Vetenskapsradion

Nittiofem procent av all materia är osynlig. Partiklar kan vara överallt samtidigt. Allt sker av en slump. Vetandets värld i dag närmar sig kvantmekanikens och partikelfysikens gåtor utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv med hjälp av tre filosofer. Hur ska vi förstå begrepp som mörk materia, mörk energi, sannolikhetsfält och partikeldualism? Forskarna menar att vi är på väg mot ett paradigmskifte där vi måste skriva om verklighetens bok helt och hållet. - Ja, jag tror att vi är nära ett paradigmskifte, säger filosofen Karl-Erik Edris. - Vår världsbild måste bli helt annorlunda, säger filosofen Kaj Börge Hansen som är docent i teoretisk filosofi med logik, matematik och grunden för fysiken som huvudsakliga forskningsområden. Kaj Börge Hansens doktorsavhandling rör just grunderna för kvantmekaniken där han presenterar helt nya idéer om verkligheten och kvantmekaniken. Bland annat menar Kaj Börge Hansen tid och rum visserligen existerar, men att de är underordnade entiteter till någonting större, nämligen funktioner. - Teorierna om mörk materia och mörk energi antyder också att det är någonting bristfälligt i standardmodellen, säger filosofiprofessor Lars-Göran Johansson. Vi måste byta grundläggande föreställningar om vad som finns och vilka begrepp vi ska ha. Detta är andra delen av två om det senaste inom partikelfysiken. Det första programmet hittar du här:

Gåtorna är fortfarande många. Kvantmekaniken beskriver sannolikhetsfält, partikeldualism och andra till synes paradoxala fenomen. Standardmodellen som hittills beskrivit fysiken på partikelnivå krackelerar i och med nya forskningsresultat. Förmodligen står vi inför ett paradigmskifte. - Vi är på jungfrulig mark och vet ingenting om vad som finns där. Det är som när Columbus åkte till Indien, men upptäckte någonting helt annat, säger Tord Ekelöf som är partikelfysiker och professor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Han beskriver med stor entusiasm de nya försök som just nu pågår vid den nya partikelacceleratorn LHC i Cern utanför Geneve i Schweiz där flera svenska forskare deltar. Kerstin Jon-And, professor i partikelfysik vid Stockholms universitet, får den otacksamma uppgiften att försöka förklara hur materien är sammansatt. Egentligen består ju all materia av 99,99 procent ingenting. Allt omkring oss är mest tomrum. Hur är det då ens möjligt att ställa en kaffekopp på ett bord utan att den faller rakt igenom? Detta är det första av två program där vi försöker få någon liten klarhet i hur världen och materien egentligen är beskaffad i sina alldeles minsta beståndsdelar, och vad den senaste forskningen leder oss.

Gåtorna är fortfarande många. Kvantmekaniken beskriver sannolikhetsfält, partikeldualism och andra till synes paradoxala fenomen. Standardmodellen som hittills beskrivit fysiken på partikelnivå krackelerar i och med nya forskningsresultat. Förmodligen står vi inför ett paradigmskifte. - Vi är på jungfrulig mark och vet ingenting om vad som finns där. Det är som när Columbus åkte till Indien, men upptäckte någonting helt annat, säger Tord Ekelöf som är partikelfysiker och professor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Han beskriver med stor entusiasm de nya försök som just nu pågår vid den nya partikelacceleratorn LHC i Cern utanför Geneve i Schweiz där flera svenska forskare deltar. Kerstin Jon-And, professor i partikelfysik vid Stockholms universitet, får den otacksamma uppgiften att försöka förklara hur materien är sammansatt. Egentligen består ju all materia av 99,99 procent ingenting. Allt omkring oss är mest tomrum. Hur är det då ens möjligt att ställa en kaffekopp på ett bord utan att den faller rakt igenom? Detta är det första av två program där vi försöker få någon liten klarhet i hur världen och materien egentligen är beskaffad i sina alldeles minsta beståndsdelar, och vad den senaste forskningen leder oss.

Efter de svåra terrorattackerna i Madrid 2004 och London 2005 så har EU börjat satsa stora resurser på att förebygga ytterligare bombattentat. Inte minst Sverige är delaktigt i denna forskning och nu i maj börjar rullar en patrullbil med sensorförsedd takbox runt i Stockholm och ska undersöka om det finns spår av explosivämnen i luften som kan indikera illegal bombtillverkning. Den nya bombpatrullbilen testas av Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, och de mätdata som bilen samlar in skickas till en central ute på Grindsjönsforskningscentrum söder om Stockholm. Tillverkningen av hemmagjorda bomber avger gaser som sprids i luften kring platsen för bombtillverkningen och förhoppningen är att kunna lokalisera terroristerna innan bomberna blir klara. - Det tar tid att tillverka hemmagjorda explosivämnen och den tiden vill vi utnyttja, säger Hans Önnerud på FOI. Den sensorförsedda bilen ingår som en del i ett större system som kallas Lotus(Localisation of Threat Substances in Urban Society) och betyder lokalisering av farliga ämnen i storstadsområden. FOI-forskarna på Grindsjöns forskningscentrum arbetar också med flera andra nya verktyg för terroristbekämpning, bland annat ett instrument med vilket man på långt håll kan laserbelysa en liten yta där man skulle kunna tänka sig att det finns rester av sprängämnen. - ­Denna teknik kallas vi för avbildande Raman, och den används för att hitta partikelspår av explosivämne på ytor, till exempel inne i en bil och man kan mäta genom bilrutan, berättar fysikern Anna Pettersson, en av FOI-forskarna på Grindsjön. När det laserbaserade avbildande Raman-instrumentet är färdigutvecklat ska det kunna vara operativt på 20-30 meters håll, för det är också mycket viktigt att kunna undersöka misstänkta platser på ett säkert avstånd. -Varje meter är värdefull och det handlar om säkerheten för de personer som utför undersökningarna, säger Anna Pettersson.

Efter de svåra terrorattackerna i Madrid 2004 och London 2005 så har EU börjat satsa stora resurser på att förebygga ytterligare bombattentat. Inte minst Sverige är delaktigt i denna forskning och nu i maj börjar rullar en patrullbil med sensorförsedd takbox runt i Stockholm och ska undersöka om det finns spår av explosivämnen i luften som kan indikera illegal bombtillverkning. Den nya bombpatrullbilen testas av Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, och de mätdata som bilen samlar in skickas till en central ute på Grindsjönsforskningscentrum söder om Stockholm. Tillverkningen av hemmagjorda bomber avger gaser som sprids i luften kring platsen för bombtillverkningen och förhoppningen är att kunna lokalisera terroristerna innan bomberna blir klara. - Det tar tid att tillverka hemmagjorda explosivämnen och den tiden vill vi utnyttja, säger Hans Önnerud på FOI. Den sensorförsedda bilen ingår som en del i ett större system som kallas Lotus(Localisation of Threat Substances in Urban Society) och betyder lokalisering av farliga ämnen i storstadsområden. FOI-forskarna på Grindsjöns forskningscentrum arbetar också med flera andra nya verktyg för terroristbekämpning, bland annat ett instrument med vilket man på långt håll kan laserbelysa en liten yta där man skulle kunna tänka sig att det finns rester av sprängämnen. - ­Denna teknik kallas vi för avbildande Raman, och den används för att hitta partikelspår av explosivämne på ytor, till exempel inne i en bil och man kan mäta genom bilrutan, berättar fysikern Anna Pettersson, en av FOI-forskarna på Grindsjön. När det laserbaserade avbildande Raman-instrumentet är färdigutvecklat ska det kunna vara operativt på 20-30 meters håll, för det är också mycket viktigt att kunna undersöka misstänkta platser på ett säkert avstånd. -Varje meter är värdefull och det handlar om säkerheten för de personer som utför undersökningarna, säger Anna Pettersson.

Usama bin Laden var lätt att känna igen och hans porträtt sprids redan på kaffemuggar och t-shirts världen över. Dock med en stor skillnad mot tex. Che Guevaras bild: bin Laden har ett kulhål i pannan. Men när bilden av bin Laden så sakteliga förvandlas till en ikon kommer den kanske att förändras. Hur skapas ikoner och myter kring historiska personer? Varför blev Che Guevara affischer och t-shirts? Av samma anledning som att James Dean, Elvis och Marilyn Monroe blev ikoner? På detta klubbmöte deltar historikerna Kim Salomon och Åke Persson.

Usama bin Laden var lätt att känna igen och hans porträtt sprids redan på kaffemuggar och t-shirts världen över. Dock med en stor skillnad mot tex. Che Guevaras bild: bin Laden har ett kulhål i pannan. Men när bilden av bin Laden så sakteliga förvandlas till en ikon kommer den kanske att förändras. Hur skapas ikoner och myter kring historiska personer? Varför blev Che Guevara affischer och t-shirts? Av samma anledning som att James Dean, Elvis och Marilyn Monroe blev ikoner? På detta klubbmöte deltar historikerna Kim Salomon och Åke Persson.

Nästan hälften av invånarna på den afrikanska kontinentenhar en egen mobiltelefon i dag men mindre än femton procent har ett eget bankkonto. Men sedan mobiloperatörer har lanserat tjänster som ger människor möjlighet att skicka och ta emot pengar via mobilen, så kallad mobile banking, har en process satts igång som kan revolutionera vardagsekonomin för människor i tredje världen. I programmet åker vi till Ghanas huvudstad Accra där mobile banking kan hjälpa taxichaffören Samuel att skicka hem pengar säkert till sina föräldrar som bor hundra mil bort. Vi träffar också Gunnar Camner, civilingenjör, som började studera mobile banking på KTH, och som nu jobbar åt en av det största mobiloperatörerna i Ghana. Hillary Clinton och Bill Gates tror att den här tekniken till exempel kommer att hjälpa till att lösa inbördeskriget i Kongo-Kinshasa. I Kenya, det land i Afrika där mobile banking är mest spritt och välutvecklat, kan man via sin mobil skicka pengar, få pengar, betala på olika ställen osv. I somras lanserades också en tjänst, där en mobiloperatör gick ihop med en bank som vänder sig till den fattigare delen av befolkningen. Genom att använda den finansiella historik som uppstår när man betalar, skickar och får in pengar via mobilen kan man numera få ett lånelöfte och sen ett lån i banken.

Nästan hälften av invånarna på den afrikanska kontinentenhar en egen mobiltelefon i dag men mindre än femton procent har ett eget bankkonto. Men sedan mobiloperatörer har lanserat tjänster som ger människor möjlighet att skicka och ta emot pengar via mobilen, så kallad mobile banking, har en process satts igång som kan revolutionera vardagsekonomin för människor i tredje världen. I programmet åker vi till Ghanas huvudstad Accra där mobile banking kan hjälpa taxichaffören Samuel att skicka hem pengar säkert till sina föräldrar som bor hundra mil bort. Vi träffar också Gunnar Camner, civilingenjör, som började studera mobile banking på KTH, och som nu jobbar åt en av det största mobiloperatörerna i Ghana. Hillary Clinton och Bill Gates tror att den här tekniken till exempel kommer att hjälpa till att lösa inbördeskriget i Kongo-Kinshasa. I Kenya, det land i Afrika där mobile banking är mest spritt och välutvecklat, kan man via sin mobil skicka pengar, få pengar, betala på olika ställen osv. I somras lanserades också en tjänst, där en mobiloperatör gick ihop med en bank som vänder sig till den fattigare delen av befolkningen. Genom att använda den finansiella historik som uppstår när man betalar, skickar och får in pengar via mobilen kan man numera få ett lånelöfte och sen ett lån i banken.

Så här lyder Kungliga Vetenskapsakademins motivering till att utse Ilkka Hanski, professor i ekologi och evolutionsbiologi vid Helsigfors universitet till mottagare av Craffordpriset inom biovetenskaper: Ilkka Hanskis studier av alltifrån fjärilar, dyngbaggar och hinnkräftor till sorkar, lämlar och björnar har gjort den så kallade metapopulationsekologin till ett betydande forskningsområde. Inom detta fält studerar forskarna arter som lever i fragmenterade livsmiljöer och bedömer risken för att de ska försvinna lokalt och vad som kan hjälpa dem att överleva i alltmer människopåverkade landskap. Idag utgör Hanskis metapopulationsteorier några av grundpelarna för forskningen om biologisk mångfald och har även stor betydelse för den praktiska naturvården och bevarandepolitiken. I dagens Vetandets Värld intervjuas Ilkka Hanski av frilansjournalisten Johan Lindahl.