända produkter som iPod, iTunes, iPhone och iPad har fått hela it-branschen att följa John. Ser vi slutet på detta, i och med Steve Jobs bortgång? I samband med Jobs avgång från vd-posten samtalade IT-journalisterna Martin Appel och Mats Lewan med vetenskapsradions Per Gustafsson hur arvet efter Jobs kan komma att förvaltas. Steve Jobs, helgonförklarad IT-guru av entusiastiska anhängare, har haft stor direkt inflytande på hela världen it-användning, av användargränsnittet människa-maskin. Andra tillverkare har tvingats att gå i Apples spår. Men nu är det kanske tjänster, som sociala medier, som kommer att förnya it-användninge. Men också operativsystemet Android tar upp kampen med Apple, och kan hinna i kapp föregångaren, spekulerar de medverkande i programmet. Programmet sändes första gången den 2 september, alltså före Steve Jobs bortgång.

På Afrikas horn riskerar 100 000-tals barn att drabbas av livslånga hälsoproblem och sjukdomar på grund av den pågående hungerkatastrofen. Det är främst barn upp till två års ålder som befinner sig i livets känsligaste utvecklingsperiod, som är värst utsatta. - Problemet med det som nu händer på Afrikas horn är tudelat, säger Mikael Norman som är professor i nyföddhetsmedicin vid Karolinska sjukhuset. Dels är det en fruktansvärd katastrof som pågår just nu, men den andra dimensionen är ju att de som är foster eller spädbarn under den här svälten och som överlever, de kommer ha en dubbel belastning eftersom deras hälsa kommer vara försämmrad livslångt. Mikael Norman har studerat hälsan hos personer som var foster eller spädbarn under svälten i Biafra i slutet på 1960-talet. Han fann att de som hade svultit löpte en klart ökad risk, att nu 40 år senare, drabbas av bland annat högt blodtryck, diabetes och övervikt. Enligt FN:s uppskattning är idag 750 000 barn på Afrikas horn så svårt undernärda att de är i akut behov av hjälp. Och enligt Zita Weise Prinzo, som är nutritionist på Världshälsoorganisationen WHO:s höghkvarter i Genève, kommer varje barn som nu är drabbat av undernäring att få någon form av skada. - Undernäring gör att hjärnans utveckling hämmas. Barnen får svårare att klara skolan, och de blir mindre produktiva som vuxna. Det påverkar hela samhällets utveckling, säger Zita Weise Prinzo. Det är en hel generation som drabbas men även nästa generation, för flickor som drabbas av undernäring föder senare i livet själva barn med låg födelsevikt. Reportrar Alexander Gustaf-Thompson och Gustaf Klarin

På Afrikas horn riskerar 100 000-tals barn att drabbas av livslånga hälsoproblem och sjukdomar på grund av den pågående hungerkatastrofen. Det är främst barn upp till två års ålder som befinner sig i livets känsligaste utvecklingsperiod, som är värst utsatta. - Problemet med det som nu händer på Afrikas horn är tudelat, säger Mikael Norman som är professor i nyföddhetsmedicin vid Karolinska sjukhuset. Dels är det en fruktansvärd katastrof som pågår just nu, men den andra dimensionen är ju att de som är foster eller spädbarn under den här svälten och som överlever, de kommer ha en dubbel belastning eftersom deras hälsa kommer vara försämmrad livslångt. Mikael Norman har studerat hälsan hos personer som var foster eller spädbarn under svälten i Biafra i slutet på 1960-talet. Han fann att de som hade svultit löpte en klart ökad risk, att nu 40 år senare, drabbas av bland annat högt blodtryck, diabetes och övervikt. Enligt FN:s uppskattning är idag 750 000 barn på Afrikas horn så svårt undernärda att de är i akut behov av hjälp. Och enligt Zita Weise Prinzo, som är nutritionist på Världshälsoorganisationen WHO:s höghkvarter i Genève, kommer varje barn som nu är drabbat av undernäring att få någon form av skada. - Undernäring gör att hjärnans utveckling hämmas. Barnen får svårare att klara skolan, och de blir mindre produktiva som vuxna. Det påverkar hela samhällets utveckling, säger Zita Weise Prinzo. Det är en hel generation som drabbas men även nästa generation, för flickor som drabbas av undernäring föder senare i livet själva barn med låg födelsevikt. Reportrar Alexander Gustaf-Thompson och Gustaf Klarin

Vetenskapsradions Ulrika Björkstén och Lena Nordlund står beredda på Kungliga Vetenskapsakademin för att reda ut begreppen kring den forskning som belönas med Nobelpris. Expertkommentator är Måns Ehrenberg, professor i molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

Årets pris belönar märklig mosaik i materiens inre. Kemipriset går till professor Dan Schechtman, verksam vid Haifa-universitetet i Israel för upptäckten av kvasikristaller.

En tidig torsdagmorgon i april 1982 såg Dan Shechtman ett kristallmönster i elektronmikroskopet som han aldrig sett förut. Mönstret var egentligen omöjligt enligt de gängse lagarna för kristallografi. Shechtman gick ut i korridoren på laboratoriet i Gaitersburg, men där fanns ingen att diskutera fyndet med. Han gick tillbaka till mikroskopet och tänkte att detta är inte möjligt. Men det var det.