Vetenskapsradion

Sverige var ett av de första länderna i världen som skrev under FN:s barnkonvention för drygt 20 år sedan. Bland barns mänskliga rättigheter som finns samlade i konventionen finns barnens rätt att säga hur de vill ha det, och vuxnas skyldighet att lyssna på det. - "Familjedemokrati" som begrepp har funnits med sedan 1940-talet, men perspektivet har nästan alltid varit föräldrarnas. Man har studerat hur familjer fungerar utifrån hur föräldrarna agerar och reagerar, och oftast utgått från att det är föräldrarna som skapar klimatet inom familjen, och att de avgör om det blir små demokratier eller diktaturer. Men barnen spelar också spelar huvudroller här, säger Stefan Persson, doktor i psykologi vid Örebro universitet. "Om din familj var ett land, vilken sorts regering har det landet?" Den, och många andra frågor fick ungdomar mellan 10 och 18 år i ett mellansvenskt samhälle svara på, i en undersökning som ingick som en del av doktorsavhandlingen. Nästan tre fjärdedelar av ungdomarna uppfattade familjen som en demokrati, medan drygt en av tio såg familjen som en diktatur. Lika stor andel, 12 procent av de tillfrågade barnen och ungdomarna, såg familjen som en anarki utan klara regler eller ledare. - Istället för att se familjeklimatet som något som skapas hos föräldrarna, och sedan sipprar ner till barnen, ser jag skapandet av familjeklimatet mer som en cirkelrörelse. De som upplever att de lever i en familjedemokrati med öppen kommunikation är de individer som mår klart bäst, säger Stefan Persson. Programmet sändes första gången den 6 september 2010.

Inför varje skolstart ställer sig nya föräldrar frågan: Vågar jag låta mitt barn cykla själv till skolan nu? Någon gång måste ju vara den första Trafikmiljön i Sverige tillhör visserligen världens bästa, men ändå är det en fråga om liv och död om barnen ska få gå eller cykla själva. - Det är väldigt individuellt när barn är stora nog att själva hantera trafiksituationer. Att inte vara trafikmogen handlar delvis om rent fysiska begränsningar, att barn inte ser och hör på samma sätt som vuxna, säger Pia Björklid, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet. För barn är vägen till skolan också ett tillfälle till lek, och barn är inte konsekventa i trafiken. Ett barn kan ena dagen vara en god trafikant och nästa dag rusa efter en boll ut på gatan. Pia Björklid, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet har forskat om barn och trafik i flera decennier. I dagens Vetandets Värld om barn och trafikmognad hör du också barn, skolpersonal och experter från Trafikverket.

Inför varje skolstart ställer sig nya föräldrar frågan: Vågar jag låta mitt barn cykla själv till skolan nu? Någon gång måste ju vara den första Trafikmiljön i Sverige tillhör visserligen världens bästa, men ändå är det en fråga om liv och död om barnen ska få gå eller cykla själva. - Det är väldigt individuellt när barn är stora nog att själva hantera trafiksituationer. Att inte vara trafikmogen handlar delvis om rent fysiska begränsningar, att barn inte ser och hör på samma sätt som vuxna, säger Pia Björklid, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet. För barn är vägen till skolan också ett tillfälle till lek, och barn är inte konsekventa i trafiken. Ett barn kan ena dagen vara en god trafikant och nästa dag rusa efter en boll ut på gatan. Pia Björklid, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet har forskat om barn och trafik i flera decennier. I dagens Vetandets Värld om barn och trafikmognad hör du också barn, skolpersonal och experter från Trafikverket.

Tarmsköljning som är en populär alternativmedicinsk behandling ifrågasätts i ny studie. Sköljmetoder marknadsförs ofta som ett naturligt sätt att öka kroppens välbefinnande. Men metoden gör mer skada än nytta visar en genomgång av den forskning som gjorts på effekterna av tarmsköljning. Referens: Ranit Mishori, Aye Otubu, Aminah Alleyne Jones. The dangers of colon cleansing. The Journal of Family Practice, August 2011 Gnuggisar har fått vetenskaplig användning. Forskare har utvecklat ett litet elektriskt kretskort som fästs på huden på samma sätt som låtsastatueringar. Chipet kan bland annat kan mäta aktiviteten i hjärtat, musklerna och hjärnan, enligt en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science. Det lilla kretskortet är tunnare än ett hårstrå och bara någon centimeter stort, men på den lilla ytan har forskarna fått plats med både sensorer som mäter aktiviteten i hjärtat eller musklerna, och en sändare som skickar informationen till en dator i närheten, en liten lysande diod och solceller som ger kretskortet ström. All elektronik är lagd i ett serpentinmönster som gör att plåstret kan skrynklas ihop eller sträckas ut tillsammans med huden utan att lossna. Referens: Kim et. al. Epidermal Electronics Science vol 333 12 aug 2011 Ny behandling hjälper kroppens eget försvarssytem att kämpa mot cancer. Behandlingen går ut på att man lurar immunförsvarets så kallade T-mördarceller, som finns i blodet, till att angripa ochda cancercellerna. Från patienters blod isolerades T-mördarceller och med hjälp av ett virus, som är ofarligt för människor, satte forskarna sen in en gen i cellerna. Genen gör att T-mördarcellen kan känna igen cancercellerna. Sedan fick patienten tillbaka de genförstärkta T-mördarceller genom en bloctransfusion. Resultatet blev att T-cellerna angrep och dödade cancercellerna. Studien är liten, man testade metoden på tre testade patienter. Men att två av tre svarade positivt på behandlingen ses ändå som ett anmärkningsvärt resultat. Referens: Kalos M. et al. T Cells with Chimeric Antigen Receptors Have Potent Antitumor Effects and Can Establish Memory in Patients with Advanced Leukemia. Science Translational Medicine, Vol 3, 95ra73 (2011); Porter, et al. Chimeric Antigen Receptor-Modified T Cells in Chronic Lymphoid Leukemia. N Engl J Med, aug 2011. DOI: 10.1056/NEJMoa1103849

Tarmsköljning som är en populär alternativmedicinsk behandling ifrågasätts i ny studie. Sköljmetoder marknadsförs ofta som ett naturligt sätt att öka kroppens välbefinnande. Men metoden gör mer skada än nytta visar en genomgång av den forskning som gjorts på effekterna av tarmsköljning. Referens: Ranit Mishori, Aye Otubu, Aminah Alleyne Jones. The dangers of colon cleansing. The Journal of Family Practice, August 2011 Gnuggisar har fått vetenskaplig användning. Forskare har utvecklat ett litet elektriskt kretskort som fästs på huden på samma sätt som låtsastatueringar. Chipet kan bland annat kan mäta aktiviteten i hjärtat, musklerna och hjärnan, enligt en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science. Det lilla kretskortet är tunnare än ett hårstrå och bara någon centimeter stort, men på den lilla ytan har forskarna fått plats med både sensorer som mäter aktiviteten i hjärtat eller musklerna, och en sändare som skickar informationen till en dator i närheten, en liten lysande diod och solceller som ger kretskortet ström. All elektronik är lagd i ett serpentinmönster som gör att plåstret kan skrynklas ihop eller sträckas ut tillsammans med huden utan att lossna. Referens: Kim et. al. Epidermal Electronics Science vol 333 12 aug 2011 Ny behandling hjälper kroppens eget försvarssytem att kämpa mot cancer. Behandlingen går ut på att man lurar immunförsvarets så kallade T-mördarceller, som finns i blodet, till att angripa ochda cancercellerna. Från patienters blod isolerades T-mördarceller och med hjälp av ett virus, som är ofarligt för människor, satte forskarna sen in en gen i cellerna. Genen gör att T-mördarcellen kan känna igen cancercellerna. Sedan fick patienten tillbaka de genförstärkta T-mördarceller genom en bloctransfusion. Resultatet blev att T-cellerna angrep och dödade cancercellerna. Studien är liten, man testade metoden på tre testade patienter. Men att två av tre svarade positivt på behandlingen ses ändå som ett anmärkningsvärt resultat. Referens: Kalos M. et al. T Cells with Chimeric Antigen Receptors Have Potent Antitumor Effects and Can Establish Memory in Patients with Advanced Leukemia. Science Translational Medicine, Vol 3, 95ra73 (2011); Porter, et al. Chimeric Antigen Receptor-Modified T Cells in Chronic Lymphoid Leukemia. N Engl J Med, aug 2011. DOI: 10.1056/NEJMoa1103849

Sensationella fynd av dinosauriekotor, svanödlor och de urtida havsmonstren mosasaurer gjordes sommaren 2010 och Vetandets Värld var med vid utgrävningsplatsen, norr om Bromölla i Skåne. Paleontologen Elisabeth Einarsson sätter spaden i 80 miljoner år gamla sediment för att ta reda på mer om hur miljön såg ut och förändrades under tidspeioden Campan i slutet av Krita. Programmet sändes första gången den 20/12 2010.

Sensationella fynd av dinosauriekotor, svanödlor och de urtida havsmonstren mosasaurer gjordes sommaren 2010 och Vetandets Värld var med vid utgrävningsplatsen, norr om Bromölla i Skåne. Paleontologen Elisabeth Einarsson sätter spaden i 80 miljoner år gamla sediment för att ta reda på mer om hur miljön såg ut och förändrades under tidspeioden Campan i slutet av Krita. Programmet sändes första gången den 20/12 2010.

Larmrapporterna om Östersjön har varit många de senaste trettio åren. Miljögifter som så när slagit ut både havsörn och säl. Utfiskning av rovfisken i toppen av näringskedjan och inte minst övergödningen som leder till ökat spelrum för massiva algblomningar och fintrådiga alger som slammar igen både badvikar, blåstång och blåmusslor. Länderna runt Östersjön har enats om en aktionsplan: 2021 ska innanhavet vara lika friskt som på 50-talet. Nu har halva tiden gått från Helcomplanens tillkomst 2007. Stora pengar har redan satsats på att bygga ut reningsverken till exempel. Det går att se en förbättrad vattenkvalité inne i kustområdena, men i det stora hela är forskarna fortfarande oeniga både om hur mekanismerna fungerar och hur allvarligt läget är. - Visst skulle man önska att det hade blivit bättre effekt på alla de åtgärder som redan är genomförda, säger Ulrika Hagbarth som arbetat med Naturvårdsverkets kartläggning av hur Sverige ska klara sitt beting av minskade kväve och fosforutsläpp. Jordbruket står för ungefär hälften av utsläppen och det kommer att kosta stora pengar. I konsekvensanalysen finns 150 olika konkreta åtgärder. Vissa är billiga, andra kostar många tusen kronor per kilo per minskat läckage. En av de lantbrukare som har kontroll på växtnäringen på sin gård är Håkan Eriksson på Wiggeby går på Färingsö i Mälaren. - Det som vi spiller ut i Mälaren är i Östersjön på mindre än en vecka, säger han. Håkan Eriksson utsågs till Årets Östersjöbonde 2010 för sitt arbeta med att begränsa läckaget. I Vetandets Värld berättar han om kantzoner, fosforfällor och framtida försök med renovering av åkerjorden för att den ska behålla både näring och vatten.

Larmrapporterna om Östersjön har varit många de senaste trettio åren. Miljögifter som så när slagit ut både havsörn och säl. Utfiskning av rovfisken i toppen av näringskedjan och inte minst övergödningen som leder till ökat spelrum för massiva algblomningar och fintrådiga alger som slammar igen både badvikar, blåstång och blåmusslor. Länderna runt Östersjön har enats om en aktionsplan: 2021 ska innanhavet vara lika friskt som på 50-talet. Nu har halva tiden gått från Helcomplanens tillkomst 2007. Stora pengar har redan satsats på att bygga ut reningsverken till exempel. Det går att se en förbättrad vattenkvalité inne i kustområdena, men i det stora hela är forskarna fortfarande oeniga både om hur mekanismerna fungerar och hur allvarligt läget är. - Visst skulle man önska att det hade blivit bättre effekt på alla de åtgärder som redan är genomförda, säger Ulrika Hagbarth som arbetat med Naturvårdsverkets kartläggning av hur Sverige ska klara sitt beting av minskade kväve och fosforutsläpp. Jordbruket står för ungefär hälften av utsläppen och det kommer att kosta stora pengar. I konsekvensanalysen finns 150 olika konkreta åtgärder. Vissa är billiga, andra kostar många tusen kronor per kilo per minskat läckage. En av de lantbrukare som har kontroll på växtnäringen på sin gård är Håkan Eriksson på Wiggeby går på Färingsö i Mälaren. - Det som vi spiller ut i Mälaren är i Östersjön på mindre än en vecka, säger han. Håkan Eriksson utsågs till Årets Östersjöbonde 2010 för sitt arbeta med att begränsa läckaget. I Vetandets Värld berättar han om kantzoner, fosforfällor och framtida försök med renovering av åkerjorden för att den ska behålla både näring och vatten.

Många riktigt gamla har haft turen att födas med skyddande gener. Människor som röker, dricker och inte rör på sig kan ändå bli uppåt hundra år gamla. För att ta reda på mer om varför det är så, intervjuade amerikanska forskare nästan 500 personer, som blivit 95 år eller äldre, om deras vanor. Svaren jämfördes sedann med människor som var födda samtidigt, men som inte blev lika gamla. De två grupperna var förvånansvärt lika. Till exempel så drack och rökte de lika mycket. Övervikt var lika vanligt i de båda grupperna, men det var få av de riktigt gamla som varit kraftigt överviktiga. Slutsatsen är att många som blir riktigt gamla helt enkelt har haft turen att födas med gener, som skyddar dom från effekterna av eventuellt ohälsosamt beteende. Okunskap om naturlig försurning har gjort kalkningen av sjöar i vissa fall onödig. På 1970- och 80-talen kom larmrapporter om att massiva svavelutsläpp från europeiska industrier lett till försurning av svenska sjöar. Ett omfattande kalkningsprogram har sedan dess pågått i svenska vatten, för att motverka skadorna som försurningen orsakat - det är den största svenska miljöåtgärden någonsin, och har hittills kostat över 4,5 miljarder kronor. I tidskriften Bioscience har nu forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, beräknat hur surt vattnet varit sedan 1860-talet, alltså innan svavel från dom stora industriutsläppen i Europa började falla ner över Sverige. Forskarna menar att svavelutsläppens försurande effekt kan ha överskattats i förhållande till den naturliga försurningen. Ett vaccin som ger ett bestående skydd mot säsongsinfluensa. Det borde vara möjligt att skapa ett sådant. forskare i Schweiz har nämligen upptäckt en antikropp som angriper alla former av det vanligaste influensaviruset. Det betyder att att man kan slippa få nya vaccinationer varje år. Influensa A, det virus som varje år sveper över jorden och ger säsongsinfluensan, är en riktig förvandlingskonstnär, vilket gör att kroppen har svårt att bilda ett bestående försvar mot viruset. Forskarna undersökte hundratusentals immunceller från människor som nyligen smittats med influensa. Och de gjorde en spännande upptäckt: Bland alla de olika antikroppar som försökspersonernas immunceller hade bildat för att bekämpa infektionen, fanns det en som kunde slå ut alla varianter av influensaviruset.