Vetenskapsradion

Det finns uppåt 1 miljon fritidsbåtar i våra vatten. Fenomenet med fritidsbåtar uppstod i början av 1900-talet. Då för de rika som hade fritid och ekonomi för att låta rita, bygga och rusta ofta oerhört vackra träbåtar. När vi sedan fick allmän semester byggdes fler, lite mindre exklusiva båtar i trä. De fyllde våra skärgårdar ända tills den underhållsfria plastbåten slog igenom på 60-talet. Då kunde man plötsligt få en hantverksklenod i trä gratis. - Fritidsbåtar är något typiskt svenskt, säger historikern Fredrik Blomqvist på Sjöhistoriska museet. Han är ansvarig för k-märkningen av gamla träfritidsbåtar. Under en treårig försöksperiod har hittills 58 båtar sluppit igenom kontrollen. Det kan vara ett sätt att rädda ett hotat kulturarv. - Trots att det inte betyder någonting praktiskt är det jätteroligt att få den här uppmärksamheten, säger Susanna Stenbeck som äger Laurinkryssaren Beguine. En av de klassiska båttyperna är skärgårdskryssaren, en långsmal snabbseglare. Den så kallade skärgårdskryssarregeln, som bestämmer hur båtarna ska vara konstruerade, kom till 1908 och i år firar kappseglingen Skärgårdskryssarpokalen 100 år. Många legendariska svenska båtkonstruktörer har försökt hitta de bästa linjerna för maximal snabbhet. Många beundrar de vackra möblerna, men få vill äga och underhålla dem. - Vi är bara några få stollar, säger Tor Hedvall som är ägare till skärgårds 55:an Ninni, som ritades och bygges 1918 av Tore Holm, en av de stora kontruktörerna. Träbåtarna har högre status utomlands. Här i Sverige kan de stå till försäljning i flera år och ofta slutar det med att de säljs till bland annat Tyskland eller Holland. Tor Hedvall har utrett exporten åt sjöhistoriska museet och anser numera att det är bättre att de underhålls i utlandet än ruttnar i Sverige.

Homepatiska läkemedel i sjukvården? En allmänläkare, Anders Pettersson, som rutinmässigt skrivit ut homeopatiska preparat till sina patienter. fick en varning och tre års prövotid. Men nu ska Högsta förvaltningsdomstolens prövgfa saken och utslaget kan få stor betydelse för alternativmedicinens ställning i svensk sjukvård. Fertilitetskonferens i Stockholm: Provrörsbefruktningen har nu mer än 30 år på nacken i Sverige och i varje svensk skolklass finns nu ett barn som blivit till på det sättet. Ett par av sex i världen har svårt att få barn. Ny forskning presenterades t.ex. genetikern William Kearns från USA som studerat embryon som haft för få eller många kromosomer vilket kan leda till missfall). Äggen kan korrigera sig själva om man låter dem utvecklas ytterligare några dagar till i labbet, visar hans forskning. Lär ut solvett, manar strålskyddsexperterna. Efter att ha sett resultatet av en webbenkät, där 40 procent av de svarande säger att det tänker fortsätta sola, trots att de själva överlevt malignt melanom. Ett förslag från strålskyddsmyndigheten går ut på att sätta en åldersgräns på 18år för solarier, säger utredaren Johan Gullikson. Slutet på epoken Rymdfärjor: Kl 17.26 fredagen 8 juli (svensk tid) skjuts för 135:e gången en amerikansk rymdfärja upp i rymden, men det är sista gången, för USA:s program med rymdfärjor har nått sin slutpunkg. Historien om rymdfärjorna har kantats av både framgångar, som när synfelet på Hubbleteleskopet reparerade, och när rymdfärjan Challenger 1986 exploderade mitt framför TV-tittarna. För att inte tala om uppståndelsen kring Sveriges egen astronaut, Christer Fuglesang.

Homepatiska läkemedel i sjukvården? En allmänläkare, Anders Pettersson, som rutinmässigt skrivit ut homeopatiska preparat till sina patienter. fick en varning och tre års prövotid. Men nu ska Högsta förvaltningsdomstolens prövgfa saken och utslaget kan få stor betydelse för alternativmedicinens ställning i svensk sjukvård. Fertilitetskonferens i Stockholm: Provrörsbefruktningen har nu mer än 30 år på nacken i Sverige och i varje svensk skolklass finns nu ett barn som blivit till på det sättet. Ett par av sex i världen har svårt att få barn. Ny forskning presenterades t.ex. genetikern William Kearns från USA som studerat embryon som haft för få eller många kromosomer vilket kan leda till missfall). Äggen kan korrigera sig själva om man låter dem utvecklas ytterligare några dagar till i labbet, visar hans forskning. Lär ut solvett, manar strålskyddsexperterna. Efter att ha sett resultatet av en webbenkät, där 40 procent av de svarande säger att det tänker fortsätta sola, trots att de själva överlevt malignt melanom. Ett förslag från strålskyddsmyndigheten går ut på att sätta en åldersgräns på 18år för solarier, säger utredaren Johan Gullikson. Slutet på epoken Rymdfärjor: Kl 17.26 fredagen 8 juli (svensk tid) skjuts för 135:e gången en amerikansk rymdfärja upp i rymden, men det är sista gången, för USA:s program med rymdfärjor har nått sin slutpunkg. Historien om rymdfärjorna har kantats av både framgångar, som när synfelet på Hubbleteleskopet reparerade, och när rymdfärjan Challenger 1986 exploderade mitt framför TV-tittarna. För att inte tala om uppståndelsen kring Sveriges egen astronaut, Christer Fuglesang.

I programmet hör du forskarna Florian Heesch,  från musikhögskolan i Köln och Niall Scott, University of Lancashire, som båda har ordnat internationella konferenser om hårdrocksforskning.Vi träffar också svenska In Flames gitarrist Björn Gelotte, Sonic Syndicates basist Karin Axelsson och flera festivalbesökare från hårdrocksfestivaler.Programmet är en repris från 17 juni 2011.

I programmet hör du forskarna Florian Heesch,  från musikhögskolan i Köln och Niall Scott, University of Lancashire, som båda har ordnat internationella konferenser om hårdrocksforskning.Vi träffar också svenska In Flames gitarrist Björn Gelotte, Sonic Syndicates basist Karin Axelsson och flera festivalbesökare från hårdrocksfestivaler.Programmet är en repris från 17 juni 2011.

Musikakustik är ett forskningsfält som får allt större inverkan på vår vardag. Såväl inom kultur, sport och teknik tar man nytta av den utveckling som skett inom området de senaste åren - och ett resultat är att ljud som inte hörts på jorden på tusentals år, återigen kan vakna till liv. - Att lyssna på de här instrumenten är som att resa tillbaka i tiden och höra på hur musiken lät då. Men det hjälper oss också att förstå var vår musik kommer ifrån, eftersom många av våra moderna instrument - som gitarren och pianot - härstammar från det antika Grekland, säger Domenico Vicinanza, tekniskt ansvarig för The Astra Project och ingenjör vid DANTE (Delivery of Advanced Network Technology to Europe). Detta fick besökarna på en konsert på Moderna Muséet i Stockholm i december förra året, uppleva. Då hördes instrumentet barbiton för första gången på flera tusen år - senast var troligtvis i antikens Grekland. The Astra Project - Ancient instruments Sound/Timbre Reconstruction Application - syftar alltså till att återuppväcka de utdöda instrumenten. Målet är att sätta ihop en hel orkester, Lost Sounds Orchestra, med enbart "utdöda" ljud, berättar Domenico Vicinanza. Utan de senaste årens tekniska utveckling hade inte det här projektet varit möjligt, eftersom det kräver otroligt mycket datorkraft för att rekonstruera ett ljud från ett akustiskt instrument. Även på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, drar man nytta av utvecklingen. Där har man bland annat ett projekt för att hjälpa svenska elitroddare - med ljud. Med hjälp av sensorer på båten skickas ljudsignaler till roddarna, som på så sätt till exempel kan höra hur jämn deras hastighet är. - Ljud lämpar sig väldigt bra för att gestalta den här typen av information, eftersom hörseln är otroligt känslig för mönster och upprepningar på ett sätt som ögat inte alltid är, säger Sten Ternström, professor i musikakustik vid Institutionen för tal, musik och hörsel vid KTH.

Musikakustik är ett forskningsfält som får allt större inverkan på vår vardag. Såväl inom kultur, sport och teknik tar man nytta av den utveckling som skett inom området de senaste åren - och ett resultat är att ljud som inte hörts på jorden på tusentals år, återigen kan vakna till liv. - Att lyssna på de här instrumenten är som att resa tillbaka i tiden och höra på hur musiken lät då. Men det hjälper oss också att förstå var vår musik kommer ifrån, eftersom många av våra moderna instrument - som gitarren och pianot - härstammar från det antika Grekland, säger Domenico Vicinanza, tekniskt ansvarig för The Astra Project och ingenjör vid DANTE (Delivery of Advanced Network Technology to Europe). Detta fick besökarna på en konsert på Moderna Muséet i Stockholm i december förra året, uppleva. Då hördes instrumentet barbiton för första gången på flera tusen år - senast var troligtvis i antikens Grekland. The Astra Project - Ancient instruments Sound/Timbre Reconstruction Application - syftar alltså till att återuppväcka de utdöda instrumenten. Målet är att sätta ihop en hel orkester, Lost Sounds Orchestra, med enbart "utdöda" ljud, berättar Domenico Vicinanza. Utan de senaste årens tekniska utveckling hade inte det här projektet varit möjligt, eftersom det kräver otroligt mycket datorkraft för att rekonstruera ett ljud från ett akustiskt instrument. Även på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, drar man nytta av utvecklingen. Där har man bland annat ett projekt för att hjälpa svenska elitroddare - med ljud. Med hjälp av sensorer på båten skickas ljudsignaler till roddarna, som på så sätt till exempel kan höra hur jämn deras hastighet är. - Ljud lämpar sig väldigt bra för att gestalta den här typen av information, eftersom hörseln är otroligt känslig för mönster och upprepningar på ett sätt som ögat inte alltid är, säger Sten Ternström, professor i musikakustik vid Institutionen för tal, musik och hörsel vid KTH.

Orkidéerna är världens mest framgångsrika familj. Det finns 25 000 olika arter i världen, vilket betyder att var tionde växtart är en orkidé. Mycket av hemligheten ligger i deras förhållande till sina pollinatörer. Den gotländska botanisten Anna-Lena Fritz visar till exempel flugblomstret - en orkidé som imiterar en stekelhona för att få hannen att komma och para sig. När han gör det för han med sig pollen till nästa flugblomster. I botaniska trädgården i Lund finns en tropisk motsvarighet, Bulbophyllum barbigerum, som istället utmanar en revirhävdande flugart att komma och slåss. ­ -Orkidéer är oerhört lösaktiga, de har i stort sett inga genetiska spärrar. Ändå korsar de sig inte hej vilt i naturen eftersom alla har sitt eget sätt att bli pollinerade, säger trädgårdens föreståndare Marie Widén. Brittiska forskare har nyligen avslutat ett tioårigt forskningsprojekt i Sydafrika där de studerat 52 olika arter och sett att samma insekt kan bära pollinier från flera arter, men på olika ställen på kroppen, så var och en befruktas bara av sin egen art. En grupp som är väldigt lösaktig och rörig är de så kallade handnycklarna i släktet Dactylorhiza. Med hjälp av DNA-teknik försöker botanisten Mikael Hedrén på Lunds universitet bringa klarhet i majnycklar och sumpnycklar, vars ena förälder är ängsnyckel och den andra skogsnyckeln. Om en Jungfru Marie Nyckel korsar sig med en ängsnyckel blir det istället mossnycklar. Sveriges nordligaste mossnycklar ser mycket märkliga ut - de liknar mest en population som finns på brittiska öarna, men de är inte alls släkt. För att komplicera saken ytterligare kan sen hybriderna korsa sig med varandra - eller med sina ursprungliga föräldrar. En del hybrider är alldeles nybildade - andra kom till långt före istiden och har sedan vandrat in till Skandinavien.

Orkidéerna är världens mest framgångsrika familj. Det finns 25 000 olika arter i världen, vilket betyder att var tionde växtart är en orkidé. Mycket av hemligheten ligger i deras förhållande till sina pollinatörer. Den gotländska botanisten Anna-Lena Fritz visar till exempel flugblomstret - en orkidé som imiterar en stekelhona för att få hannen att komma och para sig. När han gör det för han med sig pollen till nästa flugblomster. I botaniska trädgården i Lund finns en tropisk motsvarighet, Bulbophyllum barbigerum, som istället utmanar en revirhävdande flugart att komma och slåss. ­ -Orkidéer är oerhört lösaktiga, de har i stort sett inga genetiska spärrar. Ändå korsar de sig inte hej vilt i naturen eftersom alla har sitt eget sätt att bli pollinerade, säger trädgårdens föreståndare Marie Widén. Brittiska forskare har nyligen avslutat ett tioårigt forskningsprojekt i Sydafrika där de studerat 52 olika arter och sett att samma insekt kan bära pollinier från flera arter, men på olika ställen på kroppen, så var och en befruktas bara av sin egen art. En grupp som är väldigt lösaktig och rörig är de så kallade handnycklarna i släktet Dactylorhiza. Med hjälp av DNA-teknik försöker botanisten Mikael Hedrén på Lunds universitet bringa klarhet i majnycklar och sumpnycklar, vars ena förälder är ängsnyckel och den andra skogsnyckeln. Om en Jungfru Marie Nyckel korsar sig med en ängsnyckel blir det istället mossnycklar. Sveriges nordligaste mossnycklar ser mycket märkliga ut - de liknar mest en population som finns på brittiska öarna, men de är inte alls släkt. För att komplicera saken ytterligare kan sen hybriderna korsa sig med varandra - eller med sina ursprungliga föräldrar. En del hybrider är alldeles nybildade - andra kom till långt före istiden och har sedan vandrat in till Skandinavien.

I politisk retorik ingår ofta begreppet rättvisa. Sällan definieras närmare vad begreppet rättvisa innebär. Själva ordet är positivt laddat och rättvisa beslut och handlingar applåderas av alla. Men att behandla alla likadant är inte rättvist. Inte heller att ge alla samma uppgifter. Vi tycker det är rättvist om ett syskonpar får olika betyg för olika prestationer i skolan, men orättvist om de får olika mycket kärlek av sina föräldrar. - Rättvisa kan ses både som ett mycket enkelt och som ett mycket komplext och subjektivt begrepp som bygger på olika principer i olika situationer, säger Kjell Törnblom, professor emeritus i socialpsykologi. Han har under ett par decennier ägnat sig åt forskning kring begreppet rättvisa vid University of Colorado i Denver i USA och vid Högskolan i Skövde.