Vetenskapsradion

Vetenskapsradions Ulrika Björkstén och Lena Nordlund står beredda på Kungliga Vetenskapsakademin för att reda ut begreppen kring den forskning som belönas med Nobelpris. Expertkommentator är Måns Ehrenberg, professor i molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

Årets pris belönar märklig mosaik i materiens inre. Kemipriset går till professor Dan Schechtman, verksam vid Haifa-universitetet i Israel för upptäckten av kvasikristaller.

En tidig torsdagmorgon i april 1982 såg Dan Shechtman ett kristallmönster i elektronmikroskopet som han aldrig sett förut. Mönstret var egentligen omöjligt enligt de gängse lagarna för kristallografi. Shechtman gick ut i korridoren på laboratoriet i Gaitersburg, men där fanns ingen att diskutera fyndet med. Han gick tillbaka till mikroskopet och tänkte att detta är inte möjligt. Men det var det.

Supernovaforskning får årets fysikpris. Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Ulrika Björkstén sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademin tillsammans med Lars Bergström, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet.

"För upptäckten av universums accelererande expansion genom studier av avlägsna supernovor" - så lyder motiveringen till årets Nobelpris i fysik som till hälften tilldelas Saul Perlmutter, The Supernova Cosmology Project Lawrence Berkeley National Laboratory and University of California och Brian P. Schmidt, The High-z Supernova Search Team Australian National University. Andra hälften tilldelas Adam G. Riess, The High-z Supernova Search Team Johns Hopkins University and Space Telescope Science Institute i Baltimore.

Supernovaforskning får årets fysikpris. Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Ulrika Björkstén sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademin tillsammans med Lars Bergström, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet.

"För upptäckten av universums accelererande expansion genom studier av avlägsna supernovor" - så lyder motiveringen till årets Nobelpris i fysik som till hälften tilldelas Saul Perlmutter, The Supernova Cosmology Project Lawrence Berkeley National Laboratory and University of California och Brian P. Schmidt, The High-z Supernova Search Team Australian National University. Andra hälften tilldelas Adam G. Riess, The High-z Supernova Search Team Johns Hopkins University and Space Telescope Science Institute i Baltimore.

Vetenskapsradion sänder direkt från tillkännagivandet start kl. 12.10. På plats finns Annika Östman och Per Helgesson. Experthjälp för att reda ut får de av Annika Scheynius som är professor i klinisk allergiforskning vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Solna.

Nobelkommittén tillkännagav nyss årets pristagare som får pris för sin forskning kring medfödd och förvärvad immunitet.

Den ena halvan av priset delas mellan Bruce Beutler och Jules Hoffmann. Den andra halvan går postumt till Ralph Steinman.

Beutler och Hoffman belönas för sina upptäckter rörande aktivering av medfödd immunitet. Steinman belönas för sin upptäckt av dendritcellen och dess roll vid förvärvad immunitet.

Bruce A Beutler är född 1957 i Chicago i USA. Sedan 2000 är han professor i genetik och immunologi vid Scripps Research Institute i La Jolla, USA.

Jules A Hoffmann är född 1941 i Echternach, Luxemburg och studerade biologi vid universitetet i Strasbourg. Mellan 1974 och 2009 ledde han ett forskningslaboratorium i Strasbourg.

Ralph M Steinman föddes 1943 i Montreal i Kanada och avled den 30 september 2011 i bukspottskörtelcancer, 68 år gammal. Sedan 1988 var han professor i immunologi vid Rockefeller University i New York, USA.

Vetenskapsradion sänder direkt från tillkännagivandet start kl. 12.10. På plats finns Annika Östman och Per Helgesson. Experthjälp för att reda ut får de av Annika Scheynius som är professor i klinisk allergiforskning vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Solna.

Nobelkommittén tillkännagav nyss årets pristagare som får pris för sin forskning kring medfödd och förvärvad immunitet.

Den ena halvan av priset delas mellan Bruce Beutler och Jules Hoffmann. Den andra halvan går postumt till Ralph Steinman.

Beutler och Hoffman belönas för sina upptäckter rörande aktivering av medfödd immunitet. Steinman belönas för sin upptäckt av dendritcellen och dess roll vid förvärvad immunitet.

Bruce A Beutler är född 1957 i Chicago i USA. Sedan 2000 är han professor i genetik och immunologi vid Scripps Research Institute i La Jolla, USA.

Jules A Hoffmann är född 1941 i Echternach, Luxemburg och studerade biologi vid universitetet i Strasbourg. Mellan 1974 och 2009 ledde han ett forskningslaboratorium i Strasbourg.

Ralph M Steinman föddes 1943 i Montreal i Kanada och avled den 30 september 2011 i bukspottskörtelcancer, 68 år gammal. Sedan 1988 var han professor i immunologi vid Rockefeller University i New York, USA.

Vetenskapsradions medarbetare presenterar sina spekulationer inför nästa veckas tillkännagivanden av Nobelpriserna i medicin, kemi och fysik.

Vetenskapsradions medarbetare presenterar sina spekulationer inför nästa veckas tillkännagivanden av Nobelpriserna i medicin, kemi och fysik.

Partiklar som rör sig snabbare än ljuset. Det uppgav forskare i Schweiz och Italilen i förra veckan att de kunnat mäta i sina experiment. Resultatet skulle, om det stämmer, betyda att Einsteins relativitetsteori måste arbetas om. Eftersom relativitetsteorin hållit måttet och klarat otaliga tester i mer än hundra år, har forskare svårt att tro att resultaten från experimentet stämmer. Men om ytterligare försök visar att de faktiskt gör det - då öppnas dörren till en ny fysik, och Einsteins relativitetsteori måste arbetas om. I Vetandets värld ger professorn i teoretisk fysik Ulf Danielsson, och experimentalfysikern professor Richard Brenner, båda från Uppsala universitet, sin syn på de nya resultaten från OPERA-samarbetet i Italien. Till att börja med måste liknande försök göras, med ännu bättre mätmetoder, för att pröva om de förvånande resultaten från förra veckan håller. Sådana försök förbereds redan i USA och i Japan. Och om resultaten kan bekräftas är det dags för de teoretiska fysikerna att modifiera Einsteins relativitetsteori - så att vår verklighetsbild fungerar. - Kommer man fram till att det går att färdas snabbare än ljuset finns det också en risk att man kommer fram till att man kan resa bakåt i tiden.... Och då går det inte att få ihop det, konstaterar Ulf Danielsson. En utmaning då blir att göra de förändringarna just i de delar av Einsteins relativitetsteori som behöver förändras, och samtidigt bevara andra delar som stått sig genom hundra år av tester. Men än är vi inte på långa vägar där. Det krävs mycket mer säkerhet innan fysikerna är beredda att tro på resultatet att något kan färdas snabbare än ljuset. -- Det skulle leda oss in på helt ny fysik, och det är ett stort steg att ta. Då måste man ha mycket på det torra, att det man har mätt faktiskt stämmer, säger Richard Brenner, experimentalfysiker och professor vid Uppsala Universitet.

Partiklar som rör sig snabbare än ljuset. Det uppgav forskare i Schweiz och Italilen i förra veckan att de kunnat mäta i sina experiment. Resultatet skulle, om det stämmer, betyda att Einsteins relativitetsteori måste arbetas om. Eftersom relativitetsteorin hållit måttet och klarat otaliga tester i mer än hundra år, har forskare svårt att tro att resultaten från experimentet stämmer. Men om ytterligare försök visar att de faktiskt gör det - då öppnas dörren till en ny fysik, och Einsteins relativitetsteori måste arbetas om. I Vetandets värld ger professorn i teoretisk fysik Ulf Danielsson, och experimentalfysikern professor Richard Brenner, båda från Uppsala universitet, sin syn på de nya resultaten från OPERA-samarbetet i Italien. Till att börja med måste liknande försök göras, med ännu bättre mätmetoder, för att pröva om de förvånande resultaten från förra veckan håller. Sådana försök förbereds redan i USA och i Japan. Och om resultaten kan bekräftas är det dags för de teoretiska fysikerna att modifiera Einsteins relativitetsteori - så att vår verklighetsbild fungerar. - Kommer man fram till att det går att färdas snabbare än ljuset finns det också en risk att man kommer fram till att man kan resa bakåt i tiden.... Och då går det inte att få ihop det, konstaterar Ulf Danielsson. En utmaning då blir att göra de förändringarna just i de delar av Einsteins relativitetsteori som behöver förändras, och samtidigt bevara andra delar som stått sig genom hundra år av tester. Men än är vi inte på långa vägar där. Det krävs mycket mer säkerhet innan fysikerna är beredda att tro på resultatet att något kan färdas snabbare än ljuset. -- Det skulle leda oss in på helt ny fysik, och det är ett stort steg att ta. Då måste man ha mycket på det torra, att det man har mätt faktiskt stämmer, säger Richard Brenner, experimentalfysiker och professor vid Uppsala Universitet.

Arkeologernas fynd visar att en unik ritual ägt rum i Motala på stenåldern. Det är nu fastställt att människoskallar som grävts fram varit uppsatta på trästavar innan de sänktes ner i en sjö. Fynden vittnar om en ritual där människorna vadade ut med skallarna och antagligen visade upp dem innan de sänkte ner dem på grunt vatten. Arkeologerna tolkar det hela som någon typ av begravningsceremoni och de har två huvudteorier om vilka det är som begravts på det här sättet. - Det är mycket som talar för att det är nära och kära, för vi har skallar och ben från både män och kvinnor och i alla åldrar, säger Fredrik Hallgren , projektledare för de arkeologiska utgrävningarna. Forskarna hoppas kunna få svar på människornas släktskap och om kommer från trakten med hjälp av DNA-analyser. Svaren kan stärka eller stjälpa arkeologernas andra teori, som går ut på att det var slagna fiender som visats upp innan de gick till sista vilan i vattnet. En liten klump av organiskt material som tros vara en del av hjärnan fanns kvar i en av skallarna. Hjärnproteiner som är så gamla kan leda vidare till en diagnosmetod för hjärnskador. - Med enkla blodanalyser går det i dag att avgöra läget för patienter som haft en hjärtinfarkt och vi vill göra samma sak för hjärnskadade och hittar vi specifika hjärnproteiner i den här 8000 år gamla hjärnan är det goda kandidater på stabila proteiner, säger Stefan Plantman, en av forskarna på Karolinska institutet som försöker spåra de här hjärnspecifika proteinerna i det man hoppas är en stenåldershjärna.