Vetenskapsradion

Än en gång hukar Europa under ett askmoln från en isländsk vulkan - men det verkar bli en mycket lindrigare historia denna gång än förra våren, i alla fall vad gäller påverkan på flygtrafiken. Varför går det inte att flyga med mikroskopiska askpartiklar i luften? Vad kan man göra för att förfina bedömningarna av var det är farligt att flyga, så att flyget påverkas så lite som möjligt? Det handlar om flygplansmotorer, askprognoser och om vår nya bekantskap, Grimsvötn, i Vetandets världs direktsändning idag. Lyssna också på diskussionen i P1-morgon i morse:

Är det bar o åk eller kräver elitidrottsträning mer stöd och utveckling av psyket än så? Dagens Vetandets Värld besöker en ny utbildning på Bosön utanför Stockholm där idrottsterapeuter fördjupar sina kunskaper inom kognitiv beteendeterapi, KBT. Den nya världsunika utbildningen förväntas hjälpa Sverige att nå fler idrottsliga framgångar, och samtidigt hjälpa idrottare att må bättre. Även motionärer skulle kunna få stöd att komma igång med och förbättra sin träning. I programmet möter vi bland andra fotbollsmålvakten Hedvig Lindahl i svenska damlandslaget, Olle Anfelt från Sveriges Olympiska Kommitté samt studenter och lärare vid den nya utbildningen.

Är det bar o åk eller kräver elitidrottsträning mer stöd och utveckling av psyket än så? Dagens Vetandets Värld besöker en ny utbildning på Bosön utanför Stockholm där idrottsterapeuter fördjupar sina kunskaper inom kognitiv beteendeterapi, KBT. Den nya världsunika utbildningen förväntas hjälpa Sverige att nå fler idrottsliga framgångar, och samtidigt hjälpa idrottare att må bättre. Även motionärer skulle kunna få stöd att komma igång med och förbättra sin träning. I programmet möter vi bland andra fotbollsmålvakten Hedvig Lindahl i svenska damlandslaget, Olle Anfelt från Sveriges Olympiska Kommitté samt studenter och lärare vid den nya utbildningen.

Att bespruta eller inte bespruta, det är frågan. I många år har äppelodlarna besprutat sina äpplen precis som man gör med andra grödor. Debatten har stundtals varit hård om de rester av bekämpningsmedel som hittas i vattendrag och i värsta fall ända nere i grundvattnet, som är en viktig resurs för vårt dricksvatten. Å andra sidan kan det också vara farligt att inte bespruta. Om mögelsvampar får fritt spelrum så kan det bildas starkt cancerogena mögelgifter. På Österlen i Skåne utkämpar äppelodlarna just nu en strid mot dem som vill stoppa kemiska bekämpningsmedel för vattenkvaliténs skull. I så fall tvingas vi sälja stora delar av skörden till mos- och saftindustrin för en bråkdel av priset, hävdar odlarna. Men det finns alternativ. Försök att behandla frukt och grönsaker med ozon visar att svampangreppen efter skörd kan minskas kraftigt. Det låter lovande, men är ozonet helt ofarligt?

Att bespruta eller inte bespruta, det är frågan. I många år har äppelodlarna besprutat sina äpplen precis som man gör med andra grödor. Debatten har stundtals varit hård om de rester av bekämpningsmedel som hittas i vattendrag och i värsta fall ända nere i grundvattnet, som är en viktig resurs för vårt dricksvatten. Å andra sidan kan det också vara farligt att inte bespruta. Om mögelsvampar får fritt spelrum så kan det bildas starkt cancerogena mögelgifter. På Österlen i Skåne utkämpar äppelodlarna just nu en strid mot dem som vill stoppa kemiska bekämpningsmedel för vattenkvaliténs skull. I så fall tvingas vi sälja stora delar av skörden till mos- och saftindustrin för en bråkdel av priset, hävdar odlarna. Men det finns alternativ. Försök att behandla frukt och grönsaker med ozon visar att svampangreppen efter skörd kan minskas kraftigt. Det låter lovande, men är ozonet helt ofarligt?

Hittills har forskare inom psykiatrin forskat PÅ patienterna. Ett vanligt upplägg för en studie kan vara att ta reda på hur patienterna svarar på en viss behandling. Men det finns behandlingseffekter som inte uppmärksammas, därför att brukarperspektivet saknas. Därför har man börjat ta hjälp av forskningsobjekten själva så att forskningen sker MED patienterna. I länder som England och Norge har särskilda så kallade brukarpaneler prövats en tid och nu tas de första stegen också i Sverige. Det sker i form av arbetsgrupper där folk med erfarenhet av vara patient i den psykiatriska vården deltar i psykiatrisk forskning. De ges en snabbkurs i forskningsmetodik och får sen assistera i olika projekt. Ett exempel är att en patient intervjuar en annan patient. Den här forskningsidén presenterades nyligen på ett symposium vid Göteborgs universitet och vi ska i dagens Vetandets värld möta Lennart Lundin, psykolog vid Sahlgrenska sjukhuset, en av tillskyndarna till forskarskolor för brukare inom psykvården.

Hittills har forskare inom psykiatrin forskat PÅ patienterna. Ett vanligt upplägg för en studie kan vara att ta reda på hur patienterna svarar på en viss behandling. Men det finns behandlingseffekter som inte uppmärksammas, därför att brukarperspektivet saknas. Därför har man börjat ta hjälp av forskningsobjekten själva så att forskningen sker MED patienterna. I länder som England och Norge har särskilda så kallade brukarpaneler prövats en tid och nu tas de första stegen också i Sverige. Det sker i form av arbetsgrupper där folk med erfarenhet av vara patient i den psykiatriska vården deltar i psykiatrisk forskning. De ges en snabbkurs i forskningsmetodik och får sen assistera i olika projekt. Ett exempel är att en patient intervjuar en annan patient. Den här forskningsidén presenterades nyligen på ett symposium vid Göteborgs universitet och vi ska i dagens Vetandets värld möta Lennart Lundin, psykolog vid Sahlgrenska sjukhuset, en av tillskyndarna till forskarskolor för brukare inom psykvården.

Utvinning av olja ute till havs i Arktis framställs ofta som dålig för miljön. Olja bryts ner långsammare i kallvatten. Det är svårt att sanera oljeutsläpp bland isflak. Enorma isberg kan krocka med oljeriggarna. Miljön i Arktis är känslig. Ja, bland annat miljörörelsen i Sverige lyfter fram många argument mot oljeutvinning i Arktis. Svenska Världsnaturfonden vill nu att sveriges regering verkar för att stoppa all ny oljeutvinning i Arktis. Greenpeace är på samma spår och deras aktivister försökte handgripligen stoppa provborrningar utanför Grönland förra sommaren. Och eftersom Sverige nu har blivit ordförande i Arktiska rådet, har denna heta miljöfråga hamnat på den svenska regeringens bord. Men frågan är om oljeutvinning i Arktis verkligen måste vara så dåligt för miljön jämfört med oljeutvinning i varmare vatten? Kan det till och med vara så att oljeutvinning i Arktis kan vara mindre miljöskadlig än oljeborrning till havs längre söder ut? På Skeppsholmen i Stockholm finns nordiska ministerrådets forskningsinstitution Nordregio. En av de ledande forskarna där är geografen Rasmus Ole Rasmussen. Han har under flera decennier studerat oljeutvinningens konsekvenser bland väldiga isberg i arktiskt kalla vatten. Hans slutsats är att det är en felaktig bild att oljeutvinning i Arktis skulle vara mer skadlig för miljön än oljeborrning längre söder ut.

Utvinning av olja ute till havs i Arktis framställs ofta som dålig för miljön. Olja bryts ner långsammare i kallvatten. Det är svårt att sanera oljeutsläpp bland isflak. Enorma isberg kan krocka med oljeriggarna. Miljön i Arktis är känslig. Ja, bland annat miljörörelsen i Sverige lyfter fram många argument mot oljeutvinning i Arktis. Svenska Världsnaturfonden vill nu att sveriges regering verkar för att stoppa all ny oljeutvinning i Arktis. Greenpeace är på samma spår och deras aktivister försökte handgripligen stoppa provborrningar utanför Grönland förra sommaren. Och eftersom Sverige nu har blivit ordförande i Arktiska rådet, har denna heta miljöfråga hamnat på den svenska regeringens bord. Men frågan är om oljeutvinning i Arktis verkligen måste vara så dåligt för miljön jämfört med oljeutvinning i varmare vatten? Kan det till och med vara så att oljeutvinning i Arktis kan vara mindre miljöskadlig än oljeborrning till havs längre söder ut? På Skeppsholmen i Stockholm finns nordiska ministerrådets forskningsinstitution Nordregio. En av de ledande forskarna där är geografen Rasmus Ole Rasmussen. Han har under flera decennier studerat oljeutvinningens konsekvenser bland väldiga isberg i arktiskt kalla vatten. Hans slutsats är att det är en felaktig bild att oljeutvinning i Arktis skulle vara mer skadlig för miljön än oljeborrning längre söder ut.

Nittiofem procent av all materia är osynlig. Partiklar kan vara överallt samtidigt. Allt sker av en slump. Vetandets värld i dag närmar sig kvantmekanikens och partikelfysikens gåtor utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv med hjälp av tre filosofer. Hur ska vi förstå begrepp som mörk materia, mörk energi, sannolikhetsfält och partikeldualism? Forskarna menar att vi är på väg mot ett paradigmskifte där vi måste skriva om verklighetens bok helt och hållet. - Ja, jag tror att vi är nära ett paradigmskifte, säger filosofen Karl-Erik Edris. - Vår världsbild måste bli helt annorlunda, säger filosofen Kaj Börge Hansen som är docent i teoretisk filosofi med logik, matematik och grunden för fysiken som huvudsakliga forskningsområden. Kaj Börge Hansens doktorsavhandling rör just grunderna för kvantmekaniken där han presenterar helt nya idéer om verkligheten och kvantmekaniken. Bland annat menar Kaj Börge Hansen tid och rum visserligen existerar, men att de är underordnade entiteter till någonting större, nämligen funktioner. - Teorierna om mörk materia och mörk energi antyder också att det är någonting bristfälligt i standardmodellen, säger filosofiprofessor Lars-Göran Johansson. Vi måste byta grundläggande föreställningar om vad som finns och vilka begrepp vi ska ha. Detta är andra delen av två om det senaste inom partikelfysiken. Det första programmet hittar du här: