Vetenskapsradion

Efter terrordåden i Norge väcks nu frågor om vilken roll dataspel kan ha i samband med våldshandlingar. Inför attentaten tränade gärningsmannen med hjälp av ett populärt dataspel, Modern Warfare 2, där spelaren bland annat själv deltar i terrordåd och mördar oskyldiga civila. Den senaste forskningen pekar allt mer på att våldsamma dataspel av det här slaget kan öka aggressivitet och minska hämningar hos spelaren, säger Predrag Petrovic, psykiatriprofessor vid Karolinska institutet. Screening spelar inte längre en direkt roll i minskningen av antalet dödsfall i bröstcancer. Det som spelar roll idag är i vilket stadium sjukdomen upptäcks men också vilken typ av behandling som erbjuds, säger Bergh, som är professor i onkologi vid Karolinska Institutet, i en kommentar till en ny studie som publicerad i British Medical Journal, där nyttan med mammografiscreening för att upptäcka bröstcancer ifrågasätts. Referens: Autier P., Boniol M., Gavin A., Vatten L. Breast cancer mortality in neighbouring European countries with different levels of screening but similar access to treatment: trend analysis of WHO mortality database. British Medical Journal 2011;343:d4411 doi: 10.1136/bmj.d4411. Nya rön ifrån de underjordiska gångarna vid det europeiska partikelfysiklaboratoriet CERN utanför Geneve, LHC - världens största och kraftigaste partikelaccelerator, visar spår av den så kallade Higgs-partikeln, och det anser fysikerna lovande. Att finna Higgs blir ett avgörande test för att all annan partikelfysik är korrekt. Higgs-partikeln är den pusselbit som ger de andra partiklarna massa. Den fick namnet Higgs, efter en brittisk fysiker, verksam vid universitetet i Edinburgh, som satte igång jakten på partikeln. Antingen bekräftar nu de här första databearbetningarna att Higgs-partikeln finns, eller så kommer forskarna (inom några månader eller åtminstone något år) att kunna säga att de sökt igenom alla de energinivåer där Higgs skulle kunna finnas men inte hittat den. Att INTE hitta den är också ett svar, och ger i så fall fysikerna fortsatt huvudbry i sina försök att utreda materiens minsta beståndsdelar.

Tigrar är inte bara vackra att se på, det finns en hel del annat man kan använda den utrotningshotade tiger till. I Asien finns till exempel den största marknaden för tigerprodukter. Där gör man vin på tigerben som ska fungera som ett afrodisiakum, man äter tigerkött och bär tigerklor och tigertänder som smycken i tron om att få en del av tigerns styrka. Pälsen är också en vanlig gåva bland högt uppsatta politiker i Kina och Ryssland. Det är just tigerhandeln som är ett av de största hoten mot världens tigrar idag säger Pauline Verheij. Hon jobbar på Traffic i Malaysia med att förebygga illegal handel med tigrar och andra hotade arter. Den senaste hundraårsperioden har tigrarna minskat från 100 000 till 3200. Fortsätter de att försvinna i samma takt kommer alla vilda tigrar vara borta inom tolv år. Men förutom den illegala handeln så finns det andra faror för tigern. Möt Pauline Verheij, Sejal Worah, naturvårdschef för Världsnaturfonden i Indien och Imran Kahn, tigerforskare och turistföretagare som pratar om problemen med tigerförvaltningen och hur vi kan lösa dem. Programmet sändes första gången 22/11 2010.

Tigrar är inte bara vackra att se på, det finns en hel del annat man kan använda den utrotningshotade tiger till. I Asien finns till exempel den största marknaden för tigerprodukter. Där gör man vin på tigerben som ska fungera som ett afrodisiakum, man äter tigerkött och bär tigerklor och tigertänder som smycken i tron om att få en del av tigerns styrka. Pälsen är också en vanlig gåva bland högt uppsatta politiker i Kina och Ryssland. Det är just tigerhandeln som är ett av de största hoten mot världens tigrar idag säger Pauline Verheij. Hon jobbar på Traffic i Malaysia med att förebygga illegal handel med tigrar och andra hotade arter. Den senaste hundraårsperioden har tigrarna minskat från 100 000 till 3200. Fortsätter de att försvinna i samma takt kommer alla vilda tigrar vara borta inom tolv år. Men förutom den illegala handeln så finns det andra faror för tigern. Möt Pauline Verheij, Sejal Worah, naturvårdschef för Världsnaturfonden i Indien och Imran Kahn, tigerforskare och turistföretagare som pratar om problemen med tigerförvaltningen och hur vi kan lösa dem. Programmet sändes första gången 22/11 2010.

Både kråkfåglar och människoapor betraktas som intelligenta. Men hur går egentligen tänkandet till? Idag handlar Vetandets värld om ett nytt forskningsprojekt som vill jämföra hur olika djur tänker. I progBeteenden som vi människor betraktar som intelligenta finns i vitt skilda djurgrupper som kråkfåglar, människoapor, delfiner och papegojor. Det betyder att avancerat tänkande måste ha uppstått flera gånger under evolutionens gång. Nu drar ett stort internationellt forskningsprojekt igång för att jämföra hur människoapor och kråkfåglar tänker. Vetandets Värld har hälsat på kognitionsvetaren Mathias Osvath, en av initiativtagarna till projektet, och träffar bland andra råkan Pluto som kanske kommer kunna ge svar på hur tänkandet fungerar. Programmet sändes första gången 15/10 2010.

Både kråkfåglar och människoapor betraktas som intelligenta. Men hur går egentligen tänkandet till? Idag handlar Vetandets värld om ett nytt forskningsprojekt som vill jämföra hur olika djur tänker. I progBeteenden som vi människor betraktar som intelligenta finns i vitt skilda djurgrupper som kråkfåglar, människoapor, delfiner och papegojor. Det betyder att avancerat tänkande måste ha uppstått flera gånger under evolutionens gång. Nu drar ett stort internationellt forskningsprojekt igång för att jämföra hur människoapor och kråkfåglar tänker. Vetandets Värld har hälsat på kognitionsvetaren Mathias Osvath, en av initiativtagarna till projektet, och träffar bland andra råkan Pluto som kanske kommer kunna ge svar på hur tänkandet fungerar. Programmet sändes första gången 15/10 2010.

Den svenskfödde läkaren Johan Hultin, verksam i USA, har vid två tillfällen gjort äventyrliga expeditioner till Alaska. Syftet med hans resor var att i permafrosten gräva upp döda inuiter som avlidit av spanska sjukan 1918. Med hjälp av djupfrysta lungvävnader från avlägsna byar i Alaska har Johan Hultin kunna ge värdefull hjälp till den virusforskning som sker i USA. Vetandets världs reporter Lars Gunnar Erlandson reste till San Francisco för att träffa läkaren Johan Hultin i jakten på spanska sjukan. Programmet sändes första gången 22/10 2010.

Den svenskfödde läkaren Johan Hultin, verksam i USA, har vid två tillfällen gjort äventyrliga expeditioner till Alaska. Syftet med hans resor var att i permafrosten gräva upp döda inuiter som avlidit av spanska sjukan 1918. Med hjälp av djupfrysta lungvävnader från avlägsna byar i Alaska har Johan Hultin kunna ge värdefull hjälp till den virusforskning som sker i USA. Vetandets världs reporter Lars Gunnar Erlandson reste till San Francisco för att träffa läkaren Johan Hultin i jakten på spanska sjukan. Programmet sändes första gången 22/10 2010.

Nyligen kom den första delen om fiskar i det stora uppslagsverket om Sveriges alla växt och djurarter, Nationalnyckeln. Där presenteras bland annat broskfiskarna; hajar, rockor och havsmus av fiskforskaren Sven Kullander på Naturhistoriska riksmuseet. I världen finns 370 hajarter. Den största är valhajen, en planktonätare liksom den näst största, brugden, som finns i svenska vatten. Den största individ som iakttagits var 12 meter lång. Nordatlantens minsta haj blåkäxan som inte blir längre än en halvmeter finns också hos oss. Totalt har 16 hajarter observerats i svenska vatten. Pigghajen har varit vår vanligaste haj, men den är numera akut utrotningshotad. - En minskning på runt 95 procent är väldigt mycket, säger Charlott Stenberg på Havs- och vattenmyndigheten. Från och med i år är det totalt fiskestopp på pigghaj inom EU och inte heller de som fångas som bifångst får säljas. En pigghaj kan bli 75 år gammal, men problemet är att de flesta fiskas upp innan de hunnit få ungar. De blir inte könsmogna förrän de är elva år - då bär honan äggen i sin mage i två år innan de kläcks och hon föder fram trettio centimeter långa färdiga hajungar. Läget är lika illa för släktingarna rockorna. Tio arter har observerats i våra vatten. Slätrockan är Europas största rocka. Den kan bli nästan tre meter lång och med ett vingspann på två meter. Förr var den en ganska vanlig art längs västkusten, men numera räknas den som nationellt utdöd. Slätrockan har inte setts i svenska vatten under de senaste decennierna. På Havets hus i Lysekil hoppas marinbiologen Emma Nohrén att de ska lyckas få fram fler ungar av den hotade knaggrockan, så att de kan plantera ut dem för att stärka det vilda beståndet. Hittills har de i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten satt ut 30 småfläckiga rödhajar, som glatt förökar sig i fångenskap.

Nyligen kom den första delen om fiskar i det stora uppslagsverket om Sveriges alla växt och djurarter, Nationalnyckeln. Där presenteras bland annat broskfiskarna; hajar, rockor och havsmus av fiskforskaren Sven Kullander på Naturhistoriska riksmuseet. I världen finns 370 hajarter. Den största är valhajen, en planktonätare liksom den näst största, brugden, som finns i svenska vatten. Den största individ som iakttagits var 12 meter lång. Nordatlantens minsta haj blåkäxan som inte blir längre än en halvmeter finns också hos oss. Totalt har 16 hajarter observerats i svenska vatten. Pigghajen har varit vår vanligaste haj, men den är numera akut utrotningshotad. - En minskning på runt 95 procent är väldigt mycket, säger Charlott Stenberg på Havs- och vattenmyndigheten. Från och med i år är det totalt fiskestopp på pigghaj inom EU och inte heller de som fångas som bifångst får säljas. En pigghaj kan bli 75 år gammal, men problemet är att de flesta fiskas upp innan de hunnit få ungar. De blir inte könsmogna förrän de är elva år - då bär honan äggen i sin mage i två år innan de kläcks och hon föder fram trettio centimeter långa färdiga hajungar. Läget är lika illa för släktingarna rockorna. Tio arter har observerats i våra vatten. Slätrockan är Europas största rocka. Den kan bli nästan tre meter lång och med ett vingspann på två meter. Förr var den en ganska vanlig art längs västkusten, men numera räknas den som nationellt utdöd. Slätrockan har inte setts i svenska vatten under de senaste decennierna. På Havets hus i Lysekil hoppas marinbiologen Emma Nohrén att de ska lyckas få fram fler ungar av den hotade knaggrockan, så att de kan plantera ut dem för att stärka det vilda beståndet. Hittills har de i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten satt ut 30 småfläckiga rödhajar, som glatt förökar sig i fångenskap.

Engelska forskare har låtit försökspersoner springa på löpband iklädda exakta kopior av rustningar från 1400-talet. Under löpningen har bland annat syreupptagningsförmågan testats och det märktes tydligt hur jobbigt det var att bära rustningen, som kunde väga 40-50 kg. Det diskuteras nu bland historiker hur rustningen delvis kan förklara nederlag i historiska slag. Testen utfördes vid den biovetenskapliga institutionen vid University of Leeds, England, och vid den den medicinska faktulteten vid University of Milano, och man har lagt ut en film på nätet, som skildrar hur testen gjordes: http://www.leeds.ac.uk/news/article/2259/heavy_metal_hardens_battle Det råder brist på organ i Sverige, bland annat njurar. I april i år var det 603 personer som väntade på en njure. Men innan man kommer upp på väntelistan sker en process. För alla som vill ha en njure får inte ens komma på väntelistan. I veckan kunde vi berätta om den första studien som kartlagt hur det kan gå till när man tar ställning till svåra fall vid samtliga transplantationsställen i Norden. Barn bör lära sig crawl före bröstsim. Det menar Svenska simnförbundet, som försöker ändra på inriktningen på landets simskolor. Att lära sig bröstsim är för komplicerat för en 3-4 åring. Barn som lär sig krypa och gå lär sig inte att gå liksidigt, utan man rör ett ben i taget, en arm i taget och då är crawl mer likt de rörelserna och lättare att lära sig, säger Anders Höglund, på simförbundet. Erfarenheter från andra sidan jordklotet visar också att crawl prioriteras, t.ex. Australien där simundervisningen ser annorlunda ut jämfört med Sverige. Där är bröstsim inte ens ANDRA simsätt - utan kommer först tredjeplats efter crawl och ryggsim. Men bröstsim är oundgängligt för att kunna livrädda, invänder Mona Lisa Wernersten på Svenska livräddningssällskapet.