Vetenskapsradion

Tänk dig att alltid vara beroende av någon annans hjälp för att göra vardagliga ting som att hälla upp en kopp kaffe, gå på toa, klä på dig eller ta en sväng på stan År 1994 infördes serviceformen "personlig assistent" i Sverige som en hjälp för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder. Idag har omkring 19 000 människor i Sverige rätt till assistans - och omkring 70 000 personer arbetar som personliga assistenter. Beredskap, initiativ och vänskaplighet - det är tre nyckelbegrepp för att få personlig assistans att fungera, enligt Hanna Egard, vars doktorsavhandling i socialt arbete nyligen lades fram vid Lunds universitet. Hon har djuplodat i det sociala samspelet och de komplexa relationerna mellan funktionshindrade och personliga assistenter. Brukaren Monica Bouveng och hennes personliga assistenter Siv Gustavsson och Mia Wingård Blom medverkar i dagens program.

Inför bygget av E-fyrans nya motorvägssträcka från Uppsala mot Gävle för några år sen, genomfördes det största arkeologiska projektet hittills i Sverige. Flera hundra arkeologer var sysselsatta i flera år med att kartlägga resterna av mänsklig kultur som fanns i marken där asfalten skulle rullas ut. Maja Hagerman, populärvetenskaplig författare med fornhistoria som specialitet, har följt detta omfattande arbete under flera år, och kommer i början av juni ut med en bok om ett fascinerande, jungfruligt landskap som stiger upp ur vattnet och koloniseras av människan. Det handlar om Uppland och dess rika historia före Gamla Uppsala, därmed också om den tidiga svenska utvecklingen. Vetenskapsradions Per Helgesson satte sig i en strategiskt belägen backe, mitt i Uppland, för ett samtal med författaren om det omfattande detektivarbetet med att klura ut den uppländska fornhistorien. Du kan även lyssna till Radio Upplands program om Maja Hagerman:

Inför bygget av E-fyrans nya motorvägssträcka från Uppsala mot Gävle för några år sen, genomfördes det största arkeologiska projektet hittills i Sverige. Flera hundra arkeologer var sysselsatta i flera år med att kartlägga resterna av mänsklig kultur som fanns i marken där asfalten skulle rullas ut. Maja Hagerman, populärvetenskaplig författare med fornhistoria som specialitet, har följt detta omfattande arbete under flera år, och kommer i början av juni ut med en bok om ett fascinerande, jungfruligt landskap som stiger upp ur vattnet och koloniseras av människan. Det handlar om Uppland och dess rika historia före Gamla Uppsala, därmed också om den tidiga svenska utvecklingen. Vetenskapsradions Per Helgesson satte sig i en strategiskt belägen backe, mitt i Uppland, för ett samtal med författaren om det omfattande detektivarbetet med att klura ut den uppländska fornhistorien. Du kan även lyssna till Radio Upplands program om Maja Hagerman:

Följ med den svenska fosforn på en resa från en gruva i Finland till en svensk åker, genom våra magar och toaletter och vidare till ett reningsverk. Men vad händer med fosforn sen? Hör bland annat bönder, politiker och forskare ge sin syn på den stundande bristen på fosfor och hur vi ska kunna återanvända det livsviktiga ämnet i framtiden. Näringsämnet fosfor som är livsviktig för allt jordbruk kommer förr eller senare ta slut i gruvorna världen över. En kommande brist på mineralbunden fosfor gör att priset på mineralgödsel och därefter priset på mat skjuter i höjden. Nya uppskattningar från forskare tyder på att detta kan ske redan om 60 år. Men går det att undvika en katastrof och sätta fosforn i kretslopp? Stora delar av fosforn från gruvor hamnar idag till slut i vatten och hav, vilket skapar svåra miljökonsekvenser och kan ses som ett slöseri på en värdefull resurs. Men en global fosforkris kommer i första hand drabba bönder i u-länderna som efter att ha blivit beroende av mineralgödsel inte längre kommer ha råd att producera mat. Det kan i sin tur leda till matkravaller, politisk instabilitet och krig, vilket drabbar hela världen. Sverige är det enda landet som har ett tydligt politiskt mål att återföra fosforn från våra avlopp tillbaka till jordbruket. Men motståndet är stort till att sprida avloppsslam i jordbruket, som idag är det enda realistiska och ekonomiskt gångbara alternativet till att sätta fosforn i kretslopp. I programmet möter vi Arno Rosemarin, som är senior research fellow på Sei, vatten- och sanitetsforskare, somstuderat näringsämnet fosfor sedan 70-talet. Men motståndet är stort till att sprida avloppsslam i jordbruket eftersom miljörörelsen befarar konsekvenser för hälsa och miljö. Men enligt utredningar gjorda av Naturvårdsverket är kontrollerad slamspridning idag det enda realistiska och ekonomiskt gångbara alternativet till att sätta fosforn i kretslopp. I radioprogrammet Klotet på onsdag handlar det om risken för en övergödningsbomb när stockholmarnas avföring läggs i meterhöga slamhögar vid norrländska gruvor.

Följ med den svenska fosforn på en resa från en gruva i Finland till en svensk åker, genom våra magar och toaletter och vidare till ett reningsverk. Men vad händer med fosforn sen? Hör bland annat bönder, politiker och forskare ge sin syn på den stundande bristen på fosfor och hur vi ska kunna återanvända det livsviktiga ämnet i framtiden. Näringsämnet fosfor som är livsviktig för allt jordbruk kommer förr eller senare ta slut i gruvorna världen över. En kommande brist på mineralbunden fosfor gör att priset på mineralgödsel och därefter priset på mat skjuter i höjden. Nya uppskattningar från forskare tyder på att detta kan ske redan om 60 år. Men går det att undvika en katastrof och sätta fosforn i kretslopp? Stora delar av fosforn från gruvor hamnar idag till slut i vatten och hav, vilket skapar svåra miljökonsekvenser och kan ses som ett slöseri på en värdefull resurs. Men en global fosforkris kommer i första hand drabba bönder i u-länderna som efter att ha blivit beroende av mineralgödsel inte längre kommer ha råd att producera mat. Det kan i sin tur leda till matkravaller, politisk instabilitet och krig, vilket drabbar hela världen. Sverige är det enda landet som har ett tydligt politiskt mål att återföra fosforn från våra avlopp tillbaka till jordbruket. Men motståndet är stort till att sprida avloppsslam i jordbruket, som idag är det enda realistiska och ekonomiskt gångbara alternativet till att sätta fosforn i kretslopp. I programmet möter vi Arno Rosemarin, som är senior research fellow på Sei, vatten- och sanitetsforskare, somstuderat näringsämnet fosfor sedan 70-talet. Men motståndet är stort till att sprida avloppsslam i jordbruket eftersom miljörörelsen befarar konsekvenser för hälsa och miljö. Men enligt utredningar gjorda av Naturvårdsverket är kontrollerad slamspridning idag det enda realistiska och ekonomiskt gångbara alternativet till att sätta fosforn i kretslopp. I radioprogrammet Klotet på onsdag handlar det om risken för en övergödningsbomb när stockholmarnas avföring läggs i meterhöga slamhögar vid norrländska gruvor.

Sveriges kung har under veckan befunnnit sig i medial hetluft. Hur står sig denna uppmärksamhet historiskt? Vad blev en kunglig skandal förr och vilka politiska konsekvenser fick det? Kungahistorien är fylld av älskarinnor och ovanliga beteenden, men varför blev det inte skandal då? Lever vi i en mer puritansk tid jämfört med förr? I Historiska klubben diskuterar Mikael Alm och Henrik Ågren, båda historiker vid Uppsala universitet. Programledare: John Chrispinsson.

Sveriges kung har under veckan befunnnit sig i medial hetluft. Hur står sig denna uppmärksamhet historiskt? Vad blev en kunglig skandal förr och vilka politiska konsekvenser fick det? Kungahistorien är fylld av älskarinnor och ovanliga beteenden, men varför blev det inte skandal då? Lever vi i en mer puritansk tid jämfört med förr? I Historiska klubben diskuterar Mikael Alm och Henrik Ågren, båda historiker vid Uppsala universitet. Programledare: John Chrispinsson.

De är travande kraftpaket, hästarna. Men vilka påfrestningar utsätts hovarna och de smala benen för på travbanan? Och hur undersöker man en häst som drabbats av travsportens främsta gissel, hälta. Även själva banan kan konstrueras bättre för att minimera risken för skador hos hästarna. Vi besöker en hästklinik och träffar forskare och veterinärer för att tala hästfysik -- och även hästpsykologi, för en häst måste också rätt psyke för att klara pressen på travbanan. Något vi ser exempel på nu, för nu stundar en högtid för travälskarna - när elitloppet avgörs på Solvalla.

De är travande kraftpaket, hästarna. Men vilka påfrestningar utsätts hovarna och de smala benen för på travbanan? Och hur undersöker man en häst som drabbats av travsportens främsta gissel, hälta. Även själva banan kan konstrueras bättre för att minimera risken för skador hos hästarna. Vi besöker en hästklinik och träffar forskare och veterinärer för att tala hästfysik -- och även hästpsykologi, för en häst måste också rätt psyke för att klara pressen på travbanan. Något vi ser exempel på nu, för nu stundar en högtid för travälskarna - när elitloppet avgörs på Solvalla.

Än en gång hukar Europa under ett askmoln från en isländsk vulkan - men det verkar bli en mycket lindrigare historia denna gång än förra våren, i alla fall vad gäller påverkan på flygtrafiken. Varför går det inte att flyga med mikroskopiska askpartiklar i luften? Vad kan man göra för att förfina bedömningarna av var det är farligt att flyga, så att flyget påverkas så lite som möjligt? Det handlar om flygplansmotorer, askprognoser och om vår nya bekantskap, Grimsvötn, i Vetandets världs direktsändning idag. Lyssna också på diskussionen i P1-morgon i morse: