Vetenskapsradion

Bädda med grus, lägga tillbaka stenbumlingar i vattnet och fälla träd över bäckar. Nu återställs vattendrag i Sverige för att i möjligaste mån bli likadana som de var före timmerflottningens tid. Under flottningsepoken byggdes nämligen älvar, åar och bäckar om, så att de till slut mer eller mindre liknade jämna, raka kanaler istället för de naturligt slingrande vattendrag som de en gång hade varit. Man rensade också bort stenar, trängde ihop åarna med stenkistor och vallar och byggde dammar för att reglera vattenflödet. Allt detta påverkade möjligheterna för öring och lax att vandra och leka. Ett exempel är Vindelälvsområdet där det bedrevs storskalig timmerflottning från 1850 till 1976 och så småningom började man underlätta timrets färd genom vattnet genom att plocka upp större stenar ur vattnet. Arbetet med flottningslederna i Vindelälven finansieras med EU-pengar i projektet Vindel River Life, som går ut på att restaurera 22 olika biflöden i älven. Vi besöker Hjuksån, en av de restaurerade åarna i Västerbottens inland, tillsammans med marinbiologen Johanna Gardeström, fiskbiologen Daniel Palm och Daniel Jonsson från Vindelälvens fiskeråd.

Eyetracking eller ögonrörelseforskning är en forskningsgren som växer kraftigt. Allt fler forskningsområden tar våra ögonrörelser till hjälp för att söka svar på olika frågor. Hur skall bli bättre på att lära ut läsning? Fungerar reklambudskapet som det är tänkt? Vad ligger bakom att våra val av varor i butiken. Hur läser vi textremsorna på Tv:n? Ja det är några frågor där forskare och andra hoppas tar våra ögonrörelser till hjälp för att finna svar. Våra ögonrörelser kan också vara nyckeln till hur man skall kunna se våra inre mentala bilder. Forskare i Lund har nämligen upptäckt att ögonrörelser spelar stor roll när vi målar upp och beskriver våra inre bilder, även när vi föreställer oss saker vi aldrig sett förut. Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet är ett av världens ledande ögonrörelselaboratorier och där träffar vi bland annat Kenneth Holmqvist som leder eyetracking gruppen i humanistlaboratoriet vid Lunds universitet och Roger Johansson, kognitionsvetare som använder ögonrörelser i sin forskning.

Eyetracking eller ögonrörelseforskning är en forskningsgren som växer kraftigt. Allt fler forskningsområden tar våra ögonrörelser till hjälp för att söka svar på olika frågor. Hur skall bli bättre på att lära ut läsning? Fungerar reklambudskapet som det är tänkt? Vad ligger bakom att våra val av varor i butiken. Hur läser vi textremsorna på Tv:n? Ja det är några frågor där forskare och andra hoppas tar våra ögonrörelser till hjälp för att finna svar. Våra ögonrörelser kan också vara nyckeln till hur man skall kunna se våra inre mentala bilder. Forskare i Lund har nämligen upptäckt att ögonrörelser spelar stor roll när vi målar upp och beskriver våra inre bilder, även när vi föreställer oss saker vi aldrig sett förut. Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet är ett av världens ledande ögonrörelselaboratorier och där träffar vi bland annat Kenneth Holmqvist som leder eyetracking gruppen i humanistlaboratoriet vid Lunds universitet och Roger Johansson, kognitionsvetare som använder ögonrörelser i sin forskning.

En av Sveriges rikaste resurser, skogen, har fått en ny roll i sökandet efter ett hållbart alternativ till fossilt bränsle. Sedan april kan de som har dieseldrivna bilar tanka ett bränsle som delvis består av tallolja, en biprodukt från papperstillverkning. Tallolja har länge använts i såpa och parfym, men kan också med en särskild process bli närmast identisk med den fossila dieseln. Hör om ett nytt svenskt biobränsle i Vetandets värld.

En av Sveriges rikaste resurser, skogen, har fått en ny roll i sökandet efter ett hållbart alternativ till fossilt bränsle. Sedan april kan de som har dieseldrivna bilar tanka ett bränsle som delvis består av tallolja, en biprodukt från papperstillverkning. Tallolja har länge använts i såpa och parfym, men kan också med en särskild process bli närmast identisk med den fossila dieseln. Hör om ett nytt svenskt biobränsle i Vetandets värld.

Internet - Guttenberg: 1-0. Så sammanfattade en twitteranvändare det faktum att Tysklands försvarsminister i mars i år tvingades avgå efter att det framkommit att han klippt ihop hela sin doktorsavhandling från andra källor. Guttenberg nekade länge till anklagelserna, men tack vare frivilliga granskare som gick ihop på internet och ord för ord gick igenom ministerns avhandling och kunde visa varifrån han stulit sin text blev fusket till slut alltför uppenbart. Granskningsmetoden har inneburit en revolution inom jakten på forskningsfusk och nu fortsätter granskningen av en rad andra avhandlingar.

Internet - Guttenberg: 1-0. Så sammanfattade en twitteranvändare det faktum att Tysklands försvarsminister i mars i år tvingades avgå efter att det framkommit att han klippt ihop hela sin doktorsavhandling från andra källor. Guttenberg nekade länge till anklagelserna, men tack vare frivilliga granskare som gick ihop på internet och ord för ord gick igenom ministerns avhandling och kunde visa varifrån han stulit sin text blev fusket till slut alltför uppenbart. Granskningsmetoden har inneburit en revolution inom jakten på forskningsfusk och nu fortsätter granskningen av en rad andra avhandlingar.

Den svenska järnvägen står åter inför den stora utmaningen med vintervädret. Hur ska det gå den här gången? Förra vintern diskuterades Schweiz som modelland för välfungerande tågtrafik. Deras filosofi lägg tidtabell - bygg sedan har visat sig framgångsrik för ett tågnät med punktlig trafik. Möt den schweiziske trafikplaneraren Dominik Bruhwiler på besök i Umeå, där man diskuterade trängseln i norra Sverige för godstågen. Svenskar som kommenterar den schweiziska modellen pekar på att det är bättre underhåll och ökad kapacitet som måste till för att få de svenska tågen att gå. Att tåg och bana inte ska gå sönder och att man kan få in fler tåg i tidtabellen. - Man måste bestämma sig för förebyggande underhåll, och inte avhjälpande underhåll, kommenterar järnvägsforskaren Bo-Lennart Nelldal vid KTH. Nyligen presenterade Trafikverkets pågående kapacitetsutredning en delrapport som visar på ett extra behov av 38 miljarder de närmsta tio åren. Samtidigt har regeringen i nuläget tills vidare anslagit extra 3,6 miljarder. Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Lena Erixon medger också i programmet att det är i grunden inte ett väderproblem att vi har problem med järnvägen. Hon utvecklar närmare om vad som behöver göras i framtiden.

Den svenska järnvägen står åter inför den stora utmaningen med vintervädret. Hur ska det gå den här gången? Förra vintern diskuterades Schweiz som modelland för välfungerande tågtrafik. Deras filosofi lägg tidtabell - bygg sedan har visat sig framgångsrik för ett tågnät med punktlig trafik. Möt den schweiziske trafikplaneraren Dominik Bruhwiler på besök i Umeå, där man diskuterade trängseln i norra Sverige för godstågen. Svenskar som kommenterar den schweiziska modellen pekar på att det är bättre underhåll och ökad kapacitet som måste till för att få de svenska tågen att gå. Att tåg och bana inte ska gå sönder och att man kan få in fler tåg i tidtabellen. - Man måste bestämma sig för förebyggande underhåll, och inte avhjälpande underhåll, kommenterar järnvägsforskaren Bo-Lennart Nelldal vid KTH. Nyligen presenterade Trafikverkets pågående kapacitetsutredning en delrapport som visar på ett extra behov av 38 miljarder de närmsta tio åren. Samtidigt har regeringen i nuläget tills vidare anslagit extra 3,6 miljarder. Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Lena Erixon medger också i programmet att det är i grunden inte ett väderproblem att vi har problem med järnvägen. Hon utvecklar närmare om vad som behöver göras i framtiden.

Det ekar oroväckande tomt i den nationalekonomiska kunskapsbanken om hur kriser på finansiella marknader ska hanteras. Fortfarande saknas allmänt accepterade och etablerade modeller som kan användas under den pågående skuldkrisen i Europa och USA. Det säger Assar Lindbeck, professor vid Institutet för internationelll ekonomi och en av Sveriges mest erfarna forskare på området. Små störningar kan nationalekonomer förklara och hantera med vad som kallas "vackert-väder-modellen", men den teorin fungerar inte vid stora stora störningar och sammanbrott. Den uppfattningen delas av professorn Lars Jonung som är ny ordförande i det finanspolitiska rådet under den svenska regeringen. Lars Johnung anser att det saknas matematiska modeller som förklarar hur finanskriser uppstår och utvecklas. Det som visat sig mer användbart är erfarenheter från ekonomisk historia och hur förloppen sett ut under finansiella kriser de senaste 200 åren. Och att samtidigt tillämpa psykologiska kunskaper om hur mänskligt krisbeteende.