Vetenskapsradion

Arkeologernas fynd visar att en unik ritual ägt rum i Motala på stenåldern. Det är nu fastställt att människoskallar som grävts fram varit uppsatta på trästavar innan de sänktes ner i en sjö. Fynden vittnar om en ritual där människorna vadade ut med skallarna och antagligen visade upp dem innan de sänkte ner dem på grunt vatten. Arkeologerna tolkar det hela som någon typ av begravningsceremoni och de har två huvudteorier om vilka det är som begravts på det här sättet. - Det är mycket som talar för att det är nära och kära, för vi har skallar och ben från både män och kvinnor och i alla åldrar, säger Fredrik Hallgren , projektledare för de arkeologiska utgrävningarna. Forskarna hoppas kunna få svar på människornas släktskap och om kommer från trakten med hjälp av DNA-analyser. Svaren kan stärka eller stjälpa arkeologernas andra teori, som går ut på att det var slagna fiender som visats upp innan de gick till sista vilan i vattnet. En liten klump av organiskt material som tros vara en del av hjärnan fanns kvar i en av skallarna. Hjärnproteiner som är så gamla kan leda vidare till en diagnosmetod för hjärnskador. - Med enkla blodanalyser går det i dag att avgöra läget för patienter som haft en hjärtinfarkt och vi vill göra samma sak för hjärnskadade och hittar vi specifika hjärnproteiner i den här 8000 år gamla hjärnan är det goda kandidater på stabila proteiner, säger Stefan Plantman, en av forskarna på Karolinska institutet som försöker spåra de här hjärnspecifika proteinerna i det man hoppas är en stenåldershjärna.

I 447 år vilade amiralskeppet Mars oupptäckt på havsbotten utanför Öland. Det som gjorde att man kunde hitta vraket just nu var ny teknik som gör det möjligt att söka av stora områden under vattenytan och se även små detaljer. Instrument för att se havsbottnarna som bättre än nånsin avslöjar bottnarnas hemligheter, så kallade sidoseende ekolod eller sidescan sonar, är nu även tillgängliga för privata vrakletare. Fast helt säkert är det inte att det är Mars som tidigare i år lokaliserats på Östersjöns botten. Men i så fall är det ett vrak som beskrivits som mer intressant än Wasa. Mars är äldre och har till skillnad från Vasa legat orört ända sen den sjönk. I Vetandets värld ska vi träffa en av de vrakletare som hittade krigsskeppet Mars - men först tar frilansjournalisten Pierre Martin med oss ut på Östersjön tillsammans med en annan vrakletarentusiast, Manuel Dahlberg.

I 447 år vilade amiralskeppet Mars oupptäckt på havsbotten utanför Öland. Det som gjorde att man kunde hitta vraket just nu var ny teknik som gör det möjligt att söka av stora områden under vattenytan och se även små detaljer. Instrument för att se havsbottnarna som bättre än nånsin avslöjar bottnarnas hemligheter, så kallade sidoseende ekolod eller sidescan sonar, är nu även tillgängliga för privata vrakletare. Fast helt säkert är det inte att det är Mars som tidigare i år lokaliserats på Östersjöns botten. Men i så fall är det ett vrak som beskrivits som mer intressant än Wasa. Mars är äldre och har till skillnad från Vasa legat orört ända sen den sjönk. I Vetandets värld ska vi träffa en av de vrakletare som hittade krigsskeppet Mars - men först tar frilansjournalisten Pierre Martin med oss ut på Östersjön tillsammans med en annan vrakletarentusiast, Manuel Dahlberg.

Kl 07.00 första måndagen efter 20 september är det premiär för hummerfisket. Uppåt 10 000 personer förväntas delta i denna Västerhavets motsvarighet till älgjakten. Dagspriset för årets första nyfångade humrar hamnade på 31.600 kronor kilot, så det är ingen överdrift att kalla hummern för svart guld. Men hummern är en gäckande varelse, svår att fånga och kunskapen om detta stora skaldjur är fortfarande liten på många punkter Vetandets värld besöker Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, ett av de ställen i Sverige där det forskas på hummer. Mats Carlsson-Lénart träffar marinekologen Andreas Sundelöf och tillsammans träffar dom en 3,5 kilos hummerbjässe från akvariet i Havets hus. -Humrar kan ibland ha en totallängd på 50 centimeter och väga kring 5 kilo, berättar Andreas Sundelöf som har forskat på humrar i flera år och bland annat gjort studier av hur fredning av humrar i begränsade områden påverkar hummerfisket i kringliggande vatten. -Just nu arbetar jag med att granska fångststatistik gällande hummer som förts ända sen 1870-talet. Vi behöver förstå mer av hummerns och hummerfiskets historia för att idag fatta rätt beslut inför framtiden, säger Andreas Sundelöf. Humrar har fångats i Sverige i flera hundra år och ett från början ytterst primitivt fiske som bedrevs med långa käppar från stranden utvecklades på 1600-talet och framåt när holländska hummeruppköpare införde de första hummertinorna till Sverige. -Förbud mot hummerfiske under en del av året infördes redan på 1830-talet och ett minstamått för tillåtna humrar kom senare under förrförra seklet, berättar Andreas Sundelöf.

Kl 07.00 första måndagen efter 20 september är det premiär för hummerfisket. Uppåt 10 000 personer förväntas delta i denna Västerhavets motsvarighet till älgjakten. Dagspriset för årets första nyfångade humrar hamnade på 31.600 kronor kilot, så det är ingen överdrift att kalla hummern för svart guld. Men hummern är en gäckande varelse, svår att fånga och kunskapen om detta stora skaldjur är fortfarande liten på många punkter Vetandets värld besöker Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, ett av de ställen i Sverige där det forskas på hummer. Mats Carlsson-Lénart träffar marinekologen Andreas Sundelöf och tillsammans träffar dom en 3,5 kilos hummerbjässe från akvariet i Havets hus. -Humrar kan ibland ha en totallängd på 50 centimeter och väga kring 5 kilo, berättar Andreas Sundelöf som har forskat på humrar i flera år och bland annat gjort studier av hur fredning av humrar i begränsade områden påverkar hummerfisket i kringliggande vatten. -Just nu arbetar jag med att granska fångststatistik gällande hummer som förts ända sen 1870-talet. Vi behöver förstå mer av hummerns och hummerfiskets historia för att idag fatta rätt beslut inför framtiden, säger Andreas Sundelöf. Humrar har fångats i Sverige i flera hundra år och ett från början ytterst primitivt fiske som bedrevs med långa käppar från stranden utvecklades på 1600-talet och framåt när holländska hummeruppköpare införde de första hummertinorna till Sverige. -Förbud mot hummerfiske under en del av året infördes redan på 1830-talet och ett minstamått för tillåtna humrar kom senare under förrförra seklet, berättar Andreas Sundelöf.

Astronomerna ger oss lite av senaste nytt på stjärnhimlen i dagens program. För en månad sedan, närmare bestämt omkring den 23 augusti, upptäckets en supernova i galaxen M101, cirka 21 miljoner ljusår härifrån. Den har fått namnet SN 2011fe och väcker stort intresse bland astronomer och astrofysiker, mycket för att den (med astronomiska mått) är så pass nära oss. Och den går fortfarande att se på natthimlen med ett lite större teleskop, strax ovanför Karlavagnen. En supernova är ju egentligen en sol som exploderar, i det här fallet en vit dvärg. Detta astronomiska fenomen är också skrämmande kraftfullt. En supernova i vår omedelbara närhet skulle lätt kunna utlåna allt liv på jorden. Sedan har det även kommit rapporter om upptäckter av nya exoplaneter, alltså planeter i andra solsystem än vårt. En av dem för tankarna till science-fiction-filmerna Star Wars. Och den andra påstås vara jordlik. Frilansjournalisten Pelle Lindblom går på jakt efter supernovornas och exoplaneternas hemligheter. Han möter Ulf Jonsson, en avancerad amatörastronom med eget observatorium, och fysikprofessor Sverker Fredriksson som är övertygad om att det finns liv därute...

Astronomerna ger oss lite av senaste nytt på stjärnhimlen i dagens program. För en månad sedan, närmare bestämt omkring den 23 augusti, upptäckets en supernova i galaxen M101, cirka 21 miljoner ljusår härifrån. Den har fått namnet SN 2011fe och väcker stort intresse bland astronomer och astrofysiker, mycket för att den (med astronomiska mått) är så pass nära oss. Och den går fortfarande att se på natthimlen med ett lite större teleskop, strax ovanför Karlavagnen. En supernova är ju egentligen en sol som exploderar, i det här fallet en vit dvärg. Detta astronomiska fenomen är också skrämmande kraftfullt. En supernova i vår omedelbara närhet skulle lätt kunna utlåna allt liv på jorden. Sedan har det även kommit rapporter om upptäckter av nya exoplaneter, alltså planeter i andra solsystem än vårt. En av dem för tankarna till science-fiction-filmerna Star Wars. Och den andra påstås vara jordlik. Frilansjournalisten Pelle Lindblom går på jakt efter supernovornas och exoplaneternas hemligheter. Han möter Ulf Jonsson, en avancerad amatörastronom med eget observatorium, och fysikprofessor Sverker Fredriksson som är övertygad om att det finns liv därute...

Långt innan dinosaurierna var världens härskare, befolkades det nuvarande Europa av andra spektakulära djur. Här fanns halvmeterstora sländor och olika slags reptilliknande varelser, som är våra mycket avlägsna släktingar. Här fanns också flera meter långa amfibier, alltså en form av groddjur, med trekantiga och bepansrade huvuden. Och sett uppifrån kunde landskapet påminna om en regnskog i dagens Sydamerika. I själva verket var artrikedomen stor redan under den period i historien som kallas för Perm. Den startade för ungefär 299 miljoner år sedan och avslutades med en enorm katastrof för 251 miljoner år sedan, då lejonparten av dåtidens djur utrotades. Ur de fåtal arter som överlevde utvecklades senare dinosaurier, och mycket längre fram i tiden, vi människor. I Vetandets Värld idag besöker frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach utgrävningsplatsen i Bourgogne, där man hoppas få en ny och tydligare bild av faunan och floran under den här avlägsna perioden i Jordens historia.

Långt innan dinosaurierna var världens härskare, befolkades det nuvarande Europa av andra spektakulära djur. Här fanns halvmeterstora sländor och olika slags reptilliknande varelser, som är våra mycket avlägsna släktingar. Här fanns också flera meter långa amfibier, alltså en form av groddjur, med trekantiga och bepansrade huvuden. Och sett uppifrån kunde landskapet påminna om en regnskog i dagens Sydamerika. I själva verket var artrikedomen stor redan under den period i historien som kallas för Perm. Den startade för ungefär 299 miljoner år sedan och avslutades med en enorm katastrof för 251 miljoner år sedan, då lejonparten av dåtidens djur utrotades. Ur de fåtal arter som överlevde utvecklades senare dinosaurier, och mycket längre fram i tiden, vi människor. I Vetandets Värld idag besöker frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach utgrävningsplatsen i Bourgogne, där man hoppas få en ny och tydligare bild av faunan och floran under den här avlägsna perioden i Jordens historia.

Den psykiatriska forskningen har tappat mark. Det hävdar Kungliga vetenskapsakademin, som samlat intryck från psykiatrins företrädare, och lagt fram ett reformförslag. Det är framför allt den patientnära forskningen, som för ut forskningsrön till klinikerna, som fått stryka på foten de senaste decennierna. Jämfört med medicinen får psykiatrin små forskningsanslag, skriver KVA i Reformprogram för svensk psykiatriforskning. En satsning på 90 miljoner per år i elva år behövs för att råda bot på problemen, menar KVA. Tanken är att få unga, forskarutbildade läkare att intressera sig för psykiatrin, specialistläkare ska få extra forskningstid under utbildningen, stipendier ska ges och utländska forskare ska få tjänstgöra som gästprofessorer. Risken med den eftersatta forskningen är att vi får en psykiatrisk behandling som inte alltid är vetenskapligt motiverad, och det påverkar i slutänden patienterna. Men det är oklart om regering och myndigheter kommer att ta bollen från KVA. I programmet deltar Anita Aperia, ordförande i KVA:s psykiatrigrupp, Christina Spjut, överläkare, EWA-mottagningen och Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri, Karolinska institutet. Reformprogrammet finns på KVAs hemsida. Programmet presenterades vid en konferens 5.9, se webbtv-sändning