Vetenskapsradion

"Fritt fram för bögar att ge blod", hette det förra våren. Socialstyrelsen tog bort den regel som förbjöd alla män som nånsin haft sex med en annan man från att bli blodgivare. Men idag tas fortfarande inte homo- och bisexuella män emot på landets blodcentraler. Blodcentralerna har fått tillstånd att fortsätta säga nej tack till män som haft sex med män. Och nu står det klart att den dispensen kommer att förlängas ytterligare. Vilket blod kan användas med minst risk för blodsmitta till patienter? Det har Socialstyrelsen och Läkemedelsverket olika uppfattningar om. Och transfusionsläkarna, som ska hantera blodet, menar att Socialstyrelsens beslut att låta män som haft sex med män att bli blodgivare är politiskt färgat och saknar vetenskaplig grund. Vetandets världs reporter Hanna Westerlund har granskat det omdiskuterade underlaget för regeländringen och undersökt varför blodcentralerna vill fortsätta säga nej till den här gruppen potentiella blodgivare. Vi får även träffa Emil, som har ljugit om att han har sex med andra män för att få ge blod.

Big science, Lundamodellen. Efter åratal av förberedelser och internationellt lobbyarbete så ska nu ESS, femtonmiljarders anläggningen i Lund bli av. När den står klar 2019 ska European Spallation Source vara ett verktyg som är tillgänglig för forskare från hela Europa. Hjärtat i anläggningen blir en accelerator som producerar neutroner som sedan kan användas i en mängd olika forskningsgrenar. ESS är tänkt som en viktig del av den europeiska forskningsinfrastrukturen - där forskarlag får ansöka om tid för att få använda neutronstrålens egenskaper som gör det möjligt att se in i material och processer av de mest skiftande slag. Hundratalet nyckelpersoner och experter har rekryterats för att konkretisera planerna. Vetenskapsradions Per Helgesson har tittat närmare på projektet - vad går det ut på, vad är det bra för och hur långt har det kommit? Medverkande i programmet: Colin Carlisle, VD. Mats Lindros, chef acceleratorutvecklingen. Arno Hiess, chef neutron science. Marie Louise Ainalem, forskare, fysikalisk kemi. Andreas Jansson, acceleratorforskare.

Big science, Lundamodellen. Efter åratal av förberedelser och internationellt lobbyarbete så ska nu ESS, femtonmiljarders anläggningen i Lund bli av. När den står klar 2019 ska European Spallation Source vara ett verktyg som är tillgänglig för forskare från hela Europa. Hjärtat i anläggningen blir en accelerator som producerar neutroner som sedan kan användas i en mängd olika forskningsgrenar. ESS är tänkt som en viktig del av den europeiska forskningsinfrastrukturen - där forskarlag får ansöka om tid för att få använda neutronstrålens egenskaper som gör det möjligt att se in i material och processer av de mest skiftande slag. Hundratalet nyckelpersoner och experter har rekryterats för att konkretisera planerna. Vetenskapsradions Per Helgesson har tittat närmare på projektet - vad går det ut på, vad är det bra för och hur långt har det kommit? Medverkande i programmet: Colin Carlisle, VD. Mats Lindros, chef acceleratorutvecklingen. Arno Hiess, chef neutron science. Marie Louise Ainalem, forskare, fysikalisk kemi. Andreas Jansson, acceleratorforskare.

I Uppsala universitets samlingar finns skelettet från Per Larsson Snounk, från Arjeplog, som nyligen har kunnat identifieras med hjälp av Sameradions Jörgen Heikki. Det finns många skelett och skallar av samer och andra på museer och i forskningssamlingar, men det här är en av mycket få som har gått att identifiera. Men eftersom det handlar om en livstidsdömd fånge från Långholmsfängelset, dömd för flera brott, så blir frågan vad man ska göra med sådana här kvarlevor ännu mer komplicerad. Sametinget driver frågan att alla samiska kvarlevor ska återlämnas, repatrieras - men vad händer om de efterlevande anhöriga inte vill? Hör del 2 i Jörgen Heikkis reportage, följt av en diskussion med Geoffrey Metz, Uppsala universitet. I programmet refererar vi också till ett tidigare Vetandets värld som du hittar här:

I Uppsala universitets samlingar finns skelettet från Per Larsson Snounk, från Arjeplog, som nyligen har kunnat identifieras med hjälp av Sameradions Jörgen Heikki. Det finns många skelett och skallar av samer och andra på museer och i forskningssamlingar, men det här är en av mycket få som har gått att identifiera. Men eftersom det handlar om en livstidsdömd fånge från Långholmsfängelset, dömd för flera brott, så blir frågan vad man ska göra med sådana här kvarlevor ännu mer komplicerad. Sametinget driver frågan att alla samiska kvarlevor ska återlämnas, repatrieras - men vad händer om de efterlevande anhöriga inte vill? Hör del 2 i Jörgen Heikkis reportage, följt av en diskussion med Geoffrey Metz, Uppsala universitet. I programmet refererar vi också till ett tidigare Vetandets värld som du hittar här:

På muséer och universitet på olika håll i Sverige finns kranier och skelett av samer bevarade. De allra flesta är från okända personer som grävts upp ur sina gravar och avidentiferats till namnlösa objekt i forskningssamlingarna. Men Sameradions Jörgen Heikki har nu identifierat ett samiskt skelett som funnits sedan 1800-talet i de anatomiska samlingarna vid Uppsala universitet. I dagens program får vi följa hans sökande efter den samiske mannens identitet och liv. Det är en mörk och tragisk historia som de efterlevande kanske inte ens vill bli påminda om. Programmet är det första av två om samiska kvarlevor i vetenskapliga samlingar.

På muséer och universitet på olika håll i Sverige finns kranier och skelett av samer bevarade. De allra flesta är från okända personer som grävts upp ur sina gravar och avidentiferats till namnlösa objekt i forskningssamlingarna. Men Sameradions Jörgen Heikki har nu identifierat ett samiskt skelett som funnits sedan 1800-talet i de anatomiska samlingarna vid Uppsala universitet. I dagens program får vi följa hans sökande efter den samiske mannens identitet och liv. Det är en mörk och tragisk historia som de efterlevande kanske inte ens vill bli påminda om. Programmet är det första av två om samiska kvarlevor i vetenskapliga samlingar.

Vi besöker The Global Seed Vault - det internationella frövalvet på Svalbard i Nordnorge. Valvet, som är uthugget direkt i urberget, togs i bruk 2008 och håller nu på att fyllas med fröprover från hela världen. En slags genbankernas genbank som blivit extra intressant efter översvämningarna I Australien och kärnkraftshaverierna i Japan. Eftersom det råder permafrost på Svalbard, så kommer temperaturen inne i valvet aldrig att gå över nollstrecket, också om elen skulle vara utslagen i flera år. Domedagsvalvet, som det också kallas, ligger 130 meter över havsytan. Det betyder att även om alla glaciärer och havsisar på Jorden skulle smälta så kommer valvet att klara sig, och 30 meter tillgodo.

Vi besöker The Global Seed Vault - det internationella frövalvet på Svalbard i Nordnorge. Valvet, som är uthugget direkt i urberget, togs i bruk 2008 och håller nu på att fyllas med fröprover från hela världen. En slags genbankernas genbank som blivit extra intressant efter översvämningarna I Australien och kärnkraftshaverierna i Japan. Eftersom det råder permafrost på Svalbard, så kommer temperaturen inne i valvet aldrig att gå över nollstrecket, också om elen skulle vara utslagen i flera år. Domedagsvalvet, som det också kallas, ligger 130 meter över havsytan. Det betyder att även om alla glaciärer och havsisar på Jorden skulle smälta så kommer valvet att klara sig, och 30 meter tillgodo.

Tänk dig att alltid vara beroende av någon annans hjälp för att göra vardagliga ting som att hälla upp en kopp kaffe, gå på toa, klä på dig eller ta en sväng på stan År 1994 infördes serviceformen "personlig assistent" i Sverige som en hjälp för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder. Idag har omkring 19 000 människor i Sverige rätt till assistans - och omkring 70 000 personer arbetar som personliga assistenter. Beredskap, initiativ och vänskaplighet - det är tre nyckelbegrepp för att få personlig assistans att fungera, enligt Hanna Egard, vars doktorsavhandling i socialt arbete nyligen lades fram vid Lunds universitet. Hon har djuplodat i det sociala samspelet och de komplexa relationerna mellan funktionshindrade och personliga assistenter. Brukaren Monica Bouveng och hennes personliga assistenter Siv Gustavsson och Mia Wingård Blom medverkar i dagens program.