Vetenskapsradion

I politisk retorik ingår ofta begreppet rättvisa. Sällan definieras närmare vad begreppet rättvisa innebär. Själva ordet är positivt laddat och rättvisa beslut och handlingar applåderas av alla. Men att behandla alla likadant är inte rättvist. Inte heller att ge alla samma uppgifter. Vi tycker det är rättvist om ett syskonpar får olika betyg för olika prestationer i skolan, men orättvist om de får olika mycket kärlek av sina föräldrar. - Rättvisa kan ses både som ett mycket enkelt och som ett mycket komplext och subjektivt begrepp som bygger på olika principer i olika situationer, säger Kjell Törnblom, professor emeritus i socialpsykologi. Han har under ett par decennier ägnat sig åt forskning kring begreppet rättvisa vid University of Colorado i Denver i USA och vid Högskolan i Skövde.

En av veckans stora begivenheter inom vetenskapen har varit den stora konferens om strängteori i Uppsala och som samlat omkring 300 fysiker från världens alla hörn. Det handlar alltså om den nya teorin inom partikelfysiken som beskriver materiens minsta beståndsdelar som strängar eller membran i upp till 11 dimensioner. Än så länge är det här en teori som saknar empiriska belägg, en teori som i mångt och mycket bygger på mycket avancerad matematik. Så avancerad att inte ens alla fysiker begriper sig på den. Frilansjournalisten Pelle Lindblom besökte konferensen där han också fick en intervju med den världsberömde teoretiske fysikern och kosmologen Andrei Linde. Vetandets värld kan här även erbjuda, exklusivt på webben, en längre intervju med honom som bland annat handlar om kosmos, teorin om att det finns fler universa, och inte minst iden om att det faktiskt skulle kunna gå att skapa ett nytt universum i laboratorium. Intervjun är på engelska. Pelle Lindbloms tidigare program om teoretisk fysik:

En av veckans stora begivenheter inom vetenskapen har varit den stora konferens om strängteori i Uppsala och som samlat omkring 300 fysiker från världens alla hörn. Det handlar alltså om den nya teorin inom partikelfysiken som beskriver materiens minsta beståndsdelar som strängar eller membran i upp till 11 dimensioner. Än så länge är det här en teori som saknar empiriska belägg, en teori som i mångt och mycket bygger på mycket avancerad matematik. Så avancerad att inte ens alla fysiker begriper sig på den. Frilansjournalisten Pelle Lindblom besökte konferensen där han också fick en intervju med den världsberömde teoretiske fysikern och kosmologen Andrei Linde. Vetandets värld kan här även erbjuda, exklusivt på webben, en längre intervju med honom som bland annat handlar om kosmos, teorin om att det finns fler universa, och inte minst iden om att det faktiskt skulle kunna gå att skapa ett nytt universum i laboratorium. Intervjun är på engelska. Pelle Lindbloms tidigare program om teoretisk fysik:

Vackra politiker får fler röster, vackra personer tjänar 10-15% mer än andra och vackra barn får mer uppmärksamhet av sina lärare. Trots att de flesta av oss är överens om att man inte bör döma en bok efter dess omslag, visar forskning gång på gång att det är precis vad vi gör. - Jag skulle vilja säga att alla positiva egenskaper du kan tänka dig, tillskrivs man om man är vacker, säger Henrik Jordahl, nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning. Henrik Jordahl har tillsammans med sina kollegor kartlagt hur finska politiker som bedöms som vackra, får fler röster tack vare sitt utseende. Men politiken är långt ifrån det enda område där utseendet spelar roll. - Ju mer man läser desto mer modstulen blir man. Det är ordentliga skillnader i hur man blir behandlad, beroende på hur attraktiv man är, säger Torun Lindholm, docent i psykologi vid Stockholms universitet. Men kan man verkligen rent objektivt säga vad som är vackert? Ja, mycket forskning lutar faktiskt åt det. Och en grupp Princetonforskare har till och med gått så långt att de skapat datoranimerade modeller över vackra ansikten, och även andra över drag som signalerar olika egenskaper. Programmet sändes första gången den 17 januari.

Vackra politiker får fler röster, vackra personer tjänar 10-15% mer än andra och vackra barn får mer uppmärksamhet av sina lärare. Trots att de flesta av oss är överens om att man inte bör döma en bok efter dess omslag, visar forskning gång på gång att det är precis vad vi gör. - Jag skulle vilja säga att alla positiva egenskaper du kan tänka dig, tillskrivs man om man är vacker, säger Henrik Jordahl, nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning. Henrik Jordahl har tillsammans med sina kollegor kartlagt hur finska politiker som bedöms som vackra, får fler röster tack vare sitt utseende. Men politiken är långt ifrån det enda område där utseendet spelar roll. - Ju mer man läser desto mer modstulen blir man. Det är ordentliga skillnader i hur man blir behandlad, beroende på hur attraktiv man är, säger Torun Lindholm, docent i psykologi vid Stockholms universitet. Men kan man verkligen rent objektivt säga vad som är vackert? Ja, mycket forskning lutar faktiskt åt det. Och en grupp Princetonforskare har till och med gått så långt att de skapat datoranimerade modeller över vackra ansikten, och även andra över drag som signalerar olika egenskaper. Programmet sändes första gången den 17 januari.

Torsken är fortfarande en av våra viktigaste matfiskar, även om andra besläktade arter på senare år tagit marknadsandelar. I början på sommaren kom fortsatt dystra besked om hur det går för torsken utanför den svenska västkusten. Däremot tycks läget nu ljusare för torsken i Östersjön. I dagens program berättar Joakim Hjelm, laboratoriechef på Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, hur torsken egentligen mår och vad man kan göra för att förbättra dess villkor.Vi får också höra att inte bara laxfiskar utan även torsken har ett lokalsinne, en egenskap som man vill utnyttja både för att återplantera torsk där den fiskats ut och även som framtida fångstmetod.

Torsken är fortfarande en av våra viktigaste matfiskar, även om andra besläktade arter på senare år tagit marknadsandelar. I början på sommaren kom fortsatt dystra besked om hur det går för torsken utanför den svenska västkusten. Däremot tycks läget nu ljusare för torsken i Östersjön. I dagens program berättar Joakim Hjelm, laboratoriechef på Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, hur torsken egentligen mår och vad man kan göra för att förbättra dess villkor.Vi får också höra att inte bara laxfiskar utan även torsken har ett lokalsinne, en egenskap som man vill utnyttja både för att återplantera torsk där den fiskats ut och även som framtida fångstmetod.

- Odla inte vresros! uppmanar botanikern Mora Aronsson vid Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han är också sakkunnig åt Naturvårdsverket och EU-kommissionen. Vresrosen, liksom ett tiotal andra arter, hotar nämligen att sprida sig och ta över växtligheten i stora områden. Ska man sedan försöka få bort dem, kan det bli väldigt dyrt. Mora Aronsson går så långt som till att han rekommenderar ett förbud mot nyplantering av vresros, och han råder den som har en sådan i sin trädgård att gräva upp den. I trädgårdar odlas omkring 8.000 olika växter. - De som ställer till problem är ett mycket litet fåtal, påpekar Mora Aronsson Här finns en länk till Naturhistoriska riksmuseets virtuella flora där du kan se fler av trädgårdsvärstingarna

- Odla inte vresros! uppmanar botanikern Mora Aronsson vid Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han är också sakkunnig åt Naturvårdsverket och EU-kommissionen. Vresrosen, liksom ett tiotal andra arter, hotar nämligen att sprida sig och ta över växtligheten i stora områden. Ska man sedan försöka få bort dem, kan det bli väldigt dyrt. Mora Aronsson går så långt som till att han rekommenderar ett förbud mot nyplantering av vresros, och han råder den som har en sådan i sin trädgård att gräva upp den. I trädgårdar odlas omkring 8.000 olika växter. - De som ställer till problem är ett mycket litet fåtal, påpekar Mora Aronsson Här finns en länk till Naturhistoriska riksmuseets virtuella flora där du kan se fler av trädgårdsvärstingarna

Det finns forskare som är övertygade om att fiskar har ont när de fastnar på kroken. Men det finns också forskare som säger att fiskar saknar de delar i hjärnan som behövs för att uppleva smärta. Vem ska man tro på? Forskningen som finns om fiskars eventuella förmåga att känna obehag eller smärta har sammanställts av EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. EFSAs rapporter granskas nu av EU-kommissionen och ambitionen är bland annat att se över hur fiskar hanteras på fiskodlingar så att fiskarna har det så bra som möjligt innan de hamnar på tallriken. Vi pratar bland annat med Jannicke Nordgren, farmakolog vid veterinärskolan i Oslo, som forskar på smärta och smärtupplevelser hos fisk. Vi träffar också Michael Axelsson, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet, som berättar att vi människor reagerar på samma sätt när något gör ont som när vi åker berg- och dalbana. Programmet sändes första gången 4/4