Vetenskapsradion

Autism är inget man rätt och slätt har eller inte har. Allt mer forskning visar på att man snarare kan se det som en skala av autismliknande drag man kan ha i större eller mindre utsträckning - och bara om man har det i stor utsträckning kan man kalla det autism eller kanske Aspergers syndrom. Den amerikanska manualen för psykiatriska diagnoser, DSM, som används även i Sverige kommer inom ett par år i sin femte utgåva. Då kommer med största sannolikhet diagnoserna autism och Aspergers syndrom att ingå i något som kallas autismspektrumstörning. Ser man på autismdrag på det här viset finner man att de återfinns i någon utsträckning hos väldigt många av oss. Frilansjournalisten Vanna Beckman har träffat den svenske psykologen Sebastian Lundström vid Lunds universitet som nyligen disputerade på en avhandling där han undersökt just de autismliknande dragens utbredning i befolkningen. Bland de 17000 tvillingpar mellan 9-12 år som ingick i studien visade nästan hälften någon typ av autismliknande drag. Anne Liis von Knorring, professor i barn- och ungdomspsykiatri på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet, är en av dem som ställer diagnoser. Hon tror att en övergång till autismspektrum kan vara bättre för patienten. Om en individ uppvisar vissa funktionsnedsättningar, men kanske inte uppfyller alla kriterier som krävs för diagnosen aspberger eller autism, så är det idag svårt att få hjälp och stöd från samhället.

Sverige är en av Europas viktigaste gruvnationer. Här finns både kunnande och gott om fyndigheter. Men för att komma åt de malmer som antas gömma sig mer än tusen meter under ytan sätter nu gruvbranschen stora förhoppningar till den forskning som pågår om hur man ska hitta komma åt och hitta de djupa brytvärda fyndigheterna. Fortsatt höga metallpriser gör att gruvbolagen är beredda att satsa stora belopp för att hitta nya malmkroppar. Gruvbolagen väntar nu med spänning på den forskning som leds av Pär Weihed, professor i malmgeologi i Luleå, som går ut på att hitta metoder för att leta mineraler som ligger långt ner i berggrunden. Genom att sammanställa data om längd, bredd och djup på fyndigheterna kan man följa malmkropparna långt ner i berget. I projektet läggs ytterligare en dimension med, nämligen tiden. Genom att beräkna hur berget har veckats och tryckts ihop under hundratals miljoner år kan de skapa en bild av var de intressanta fyndigheterna finns även på mycket djupa nivåer. Malå är en liten ort i södra Lappland som har världens största arkiv av borrkärnor. Det är hit som gruv- och prospekteringsföretag kommer från hela världen för att lära sig mer om vilka fyndigheter som finns bevarade i den svenskaberggrunden. Där träffar vi Christina Lundmark, chef för Sveriges geologiska undersöknings mineralkontor i Malå.

Sverige är en av Europas viktigaste gruvnationer. Här finns både kunnande och gott om fyndigheter. Men för att komma åt de malmer som antas gömma sig mer än tusen meter under ytan sätter nu gruvbranschen stora förhoppningar till den forskning som pågår om hur man ska hitta komma åt och hitta de djupa brytvärda fyndigheterna. Fortsatt höga metallpriser gör att gruvbolagen är beredda att satsa stora belopp för att hitta nya malmkroppar. Gruvbolagen väntar nu med spänning på den forskning som leds av Pär Weihed, professor i malmgeologi i Luleå, som går ut på att hitta metoder för att leta mineraler som ligger långt ner i berggrunden. Genom att sammanställa data om längd, bredd och djup på fyndigheterna kan man följa malmkropparna långt ner i berget. I projektet läggs ytterligare en dimension med, nämligen tiden. Genom att beräkna hur berget har veckats och tryckts ihop under hundratals miljoner år kan de skapa en bild av var de intressanta fyndigheterna finns även på mycket djupa nivåer. Malå är en liten ort i södra Lappland som har världens största arkiv av borrkärnor. Det är hit som gruv- och prospekteringsföretag kommer från hela världen för att lära sig mer om vilka fyndigheter som finns bevarade i den svenskaberggrunden. Där träffar vi Christina Lundmark, chef för Sveriges geologiska undersöknings mineralkontor i Malå.

Förra sommaren återkallades mer än en halv miljard ägg i USA, sedan man upptäckt att de var smittade med salmonella. Skulle detta kunna ske även här? Salmonella är en vanlig sjukdom i de flesta länder, men i Sverige så har vi lyckats hålla våra livsmedel så gott som smittfria i decennier. Detta trots att vi faktiskt haft en av de allvarligaste salmonellaepidemierna som finns inrapporterade just här i Sverige. Speciallagstiftning med hårda krav på provtagningar och total utslaktning vid misstänkt smitta är två av skälen till att vi numera sällan smittas av svenska livsmedel. Vetandets värld tittar närmare på salmonellabekämpningen i Sverige.

Förra sommaren återkallades mer än en halv miljard ägg i USA, sedan man upptäckt att de var smittade med salmonella. Skulle detta kunna ske även här? Salmonella är en vanlig sjukdom i de flesta länder, men i Sverige så har vi lyckats hålla våra livsmedel så gott som smittfria i decennier. Detta trots att vi faktiskt haft en av de allvarligaste salmonellaepidemierna som finns inrapporterade just här i Sverige. Speciallagstiftning med hårda krav på provtagningar och total utslaktning vid misstänkt smitta är två av skälen till att vi numera sällan smittas av svenska livsmedel. Vetandets värld tittar närmare på salmonellabekämpningen i Sverige.

Vargstammen i Skandinavien borde egentligen ligga runt 1000 djur och inte 260 som den gör idag. En nypublicerad forskningsrapport visar att illegalt dödande av varg är huvudsaklig dödsorsak i den svenska vargstammen. Artikeln publicerades häromdagen i Proceedings of the Royal Society; Biological Sciences, en mycket högt rankad tidskrift. Varför drabbas städer allt oftare av översvämningar? Regnen i början på veckan lade många gator och källare i Göteborg under vatten. Tidigare i somras slog häftiga regn ut tågtrafiken i stora delar av södra Sverige på grund av ett översvämmat teknikrum i Norrköping. Men det beror inte bara på att det regnar mer utan också på hur staden förändras och hur vi bygger dagvattensystemen. Fet kost kan ge diabetes. Nu har amerikanska forskare visat att höga halter av blodfetter gör att de celler som producerar insulin inte längre reagerar på blodsockret, vilket i sin tur kan leda till diabetes. Forskarna gav möss en diet med mycket fett som ledde till att de fick mer blodfetter. Då blev insulincellerna sämre på att känna av blodsockret. Och när insulincellerna fungerade sämre utvecklade mössen diabetes. Forskarna undersökte även de insulinproducerande cellerna från människor med diabetes, och såg samma effekt. Referens: Ohtsubo K et. al Pathway to diabetes through attenuation of pancreatic beta cell glycosylation and glucose transport Nature Medicine DOI: 10.1038/nm.2414

Vargstammen i Skandinavien borde egentligen ligga runt 1000 djur och inte 260 som den gör idag. En nypublicerad forskningsrapport visar att illegalt dödande av varg är huvudsaklig dödsorsak i den svenska vargstammen. Artikeln publicerades häromdagen i Proceedings of the Royal Society; Biological Sciences, en mycket högt rankad tidskrift. Varför drabbas städer allt oftare av översvämningar? Regnen i början på veckan lade många gator och källare i Göteborg under vatten. Tidigare i somras slog häftiga regn ut tågtrafiken i stora delar av södra Sverige på grund av ett översvämmat teknikrum i Norrköping. Men det beror inte bara på att det regnar mer utan också på hur staden förändras och hur vi bygger dagvattensystemen. Fet kost kan ge diabetes. Nu har amerikanska forskare visat att höga halter av blodfetter gör att de celler som producerar insulin inte längre reagerar på blodsockret, vilket i sin tur kan leda till diabetes. Forskarna gav möss en diet med mycket fett som ledde till att de fick mer blodfetter. Då blev insulincellerna sämre på att känna av blodsockret. Och när insulincellerna fungerade sämre utvecklade mössen diabetes. Forskarna undersökte även de insulinproducerande cellerna från människor med diabetes, och såg samma effekt. Referens: Ohtsubo K et. al Pathway to diabetes through attenuation of pancreatic beta cell glycosylation and glucose transport Nature Medicine DOI: 10.1038/nm.2414

Regnen i början på veckan lade många gator och källare i Göteborg under vatten. Tidigare i somras slog häftiga regn ut tågtrafiken i stora delar av södra Sverige på grund av ett översvämmat teknikrum i Norrköping. I Vetandets värld idag tar vi en närmare titt på varför ymnigt regn leder till översvämningar - för det har inte bara med själva nederbörden att göra, utan också med hur städerna är byggda. Vi söker också lösningar för framtiden, och finner att det går att planera stadsbebyggelsen så att problemen minskar i stället för att öka. Enklast verkar det vara om man tänker efter före - men har man missat det, finns det ändå saker att göra som kan förbättra läget.

Regnen i början på veckan lade många gator och källare i Göteborg under vatten. Tidigare i somras slog häftiga regn ut tågtrafiken i stora delar av södra Sverige på grund av ett översvämmat teknikrum i Norrköping. I Vetandets värld idag tar vi en närmare titt på varför ymnigt regn leder till översvämningar - för det har inte bara med själva nederbörden att göra, utan också med hur städerna är byggda. Vi söker också lösningar för framtiden, och finner att det går att planera stadsbebyggelsen så att problemen minskar i stället för att öka. Enklast verkar det vara om man tänker efter före - men har man missat det, finns det ändå saker att göra som kan förbättra läget.

Sverige var ett av de första länderna i världen som skrev under FN:s barnkonvention för drygt 20 år sedan. Bland barns mänskliga rättigheter som finns samlade i konventionen finns barnens rätt att säga hur de vill ha det, och vuxnas skyldighet att lyssna på det. - "Familjedemokrati" som begrepp har funnits med sedan 1940-talet, men perspektivet har nästan alltid varit föräldrarnas. Man har studerat hur familjer fungerar utifrån hur föräldrarna agerar och reagerar, och oftast utgått från att det är föräldrarna som skapar klimatet inom familjen, och att de avgör om det blir små demokratier eller diktaturer. Men barnen spelar också spelar huvudroller här, säger Stefan Persson, doktor i psykologi vid Örebro universitet. "Om din familj var ett land, vilken sorts regering har det landet?" Den, och många andra frågor fick ungdomar mellan 10 och 18 år i ett mellansvenskt samhälle svara på, i en undersökning som ingick som en del av doktorsavhandlingen. Nästan tre fjärdedelar av ungdomarna uppfattade familjen som en demokrati, medan drygt en av tio såg familjen som en diktatur. Lika stor andel, 12 procent av de tillfrågade barnen och ungdomarna, såg familjen som en anarki utan klara regler eller ledare. - Istället för att se familjeklimatet som något som skapas hos föräldrarna, och sedan sipprar ner till barnen, ser jag skapandet av familjeklimatet mer som en cirkelrörelse. De som upplever att de lever i en familjedemokrati med öppen kommunikation är de individer som mår klart bäst, säger Stefan Persson. Programmet sändes första gången den 6 september 2010.