Vetenskapsradion

Nu i mitten på september når havsisen sin minsta utbredning på Norra Ishavet och forskare har under en följd av år sett att isens utbredning runt Arktis har minskat. I takt med att istäcket minskar ökar efterfrågan på isbrytare. Paradoxalt kan man tycka, mindre is borde väl minska behovet av isbrytare. Men samtidigt som isutbredningen minskar ökar intresset för olje- och gasfyndigheter som finns under den arktiska havsbottnen, och ska man utvinna olja i Arktis behövs stora isbrytare. Det finns idag i hela världen högst tio fungerande isbrytare som klarar att gå genom de tjocka polarisarna, en av dem är svenska Oden. Och det är många som vill utnyttja Oden. Förutom oljebranschen vill även klimat- och arktisforskare åka isbrytare, och så behövs de också till sin ursprungliga uppgift, att röja is så att sjöfarten kan fungera även när isen lagt sig. Att det bara finns tio isbrytare på hela jordklotet som är kraftfulla nog att klara av Arktis innebär global isbrytarbrist. Det menar Niklas Granholm som är forskningsledare på avdelningen för försvarsanalys, geopolitik och säkerhetspolitik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Anders Backman, projektledare på Odenbygget i slutet på 1980-talet, berättar om hur isbrytarna har utvecklats och om det gedigna svenska isbrytarkunnandet. Han leder Transatlantic Ice Council som består av en grupp internationella isbrytningsexperter. Inom det närmsta året räknar Anders Backman med en boom vad gäller efterfrågan på polarisbrytare, eftersom oljebolagen i Arktis behöver fler båtar. Han arbetar delvis för Transatlantic som är det enda privata rederiet som har isbrytare i Sverige. Transatlantic står i startgroparna för att bygga nya polarisbrytare för uthyrning till oljeindustrin. Martin Jakobsson som är professor i maringeologi på Stockholms universitet förklarar varför Oden är ett så uppskattat forskningsfartyg, det handlar bland annat om den goda manövreringsförmågan.

I höst är det 50 år sen som Tarfalas vetenskapliga station i Kebnekaisemassivet invigdes. Stationen ligger i närheten av flera glaciärer, bland andra Storglaciären vars storlek mätts noggrant sedan 1946 och som brukar kallas världens mest undersökta glaciär. Tarfala är också bas för observationer och mätningar av en rad andra glaciärer i Lapplands fjällvärld. -Vi ser i år en fortsatt kraftig smältning av glaciärerna, säger professor Peter Jansson som koordinerar forskningsprojekten på Tarfala-stationen. Det är Stockholms universitet som driver forskningsstationen i Tarfala. Verksamheten byggdes upp på 1940-50- och 60-talen under ledning av Valter Schytt som i många år var Sveriges ledande glaciolog. -Valter Schytt började 1946 sina mätningar av Storglaciärens massbalans och det blev början på det som idag är världens längsta mätserie i sitt slag, säger Peter Jansson. Just den mycket omfattande kunskapen om Storglaciären och den långa tid som denna ismassa övervakats lockar glaciologer och andra forskare med intresse för glaciärer och deras omgivningar till Tarfala. -Storglaciären är unik eftersom den är så väldokumenterad, säger Tom Matthews som är forskare vid universitetet i Loughborough i Storbritannien. Dessutom är forskningsstationen i Tarfala unik eftersom den ger oss forskare möjlighet till att bo bekvämt och även ha tillgång till labb och verkstäder alldeles i närheten av glaciären där vi jobbar. Tom Matthews har tillbringat nästan hela sommaren i Tarfala och även stannat kvar en bit in på hösten för att sköta en väderstation han satt upp mitt på Storglaciären. -Jag är intresserad av sambanden mellan glaciärsmältning och väder och tror att det behövs forskning av detta slag för att t ex kunna göra prognoser över när och hur mycket Himalayas glaciärer smälter, för att man i länderna där smältvattnet sedan rinner igenom både ska kunna utnyttja glaciärvatten som en resurs och även undvika t ex översvämningar.

I höst är det 50 år sen som Tarfalas vetenskapliga station i Kebnekaisemassivet invigdes. Stationen ligger i närheten av flera glaciärer, bland andra Storglaciären vars storlek mätts noggrant sedan 1946 och som brukar kallas världens mest undersökta glaciär. Tarfala är också bas för observationer och mätningar av en rad andra glaciärer i Lapplands fjällvärld. -Vi ser i år en fortsatt kraftig smältning av glaciärerna, säger professor Peter Jansson som koordinerar forskningsprojekten på Tarfala-stationen. Det är Stockholms universitet som driver forskningsstationen i Tarfala. Verksamheten byggdes upp på 1940-50- och 60-talen under ledning av Valter Schytt som i många år var Sveriges ledande glaciolog. -Valter Schytt började 1946 sina mätningar av Storglaciärens massbalans och det blev början på det som idag är världens längsta mätserie i sitt slag, säger Peter Jansson. Just den mycket omfattande kunskapen om Storglaciären och den långa tid som denna ismassa övervakats lockar glaciologer och andra forskare med intresse för glaciärer och deras omgivningar till Tarfala. -Storglaciären är unik eftersom den är så väldokumenterad, säger Tom Matthews som är forskare vid universitetet i Loughborough i Storbritannien. Dessutom är forskningsstationen i Tarfala unik eftersom den ger oss forskare möjlighet till att bo bekvämt och även ha tillgång till labb och verkstäder alldeles i närheten av glaciären där vi jobbar. Tom Matthews har tillbringat nästan hela sommaren i Tarfala och även stannat kvar en bit in på hösten för att sköta en väderstation han satt upp mitt på Storglaciären. -Jag är intresserad av sambanden mellan glaciärsmältning och väder och tror att det behövs forskning av detta slag för att t ex kunna göra prognoser över när och hur mycket Himalayas glaciärer smälter, för att man i länderna där smältvattnet sedan rinner igenom både ska kunna utnyttja glaciärvatten som en resurs och även undvika t ex översvämningar.

Östersjöregionen tillhör världens heta tillväxtregioner. Men befolkningarna på öarna i detta innanhav har hittills inte dragit någon särskild nytta av det. Istället har flera av öarna gått från att vara historiskt sett viktiga knutpunkter för handel och resande, till att bli semesterparadis i slutet av en återvändsgränd under somrarna. Resten av året kämpar de fasta ö-befolkningarna mot utflyttning, arbetslöshet och transportproblem. - Det finns ett allt starkare spänningsfält mellan fastlänningars föreställningar om öar och öbor och öbornas egna uppfattningar om sin verklighet. Sommarturisterna som kommer till Gotland förväntar sig ett lugnt och småskaligt "Landet Annorlunda". För gotlänningarna själva kan detta bli en börda, eftersom medaljens baksida är föreställningar om efterblivenhet och underlägsenhet. Den kontinentala blicken förminskar gärna livet på öar, säger Owe Ronström, professor i etnologi vid Högskolan på Gotland. Han arbetar med en treårig studie kring möjliga, alternativa framtider på Östersjööarna Gotland, Ösel och Åland.

Östersjöregionen tillhör världens heta tillväxtregioner. Men befolkningarna på öarna i detta innanhav har hittills inte dragit någon särskild nytta av det. Istället har flera av öarna gått från att vara historiskt sett viktiga knutpunkter för handel och resande, till att bli semesterparadis i slutet av en återvändsgränd under somrarna. Resten av året kämpar de fasta ö-befolkningarna mot utflyttning, arbetslöshet och transportproblem. - Det finns ett allt starkare spänningsfält mellan fastlänningars föreställningar om öar och öbor och öbornas egna uppfattningar om sin verklighet. Sommarturisterna som kommer till Gotland förväntar sig ett lugnt och småskaligt "Landet Annorlunda". För gotlänningarna själva kan detta bli en börda, eftersom medaljens baksida är föreställningar om efterblivenhet och underlägsenhet. Den kontinentala blicken förminskar gärna livet på öar, säger Owe Ronström, professor i etnologi vid Högskolan på Gotland. Han arbetar med en treårig studie kring möjliga, alternativa framtider på Östersjööarna Gotland, Ösel och Åland.

Svenskt skogsbruk står nu inför en av sina största utmaningar någonsin. Sex och ett halvt år efter stormen Gudrun har björktillväxten exploderat på stormhyggena och björken trycker tillbaka den gran som man planterat. Enligt skogsägare måste nu 300 000 hektar skog röjas, en yta lika stor som Gotland. - Vi jobbar väldigt hårt för att nu komma igång med röjningen. Det är ett gigantiskt projekt, säger Göran Örlander skogsskötselchef på skogsägareföreningen Södra med 50 000 medlemmar. Det är ont om tid. Inom fem år måste skogsägarna nu börja lövskogsröja stormhyggena. Idag är björken mellan en och tre meter hög och bildar ett nästan ogenomträngligt hav av ungbjörkar . Röjer man inte överskuggas granen som hämmas och piskas sönder av björkar som står allt för nära . Det är stora belopp som nu står på spel. Rätt utförd lövskogsröjning ökar värdet på skogen . För samhällsekonomin kan det ge inkomster på mellan 50 och 100 miljarder kronor, enligt Göran Örlander. För trettio år sen ansåg stora delar av skogsbruket att björken var ett ogräs, men naturvårdsforskningen har visat att med mer björk i skogen stärks den biologiska mångfalden. - Där granen inte växer spar vi björken. Det är bra för mångfalden, men handlar det om att välja mellan gran eller björk är det självklart att vi väljer granen. För det är granen som ger timmer och som våra barnbarn kommer tjäna pengar på. Det handlar om skogsproduktion på sveriges mest produktiva marker, berättar Göran Örlander.

Svenskt skogsbruk står nu inför en av sina största utmaningar någonsin. Sex och ett halvt år efter stormen Gudrun har björktillväxten exploderat på stormhyggena och björken trycker tillbaka den gran som man planterat. Enligt skogsägare måste nu 300 000 hektar skog röjas, en yta lika stor som Gotland. - Vi jobbar väldigt hårt för att nu komma igång med röjningen. Det är ett gigantiskt projekt, säger Göran Örlander skogsskötselchef på skogsägareföreningen Södra med 50 000 medlemmar. Det är ont om tid. Inom fem år måste skogsägarna nu börja lövskogsröja stormhyggena. Idag är björken mellan en och tre meter hög och bildar ett nästan ogenomträngligt hav av ungbjörkar . Röjer man inte överskuggas granen som hämmas och piskas sönder av björkar som står allt för nära . Det är stora belopp som nu står på spel. Rätt utförd lövskogsröjning ökar värdet på skogen . För samhällsekonomin kan det ge inkomster på mellan 50 och 100 miljarder kronor, enligt Göran Örlander. För trettio år sen ansåg stora delar av skogsbruket att björken var ett ogräs, men naturvårdsforskningen har visat att med mer björk i skogen stärks den biologiska mångfalden. - Där granen inte växer spar vi björken. Det är bra för mångfalden, men handlar det om att välja mellan gran eller björk är det självklart att vi väljer granen. För det är granen som ger timmer och som våra barnbarn kommer tjäna pengar på. Det handlar om skogsproduktion på sveriges mest produktiva marker, berättar Göran Örlander.

Krockkuddar, vajerräcken och antisladdsystem minskar risken att skadas eller dödas i trafiken, men de kan inte förhindra olyckor där föraren brustit i uppmärksamhet. I den bästa av världar håller föraren alltid blicken på vägen och har fullt fokus på den omgivande trafiken. Verkligheten ser annorlunda ut. Den innehåller bråkiga barn i baksätet, jobbiga mobilsamtal från en arg kund, krånglande GPS:er, utspillt kaffe och så vidare. Driver Distraction and Inattention är en internationell trafiksäkerhetskonferens som pågått i Göteborg den här veckan och handlar om vad som kan störa oss människor när vi kör bil. Frilansjournalisten Elisabeth Renström har träffat några av forskarna på konferensen för att få reda på var man idag står i frågan om det bör införas ett förbud mot mobilprat i Sverige Nästan alla länder i Europa har ett förbud mot att prata i mobilen samtidigt som man kör såvida man inte använder handsfree. Det har fått den paradoxala effekten att många sms:ar och facebookar istället, vilket är minst lika farligt som att köra onykter. I Sverige är det forfarande tillåtet att prata i mobilen när man kör, men frågan är hur länge till, och frågan är också om ett mobilförbud är rätt väg att gå eftersom det ju finns andra störande moment som gör oss farliga i trafiken. Att ha barn i bilen är ett exempel på störande moment som det presenterades ny forskning om. En mindre australiensisk studie har däremot visat att barn kan distrahera bilföraren mer än tekniska saker som telefoner. Missy Rudin-Brown från Monash University i Clayton Australien ledde studien, där 12 familjer med barn i åldrarna 1-8 år under tre veckor fick använda bilar som utrustats med kameror. Resultaten visade att barn störde förarna under 98 procent av alla resor och att barnen störde mer än tekniska apparater. Informationsfilmen som hörs i början av programmet är inget för känsliga personer. Den visar hur en sms:ande bilförare orsakar en olycka där fyra personer dör. Gwent Police i Wales gjorde den för att visa i skolor och den har också visats på BBC. Man kan hitta filmen på YouTube med sökorden "PSA Texting while Driving".

Krockkuddar, vajerräcken och antisladdsystem minskar risken att skadas eller dödas i trafiken, men de kan inte förhindra olyckor där föraren brustit i uppmärksamhet. I den bästa av världar håller föraren alltid blicken på vägen och har fullt fokus på den omgivande trafiken. Verkligheten ser annorlunda ut. Den innehåller bråkiga barn i baksätet, jobbiga mobilsamtal från en arg kund, krånglande GPS:er, utspillt kaffe och så vidare. Driver Distraction and Inattention är en internationell trafiksäkerhetskonferens som pågått i Göteborg den här veckan och handlar om vad som kan störa oss människor när vi kör bil. Frilansjournalisten Elisabeth Renström har träffat några av forskarna på konferensen för att få reda på var man idag står i frågan om det bör införas ett förbud mot mobilprat i Sverige Nästan alla länder i Europa har ett förbud mot att prata i mobilen samtidigt som man kör såvida man inte använder handsfree. Det har fått den paradoxala effekten att många sms:ar och facebookar istället, vilket är minst lika farligt som att köra onykter. I Sverige är det forfarande tillåtet att prata i mobilen när man kör, men frågan är hur länge till, och frågan är också om ett mobilförbud är rätt väg att gå eftersom det ju finns andra störande moment som gör oss farliga i trafiken. Att ha barn i bilen är ett exempel på störande moment som det presenterades ny forskning om. En mindre australiensisk studie har däremot visat att barn kan distrahera bilföraren mer än tekniska saker som telefoner. Missy Rudin-Brown från Monash University i Clayton Australien ledde studien, där 12 familjer med barn i åldrarna 1-8 år under tre veckor fick använda bilar som utrustats med kameror. Resultaten visade att barn störde förarna under 98 procent av alla resor och att barnen störde mer än tekniska apparater. Informationsfilmen som hörs i början av programmet är inget för känsliga personer. Den visar hur en sms:ande bilförare orsakar en olycka där fyra personer dör. Gwent Police i Wales gjorde den för att visa i skolor och den har också visats på BBC. Man kan hitta filmen på YouTube med sökorden "PSA Texting while Driving".

Vad händer inom batteriforskningen? Den frågan ställer Vetandets värld idag. Per Gustafsson går på jakt efter nya batteriidéer som ska hjälpa oss att köra elbilar längre sträckor och slippa ladda mobilerna stup i kvarten. I batteriforskningens framkant hittar man många kvinnor och i programmet möter vi två av dem. Kristina Edström är kemiprofessor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala och har länge varit en av auktoriteterna inom batteriforskningen. Hon berättar vad ett batteri är och hur det funkar, vilket faktiskt inte är särskilt lätt varken att förstå eller förklara. Vi får också reda på vad som gör att batterier "slits ut" och varför litium-jonbatterierna i början var brandfarliga. Christina Lampe-Önnerud har också koppling till Uppsala, där hon doktorerade i kemi. Idag bor hon i Boston och leder batterföretaget Boston Power som fokuserar på litium-jonbatterier. Hon tycker utveckling av batterier är spännande eftersom det finns mycket kvar att forska fram i ett område som är oerhört komplicerat, men samtidigt belönande. Alla skriker efter effektiva, lätta och billiga batterier. Det stora teknikskuttet i batteriutvecklingen väntar vi fortfarande på.