Vetenskapsradion

I fredags brändes i Örebrotrakten de sista sju kor som drabbats av sommarens mjältbrandsutbrott. Totalt dog ett tjugotal kor i samband med utbrottet. Ingen människa smittades. Vetandets värld reder ut vad mjältbrand är, i vilken miljö den dödliga bakteriella infektionssjukdomen trivs, hur den sprids och hur den kan drabba både djur och människor? Och sist men inte minst, vad görs för att om möjligt undvika framtida sjukdomsutbrott? Är det möjligt att ringa in smittkällorna, dvs de 3 000 - 7 000 gårdar som i Sverige sedan 1916 avspärrats p g a mjältbrandsutbrott? Man vet vilka gårdar som drabbats, men inte var djuren grävts ner. Medverkande: Katarina Stenfeldt, Jordbruksverket, Jönköping; Martin Pedago, distriktsveterinär, Hallsberg; Gunilla Hallgren, SVA Uppsala; Bengt Dalme, lantbrukare Kvismaren; Bodil Persson, läkare och historiker

Skövlingen av Kinas unika regnskog i landets sydvästra hörn, Yunan-provinsen, började redan på 1940-talet. Den kulminerade under kulturrevolutionen 1966-1976 och från att regnskogen täckt 70% av Yunans yta, täckte den nu bara 25%. Regnskogsskövlingen är ett exempel på vad man brukar kalla kommunistledaren Mao Tse Tungs krig mot naturen. Sinologen Björn Kjellgren menar att man inte kan bortse från förnedringen som kineserna fick utstå i slutet av 1800-talet från långnästa utlänningar och japaner. Lösningen blev att ta till sig den västerländska civilisationens sätt att exploatera naturen. Storskaligheten i den kommunistiska planekonomins projekt fick katastrofala följder för Kinas natur. Under de senaste 30 åren har Kina genomgått en svindlande ekonomisk utveckling. Allt till priset av en gigantisk miljöförstörelse. Tony Clark, ambassadråd vid Sveriges ambassad i Peking, tror att det kommer att ta Kina 20 år att hantera de miljömässiga konsekvenserna. Frågan är om Tony Clark har fog för sin optimism. Medverkande i programmet: Tony Clark, ambassadråd Peking Björn Kjellgren, KTH Stockholm Tobias Jacobsson, Uppsala Universitet Yin Zheng Yuan, Uppsala Universitet

Skövlingen av Kinas unika regnskog i landets sydvästra hörn, Yunan-provinsen, började redan på 1940-talet. Den kulminerade under kulturrevolutionen 1966-1976 och från att regnskogen täckt 70% av Yunans yta, täckte den nu bara 25%. Regnskogsskövlingen är ett exempel på vad man brukar kalla kommunistledaren Mao Tse Tungs krig mot naturen. Sinologen Björn Kjellgren menar att man inte kan bortse från förnedringen som kineserna fick utstå i slutet av 1800-talet från långnästa utlänningar och japaner. Lösningen blev att ta till sig den västerländska civilisationens sätt att exploatera naturen. Storskaligheten i den kommunistiska planekonomins projekt fick katastrofala följder för Kinas natur. Under de senaste 30 åren har Kina genomgått en svindlande ekonomisk utveckling. Allt till priset av en gigantisk miljöförstörelse. Tony Clark, ambassadråd vid Sveriges ambassad i Peking, tror att det kommer att ta Kina 20 år att hantera de miljömässiga konsekvenserna. Frågan är om Tony Clark har fog för sin optimism. Medverkande i programmet: Tony Clark, ambassadråd Peking Björn Kjellgren, KTH Stockholm Tobias Jacobsson, Uppsala Universitet Yin Zheng Yuan, Uppsala Universitet

Blir sommaren 2011 den med minst havsis någonsin i arktiska oceanen? I början av sommaren såg det ut så, men sedan så avtog avsmältningen något och ännu så länge är det sommaren 2007 som har det trista bottenrekordet. Att delar av isen smälter bort under sommaren är livsviktigt för mycket av växt- och djurlivet i havet, eftersom solljuset kan nå ner och sätta fart på algernas fotosyntes, så att de kan blomma och sätta fart på hela näringskedjan, ända upp till sälar, valar och isbjörnar. Men även om sol och värme är något positivt för de flesta organismer, finns det en gräns som inte får överskridas. Klimatförändringarna kan komma att rubba balansen mellan de olika organismerna i ekosystemet och viktiga arter kan konkurreras ut för att kanske aldrig återhämta sig. Under tre år har forskare från ett tiotal forskningsinstitut inom EU, samt från Norge och Ryssland, arbetat gemensamt inom det EU-finansierade forskningsprojektet Arctic Tipping Points, för att försöka få en bild av hur olika arter i det marina ekosystemet kommer att reagera på ett förväntat varmare klimat. Frilansjournalisten Malin Avenius tar med oss ut på den sista och avslutande expeditionen i projektet som börjar på Svalbards västkust.

Blir sommaren 2011 den med minst havsis någonsin i arktiska oceanen? I början av sommaren såg det ut så, men sedan så avtog avsmältningen något och ännu så länge är det sommaren 2007 som har det trista bottenrekordet. Att delar av isen smälter bort under sommaren är livsviktigt för mycket av växt- och djurlivet i havet, eftersom solljuset kan nå ner och sätta fart på algernas fotosyntes, så att de kan blomma och sätta fart på hela näringskedjan, ända upp till sälar, valar och isbjörnar. Men även om sol och värme är något positivt för de flesta organismer, finns det en gräns som inte får överskridas. Klimatförändringarna kan komma att rubba balansen mellan de olika organismerna i ekosystemet och viktiga arter kan konkurreras ut för att kanske aldrig återhämta sig. Under tre år har forskare från ett tiotal forskningsinstitut inom EU, samt från Norge och Ryssland, arbetat gemensamt inom det EU-finansierade forskningsprojektet Arctic Tipping Points, för att försöka få en bild av hur olika arter i det marina ekosystemet kommer att reagera på ett förväntat varmare klimat. Frilansjournalisten Malin Avenius tar med oss ut på den sista och avslutande expeditionen i projektet som börjar på Svalbards västkust.

Mödradödligheten är fortfarande enormt hög i vissa länder. Enligt FN-statistik dör 350 000 mödrar varje år i någon form av förlossningskomplikation. Trots att FN bland annat velat få till en minskning via de så kallade milleniemålen(http://www.millenniemalen.se/index.asp) så har väldigt lite skett de senaste tio åren. En väg till lösning på det här problemet har visat sig vara att satsa på en yrkesgrupp som varken är läkare eller sköterskor utan något mitt emellan. De har fått benämningen "icke-läkare". Utan att ha läkarnas höga utbildning kan icke-läkarna ändå diagnosticera svåra sjukdomar och utföra kirurgiska ingrepp. En ny studie från Tanzania visar att de utför ca 85 procent av kejsarsnitten. Icke-läkarna har visat sig kunna rädda många människors liv när riktiga läkare inte har funnits till hands på den afrikanska landsbygen. Och de kan vara en mer långsiktig tillgång ute i byarna, eftersom de inte lockas iväg av karriärer på annat håll. I Vetandets värld idag möter vi några av de här ickeläkarna, och även den svenske professorn som brinner för yrkesgruppen och har stor tilltro till vad de kan uträtta. De senaste veckorna har han öppnat sitt hem för att skapa en mötesplats för dem. Inte i Afrika, utan på en gammal bodgård i Rute på Gotland

Mödradödligheten är fortfarande enormt hög i vissa länder. Enligt FN-statistik dör 350 000 mödrar varje år i någon form av förlossningskomplikation. Trots att FN bland annat velat få till en minskning via de så kallade milleniemålen(http://www.millenniemalen.se/index.asp) så har väldigt lite skett de senaste tio åren. En väg till lösning på det här problemet har visat sig vara att satsa på en yrkesgrupp som varken är läkare eller sköterskor utan något mitt emellan. De har fått benämningen "icke-läkare". Utan att ha läkarnas höga utbildning kan icke-läkarna ändå diagnosticera svåra sjukdomar och utföra kirurgiska ingrepp. En ny studie från Tanzania visar att de utför ca 85 procent av kejsarsnitten. Icke-läkarna har visat sig kunna rädda många människors liv när riktiga läkare inte har funnits till hands på den afrikanska landsbygen. Och de kan vara en mer långsiktig tillgång ute i byarna, eftersom de inte lockas iväg av karriärer på annat håll. I Vetandets värld idag möter vi några av de här ickeläkarna, och även den svenske professorn som brinner för yrkesgruppen och har stor tilltro till vad de kan uträtta. De senaste veckorna har han öppnat sitt hem för att skapa en mötesplats för dem. Inte i Afrika, utan på en gammal bodgård i Rute på Gotland

- Det jag är mest stolt över är energieffektiviseringen vi fått till ihop med industrin som överträffat alla förväntningar, säger Energimyndighetens avgående generaldirektör Tomas Kåberger. I dagens Vetandets värld ska vi träffa en av Sveriges mäktigaste män på energiområdet. Han är civilingenjör och har doktorerat i fysisk resursteori vid Chalmers och har varit professor i Lund. Han har dessutom lett ett flertal miljö och energiföretag, en flitig debattör i kärnkraftsdebatten och tidigare vice ordförande i Naturskyddsföreningen. För Vetenskapsradions Johan Bergendorff berättar Tomas Kåberger att det han ångrar mest är hur han underskattade den snabba utvecklingen av solel och vindkraft. - Hade man vågat vara mer optimistisk så hade vi lyckats bättre med utvecklingen av den här industrin i Sverige, menar Thomas Kåberger som sa upp sig från Energimyndigheten förra veckan. Nu ska han istället styra Japan bort från kärnkraft och fossilutsläpp mot en förnyelsebar energi.

- Det jag är mest stolt över är energieffektiviseringen vi fått till ihop med industrin som överträffat alla förväntningar, säger Energimyndighetens avgående generaldirektör Tomas Kåberger. I dagens Vetandets värld ska vi träffa en av Sveriges mäktigaste män på energiområdet. Han är civilingenjör och har doktorerat i fysisk resursteori vid Chalmers och har varit professor i Lund. Han har dessutom lett ett flertal miljö och energiföretag, en flitig debattör i kärnkraftsdebatten och tidigare vice ordförande i Naturskyddsföreningen. För Vetenskapsradions Johan Bergendorff berättar Tomas Kåberger att det han ångrar mest är hur han underskattade den snabba utvecklingen av solel och vindkraft. - Hade man vågat vara mer optimistisk så hade vi lyckats bättre med utvecklingen av den här industrin i Sverige, menar Thomas Kåberger som sa upp sig från Energimyndigheten förra veckan. Nu ska han istället styra Japan bort från kärnkraft och fossilutsläpp mot en förnyelsebar energi.

Autism är inget man rätt och slätt har eller inte har. Allt mer forskning visar på att man snarare kan se det som en skala av autismliknande drag man kan ha i större eller mindre utsträckning - och bara om man har det i stor utsträckning kan man kalla det autism eller kanske Aspergers syndrom. Den amerikanska manualen för psykiatriska diagnoser, DSM, som används även i Sverige kommer inom ett par år i sin femte utgåva. Då kommer med största sannolikhet diagnoserna autism och Aspergers syndrom att ingå i något som kallas autismspektrumstörning. Ser man på autismdrag på det här viset finner man att de återfinns i någon utsträckning hos väldigt många av oss. Frilansjournalisten Vanna Beckman har träffat den svenske psykologen Sebastian Lundström vid Lunds universitet som nyligen disputerade på en avhandling där han undersökt just de autismliknande dragens utbredning i befolkningen. Bland de 17000 tvillingpar mellan 9-12 år som ingick i studien visade nästan hälften någon typ av autismliknande drag. Anne Liis von Knorring, professor i barn- och ungdomspsykiatri på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet, är en av dem som ställer diagnoser. Hon tror att en övergång till autismspektrum kan vara bättre för patienten. Om en individ uppvisar vissa funktionsnedsättningar, men kanske inte uppfyller alla kriterier som krävs för diagnosen aspberger eller autism, så är det idag svårt att få hjälp och stöd från samhället.