Vetenskapsradion

Så här lyder Kungliga Vetenskapsakademins motivering till att utse Ilkka Hanski, professor i ekologi och evolutionsbiologi vid Helsigfors universitet till mottagare av Craffordpriset inom biovetenskaper: Ilkka Hanskis studier av alltifrån fjärilar, dyngbaggar och hinnkräftor till sorkar, lämlar och björnar har gjort den så kallade metapopulationsekologin till ett betydande forskningsområde. Inom detta fält studerar forskarna arter som lever i fragmenterade livsmiljöer och bedömer risken för att de ska försvinna lokalt och vad som kan hjälpa dem att överleva i alltmer människopåverkade landskap. Idag utgör Hanskis metapopulationsteorier några av grundpelarna för forskningen om biologisk mångfald och har även stor betydelse för den praktiska naturvården och bevarandepolitiken. I dagens Vetandets Värld intervjuas Ilkka Hanski av frilansjournalisten Johan Lindahl.

Jordbävning, tsunami och ett havererat kärnkraftverk. Tre katastrofer, som var för sig är tillräckliga för att skapa enorm förödelse, drabbade Japans östkust på fredageftermiddagen den 11 mars. Higashi Nihon Daishinsai eller Den stora öst-japanska jordbävningskatastrofen är det officiella namnet och den kvalar in bland de fem kraftigaste jordbävningarna i modern tid. I dagens Vetandets Värld får vi följa med Jon Thunqvist till staden Minami Soma som ligger 25 km norr om Fukushima. Delar av Minami Soma ligger innanför den evakueringszon på 20 km från det havererade kärnkraftverket, men drabbades också hårt av tsunamin. De långsiktiga problemen med radioaktiviteten i markerna berättar Klas Rosén från radioekologiska enheten vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala mer om i programmet.

Jordbävning, tsunami och ett havererat kärnkraftverk. Tre katastrofer, som var för sig är tillräckliga för att skapa enorm förödelse, drabbade Japans östkust på fredageftermiddagen den 11 mars. Higashi Nihon Daishinsai eller Den stora öst-japanska jordbävningskatastrofen är det officiella namnet och den kvalar in bland de fem kraftigaste jordbävningarna i modern tid. I dagens Vetandets Värld får vi följa med Jon Thunqvist till staden Minami Soma som ligger 25 km norr om Fukushima. Delar av Minami Soma ligger innanför den evakueringszon på 20 km från det havererade kärnkraftverket, men drabbades också hårt av tsunamin. De långsiktiga problemen med radioaktiviteten i markerna berättar Klas Rosén från radioekologiska enheten vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala mer om i programmet.

Du har säkert läst eller hört om tex. jägare som fått harpest, en sjukdom som blir allt vanligare i Sverige och som även anses som ett potentiellt biologiskt vapen för terroristgrupper. Men det är viktigt att skilja på den farligare typen av harpestbakterie: Typ A, som ger en mycket svårare sjukdom än typ B, som är den som förekommer här och där i svenska naturen. Harpestbakterien är en ännu gåtfull organism men forskarna arbetar på att med hjälp av modern gensekvensieringsteknik öka kunskapen och minska riskerna. FOI, Totalförsvarets ForskningsInstitut i Umeå är en anläggning bakom dubbla höga stängsel ute i skogen. Här forskas främst om skydd mot kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen och här finns ett högrisklaboratorium där bl a mjältbrands- och harpestbakterier odlas. Forskarna Mats Forsman och Johanna Thelaus visar oss runt och berättar om den gäckande bakterien som upptäcktes för hundra år sen, i Tulare County i Kalifornien och av den platsen fick sitt latinska namn FrancisellaTularensis - den sjukdom vi i dagligt tal kallar harpest heter på latin och engelska Tularemia.

Du har säkert läst eller hört om tex. jägare som fått harpest, en sjukdom som blir allt vanligare i Sverige och som även anses som ett potentiellt biologiskt vapen för terroristgrupper. Men det är viktigt att skilja på den farligare typen av harpestbakterie: Typ A, som ger en mycket svårare sjukdom än typ B, som är den som förekommer här och där i svenska naturen. Harpestbakterien är en ännu gåtfull organism men forskarna arbetar på att med hjälp av modern gensekvensieringsteknik öka kunskapen och minska riskerna. FOI, Totalförsvarets ForskningsInstitut i Umeå är en anläggning bakom dubbla höga stängsel ute i skogen. Här forskas främst om skydd mot kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen och här finns ett högrisklaboratorium där bl a mjältbrands- och harpestbakterier odlas. Forskarna Mats Forsman och Johanna Thelaus visar oss runt och berättar om den gäckande bakterien som upptäcktes för hundra år sen, i Tulare County i Kalifornien och av den platsen fick sitt latinska namn FrancisellaTularensis - den sjukdom vi i dagligt tal kallar harpest heter på latin och engelska Tularemia.

På Björnön, halvvägs mellan Nordkap och Svalbard, samlas varje sommar en miljon sjöfåglar. Tillsammans med de andra fågelfjällen i Nordnorge utgör området ett av världens mest sjöfågeltäta. Det är den exceptionellt goda tillgången på föda som lockar en stor del av norra halvklotets sjöfåglar att häcka just här, men det faktum att så många individer samlas på samma ställe gör dem också extra sårbara för miljöförändringar. För hårt fisketryck, oljespill och långlivade organiska miljögifter kan ställa arter på gränsen till utrotning för lång tid framöver. Så har det till exempel varit för sillgrisslan och lunnefågeln på en del platser, men fågelforskarna i Nordnorge kan också berätta om fågellokaler där utvecklingen just nu är mycket positiv. Programmet är en återutsändning från den 31 augusti 2010

På Björnön, halvvägs mellan Nordkap och Svalbard, samlas varje sommar en miljon sjöfåglar. Tillsammans med de andra fågelfjällen i Nordnorge utgör området ett av världens mest sjöfågeltäta. Det är den exceptionellt goda tillgången på föda som lockar en stor del av norra halvklotets sjöfåglar att häcka just här, men det faktum att så många individer samlas på samma ställe gör dem också extra sårbara för miljöförändringar. För hårt fisketryck, oljespill och långlivade organiska miljögifter kan ställa arter på gränsen till utrotning för lång tid framöver. Så har det till exempel varit för sillgrisslan och lunnefågeln på en del platser, men fågelforskarna i Nordnorge kan också berätta om fågellokaler där utvecklingen just nu är mycket positiv. Programmet är en återutsändning från den 31 augusti 2010

Iran är enda landet i världen där det är lagligt att sälja en njure. Staten betalar 1200 dollar för en frisk njure, och mottagaren betalar ytterligare en gåva. Det har lett till extremt korta köer för transplantation, och patienter som bara behöver gå några månader i dialys innan de transplanteras. Men den iranska modellen debatteras intensivt i vetenskapliga kretsar. En socioekonomisk studie visar att 62 procent av de som säljer en njure lever under relativa fattigdomsgränsen. - Självklart har vi gjort den här studien för att visa de ansvariga på ett problem, säger professor Iradj Fazel som tidigare varit hälsominister och nu är ordförande i iranska kirurgföreningen. De sjuka som drabbats av njursvikt och som behöver en njure är viktigast, menar professor Nasser Simforoosh på universitetsjukhuset Labbafinejad. För honom gäller det att ta vara på alla möjliga källor för att få organ, både från döda och levande, från släktingar och icke-släktingar. Den SIFO-undersökning som Vetenskapsradion gjort visar att var femte svensk skulle kunna tänka sig att sälja en njure till ett landsting, om betalningen var 300 000 kronor. Professor Simforoosh kommentar är att varje land måste lösa sina problem. - Om ni vill testa den iranska modellen, gör en pilotstudie och se vilka för och nackdelar modellen har. Vi är beredda att ändra vår modell om avlidendonationen skulle öka så att vi inte längre behöver levande donation från icke-släktingar, säger professor Simforoosh. I Shiraz, i södra Iran, har professor Seyed Ali Malek Hosseini valt att lämna den iranska modellen. Hos honom sker i princip bara donation från avlidna. - Vi vill stänga dörren till kommersialismen mellan mottagare och donator. Den vägen är dålig för alla, säger han. Istället bör vi öka andelen avliden donation genom prioriteringar till vilka som får organ, så att de kommer från samma stad som den avlidne. På så vis skapas ett gott rykte. En person slipper gå i dialys och den avlidne och dennes familj kan hyllas i särskilda minnesskrifter.

Iran är enda landet i världen där det är lagligt att sälja en njure. Staten betalar 1200 dollar för en frisk njure, och mottagaren betalar ytterligare en gåva. Det har lett till extremt korta köer för transplantation, och patienter som bara behöver gå några månader i dialys innan de transplanteras. Men den iranska modellen debatteras intensivt i vetenskapliga kretsar. En socioekonomisk studie visar att 62 procent av de som säljer en njure lever under relativa fattigdomsgränsen. - Självklart har vi gjort den här studien för att visa de ansvariga på ett problem, säger professor Iradj Fazel som tidigare varit hälsominister och nu är ordförande i iranska kirurgföreningen. De sjuka som drabbats av njursvikt och som behöver en njure är viktigast, menar professor Nasser Simforoosh på universitetsjukhuset Labbafinejad. För honom gäller det att ta vara på alla möjliga källor för att få organ, både från döda och levande, från släktingar och icke-släktingar. Den SIFO-undersökning som Vetenskapsradion gjort visar att var femte svensk skulle kunna tänka sig att sälja en njure till ett landsting, om betalningen var 300 000 kronor. Professor Simforoosh kommentar är att varje land måste lösa sina problem. - Om ni vill testa den iranska modellen, gör en pilotstudie och se vilka för och nackdelar modellen har. Vi är beredda att ändra vår modell om avlidendonationen skulle öka så att vi inte längre behöver levande donation från icke-släktingar, säger professor Simforoosh. I Shiraz, i södra Iran, har professor Seyed Ali Malek Hosseini valt att lämna den iranska modellen. Hos honom sker i princip bara donation från avlidna. - Vi vill stänga dörren till kommersialismen mellan mottagare och donator. Den vägen är dålig för alla, säger han. Istället bör vi öka andelen avliden donation genom prioriteringar till vilka som får organ, så att de kommer från samma stad som den avlidne. På så vis skapas ett gott rykte. En person slipper gå i dialys och den avlidne och dennes familj kan hyllas i särskilda minnesskrifter.

Stora Barriärrevet i Australien kan vara borta inom tio år. Nu i vår har både forskare och dykare slagit larm om stora utbrott av korallblekning vid världens mest berömda korallrev. Under förra året kom också mängder av rapporter om blekning i olika delar av Indiska Oceanen. Inte sen 1998 har läget varit så dåligt för världens tropiska korallrev. - Det var spöklikt. Vita rev så långt man kunde se. Som ett snölandskap, säger marinbiologen Olof Lindén på Malmö Universitet. Han var en av dem som kartlade den dittills mest omfattande koralldöden. I en del områden dog 90 procent av koraller. Vissa har återhämtat sig helt, men ungefär en fjärdel har försvunnit permanent. De färgsprakande korallreven med sina myllrande ekosystem är hemvist åt en fjärdeddel av alla havslevande djurarter. Det på en yta som bara är en tiondels procent av oceanernas utbredning. Korallerna är känsliga små varelser som inte mår bra om vattentemperaturen eller salthalten ändras och det kan man se tydligt. Då blir korallen färglös och det vita skelettet lyser igenom. Ett fenomen som kallas korallblekning och som tyvärr har blivit en allt vanligare syn. I Malaysia stängde myndigheterna populära dykplatser under förra året för att ge reven lite andrum. Samtidigt som nya forskningsrön visar att korallreven är ännu viktigare än man trott för bildandet av nya arter till exempel, så varnar nya forskarrapporter för att majoriteten av de tropiska korallreven vara borta om femtio år.