Vetenskapsradion

Hårdrocksfestivalerna blir bara fler och fler i Sverige och när andra musikfestivaler kämpar med ekonomin går hårdrocksfestivalerna bra. Det är numera en riktigt bred och folklig musikgenre, men samtidigt en sluten värld, som en gigantisk subkultur. Hittills har forskare inte brytt sig så mycket om hårdrocken, men nu kommer det som akademiskt ämne - de senaste åren har det varit flera internationella forskarkonferenser om hårdrock. I helgen pågår festivalen Metaltown i Göteborg, förra helgen var det Sweden Rock i Sölvesborg, i tät följd kommer sen jättekonserten The big 4 med bland andra Metallica i Göteborg, Getaway Rock i Gävle och Sonisphere i Stockholm. Innan dess också en stor Iron Maiden-konsert i Göteborg och då har det bara gått en vecka in i juli.

Minst ett par hundra tusen biljetter till olika stora festivaler och hårdrockskonserter säljs den här sommaren. Dessutom vill en tysk konsertjätte dra igång vad de säger ska bli Sveriges största hårdrocksfestival – på en åker utanför Norrköping. Hårdrock drar helt klart folk!

I programmet hör du forskarna Florian Heesch,  från musuikhögskolan i Köln och Niall Scott, University of Lancashire, som båda har ordnat internationella konferenser om hårdrocksforskning.

I programmet träffar vi också svenska In Flames gitarrist Björn Gelotte och flera festivalbesökare från hårdrocksfestivaler.

SciLifeLab är den svenska, statliga, strategiska satsningen på molekylär biovetenskap för att stärka Sveriges position på området. Det finns tecken på att den tidigare starka positionen är på väg att försvagas. Under de senaste årtiondena har livsvetenskaplig forskning genomgått dramatiska förändringar p g a nya tekniska landvinningar. Storskalig forskning inom molekylära vetenskaper och medicin går därför nu in i en ny fas. Denna forskning kräver lika avancerad som dyrbar infrastruktur och många länder finansierar därför uppbyggnaden av nationella centra för att kartlägga hur sjukdomar uppstår och påverkar organismer. I programmet medverkar Per Unckel, landshövding, Stockholm, Maria Sörby, SciLifeLab, Uppsala, Peter Ehrenheim, GE Healthcare Life Science.

SciLifeLab är den svenska, statliga, strategiska satsningen på molekylär biovetenskap för att stärka Sveriges position på området. Det finns tecken på att den tidigare starka positionen är på väg att försvagas. Under de senaste årtiondena har livsvetenskaplig forskning genomgått dramatiska förändringar p g a nya tekniska landvinningar. Storskalig forskning inom molekylära vetenskaper och medicin går därför nu in i en ny fas. Denna forskning kräver lika avancerad som dyrbar infrastruktur och många länder finansierar därför uppbyggnaden av nationella centra för att kartlägga hur sjukdomar uppstår och påverkar organismer. I programmet medverkar Per Unckel, landshövding, Stockholm, Maria Sörby, SciLifeLab, Uppsala, Peter Ehrenheim, GE Healthcare Life Science.

Nästan ingenting av Saharas sol tas tillvara för att producera el. Men i Tunisien tror solenergiforskare på ökade investeringar och satsningar på solenergi efter den arabiska revolutionen. Brahim Bessais är professor i fysik och generaldirektör för centrumet för energiforskning och energiteknologi i Tunis. Han säger att tidigare när det kom investerare, kunde de plötsligt uppvaktas av någon ur presidentens familj, någon som sa att de gärna skulle vilja kliva in som delägare i företaget och krävde att få 50 procent av verksamheten Sådant tycker investerare inte om. Men efter revolutionen 14 januari i år, då president Ben Ali tvingades fly, är det slut med sådant, är Brahim Bessais övertygelse. - Vi vill göra mycket på vårt labb, men vi har inte medlen, säger solcellsforskaren Houda Kaouache, där hon står vid sin slitna arbetsbänk. Nu efter revolutionen hoppas vi på mer pengar till forskningen. I en annan del av solcellslabortatoriet är det hål i taket, kvittrande fåglar flyger in och ut. En av forskarna säger att ombyggnationen har pågått här sedan 2004, men kanske kan det bli klart nu när korruptionen förhoppningsvis blir mindre så att pengarna hamnar där de ska. -- Nu är folk inte rädda längre. Det finns i dag ingen oberörbar minister, så nu lyfter jag luren och säger vad jag vill till ministern, säger generaldirektör Brahim Bessais.

Nästan ingenting av Saharas sol tas tillvara för att producera el. Men i Tunisien tror solenergiforskare på ökade investeringar och satsningar på solenergi efter den arabiska revolutionen. Brahim Bessais är professor i fysik och generaldirektör för centrumet för energiforskning och energiteknologi i Tunis. Han säger att tidigare när det kom investerare, kunde de plötsligt uppvaktas av någon ur presidentens familj, någon som sa att de gärna skulle vilja kliva in som delägare i företaget och krävde att få 50 procent av verksamheten Sådant tycker investerare inte om. Men efter revolutionen 14 januari i år, då president Ben Ali tvingades fly, är det slut med sådant, är Brahim Bessais övertygelse. - Vi vill göra mycket på vårt labb, men vi har inte medlen, säger solcellsforskaren Houda Kaouache, där hon står vid sin slitna arbetsbänk. Nu efter revolutionen hoppas vi på mer pengar till forskningen. I en annan del av solcellslabortatoriet är det hål i taket, kvittrande fåglar flyger in och ut. En av forskarna säger att ombyggnationen har pågått här sedan 2004, men kanske kan det bli klart nu när korruptionen förhoppningsvis blir mindre så att pengarna hamnar där de ska. -- Nu är folk inte rädda längre. Det finns i dag ingen oberörbar minister, så nu lyfter jag luren och säger vad jag vill till ministern, säger generaldirektör Brahim Bessais.

Det borde gå att producera stora mängder el från solen i Saharas öken och sen exportera sol-elen i kablar till Europa, men det krävs bättre teknologi och stora investeringar. För efterfrågan på ren el finns, bland annat nu när tyskarna bestämt sig för att avveckla sin kärnkraft. Men ännu är elproduktionen på en mycket låg nivå i Sahara. I tunisiska Sahara finns en del soldrivna pumpstationer som pumpar upp vatten till bland annat förbipasserande kameler. Det finns också några avsaltningsanläggningar i Tunisien som drivs med sol-el och bland annat oasen Ksar Ghilen där hushållselen kommer från solpaneler. Det är på den här småskaliga nivån som sol-elsproduktionen är i Nordafrika är idag. Det är dyrt att producera el-ström från solen. Dagens teknologier är ännu inte är tillräckligt effektiva för att vara konkurrenskraftiga. Fysikprofessor Brahim Bessais som är generaldirektör på Centre de Recherche et des Technologies de l'Energie i Tunis, berättar om omfattande internationellt forskningssamarbete med både Kanada, EU och Japan. --Flera tunisier som har doktorerat i Japan återvänder nu hem, berättar Brahim Bessais. EU är största samarbetspartnern, 85% av centrumets budget kommer från EU. Det är inte bara forskare som håller på med visionen att producera elström i Sahara för export till Europa. Även flera mycket stora företag, bland annat ABB, utvecklar teknik för att göra solelsexporten möjlig. För ABB:s del handlar det om att överföra strömmen i gigantiska kablar under havets botten. Det berättar Björn Jacobsson som är utevcklingschef på enheten för högspänd likström, hvdc, på ABB i Ludvika. Men om man skulle komma igång med storskalig el-produktion i Sahara så är det inte bara europeerna som har behov av energin. - Vi törstar! Brist på vatten i Nordafrika kommer att kräva stora mängder energi för att avsalta havsvatten till både jordbruk, industri och hushåll, säger Mouldi Miled på ministeriet för högre utbildning och forskning i Tunis. Växande befolkning och hopp om kraftigt ökad tillväxt i bland annat Tunisien efter revolutionen, gör att energikonsumtionen beräknas öka med 600% i regionen fram till 2050.

Det borde gå att producera stora mängder el från solen i Saharas öken och sen exportera sol-elen i kablar till Europa, men det krävs bättre teknologi och stora investeringar. För efterfrågan på ren el finns, bland annat nu när tyskarna bestämt sig för att avveckla sin kärnkraft. Men ännu är elproduktionen på en mycket låg nivå i Sahara. I tunisiska Sahara finns en del soldrivna pumpstationer som pumpar upp vatten till bland annat förbipasserande kameler. Det finns också några avsaltningsanläggningar i Tunisien som drivs med sol-el och bland annat oasen Ksar Ghilen där hushållselen kommer från solpaneler. Det är på den här småskaliga nivån som sol-elsproduktionen är i Nordafrika är idag. Det är dyrt att producera el-ström från solen. Dagens teknologier är ännu inte är tillräckligt effektiva för att vara konkurrenskraftiga. Fysikprofessor Brahim Bessais som är generaldirektör på Centre de Recherche et des Technologies de l'Energie i Tunis, berättar om omfattande internationellt forskningssamarbete med både Kanada, EU och Japan. --Flera tunisier som har doktorerat i Japan återvänder nu hem, berättar Brahim Bessais. EU är största samarbetspartnern, 85% av centrumets budget kommer från EU. Det är inte bara forskare som håller på med visionen att producera elström i Sahara för export till Europa. Även flera mycket stora företag, bland annat ABB, utvecklar teknik för att göra solelsexporten möjlig. För ABB:s del handlar det om att överföra strömmen i gigantiska kablar under havets botten. Det berättar Björn Jacobsson som är utevcklingschef på enheten för högspänd likström, hvdc, på ABB i Ludvika. Men om man skulle komma igång med storskalig el-produktion i Sahara så är det inte bara europeerna som har behov av energin. - Vi törstar! Brist på vatten i Nordafrika kommer att kräva stora mängder energi för att avsalta havsvatten till både jordbruk, industri och hushåll, säger Mouldi Miled på ministeriet för högre utbildning och forskning i Tunis. Växande befolkning och hopp om kraftigt ökad tillväxt i bland annat Tunisien efter revolutionen, gör att energikonsumtionen beräknas öka med 600% i regionen fram till 2050.

Makt och sex är ämnet för detta klubbmöte. IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn ställdes i veckan inför rätta för ett påstått sexövergrepp. I Italien pågår samtidigt en juridisk process mot premiärminister Silvio Berlusconi om en sexskandal. Vad är sambandet mellan sex och makt i historien? Hade USA:s utrikesminister Henry Kissinger rätt när han sade att makt är sexigt? Varför blir det skandaler av sex just i vår tid? Och vad händer när makthavare som Karl XII inte alls har sex? Medverkande är professor Åsa Bergenheim och professor Svante Norrhem vid Umeå universitet.

Makt och sex är ämnet för detta klubbmöte. IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn ställdes i veckan inför rätta för ett påstått sexövergrepp. I Italien pågår samtidigt en juridisk process mot premiärminister Silvio Berlusconi om en sexskandal. Vad är sambandet mellan sex och makt i historien? Hade USA:s utrikesminister Henry Kissinger rätt när han sade att makt är sexigt? Varför blir det skandaler av sex just i vår tid? Och vad händer när makthavare som Karl XII inte alls har sex? Medverkande är professor Åsa Bergenheim och professor Svante Norrhem vid Umeå universitet.

"Fritt fram för bögar att ge blod", hette det förra våren. Socialstyrelsen tog bort den regel som förbjöd alla män som nånsin haft sex med en annan man från att bli blodgivare. Men idag tas fortfarande inte homo- och bisexuella män emot på landets blodcentraler. Blodcentralerna har fått tillstånd att fortsätta säga nej tack till män som haft sex med män. Och nu står det klart att den dispensen kommer att förlängas ytterligare. Vilket blod kan användas med minst risk för blodsmitta till patienter? Det har Socialstyrelsen och Läkemedelsverket olika uppfattningar om. Och transfusionsläkarna, som ska hantera blodet, menar att Socialstyrelsens beslut att låta män som haft sex med män att bli blodgivare är politiskt färgat och saknar vetenskaplig grund. Vetandets världs reporter Hanna Westerlund har granskat det omdiskuterade underlaget för regeländringen och undersökt varför blodcentralerna vill fortsätta säga nej till den här gruppen potentiella blodgivare. Vi får även träffa Emil, som har ljugit om att han har sex med andra män för att få ge blod.