Vetenskapsradion

Det finns forskare som är övertygade om att fiskar har ont när de fastnar på kroken. Men det finns också forskare som säger att fiskar saknar de delar i hjärnan som behövs för att uppleva smärta. Vem ska man tro på? Forskningen som finns om fiskars eventuella förmåga att känna obehag eller smärta har sammanställts av EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. EFSAs rapporter granskas nu av EU-kommissionen och ambitionen är bland annat att se över hur fiskar hanteras på fiskodlingar så att fiskarna har det så bra som möjligt innan de hamnar på tallriken. Vi pratar bland annat med Jannicke Nordgren, farmakolog vid veterinärskolan i Oslo, som forskar på smärta och smärtupplevelser hos fisk. Vi träffar också Michael Axelsson, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet, som berättar att vi människor reagerar på samma sätt när något gör ont som när vi åker berg- och dalbana. Programmet sändes första gången 4/4

Sedan forskningen kring vad det är som gör att djur väljer en viss partner för att föröka sig med kom i gång i början av 80-talet har rapporterna om hur färgfläckar, storleken på sporrar, formen på fenor, speciellabeteenden, lukter och revirens storlek spelar in vid valen av partner kommit tätt. Om vi inte förstår hur valet av partner går till så kan vi riskera att inte förstå hur arter överlever och anpassar sig om något i deras miljö förändras. Särskilt sådant som påverkar valet av partner. Vad händer om vattnet bli så mörkt och grumligt att fiskarna inte kan se de signaler som de normalt letar efter när de söker en lämplig partner. Och vilken betydelse har det för valet av partner att vi gärna skjuter de djur som har störst horn och kronor när vi jagar. Det är exempel på frågor som forskarna funderar på när de studerar partnerval i naturen. I programmet hör vi Dennis Hasselqvist professor i zooekologi, Olle Anderbrant professor i kemisk ekologioch Erik Svensson professor i zooekologi alla vid Lunds Universitet.

Sedan forskningen kring vad det är som gör att djur väljer en viss partner för att föröka sig med kom i gång i början av 80-talet har rapporterna om hur färgfläckar, storleken på sporrar, formen på fenor, speciellabeteenden, lukter och revirens storlek spelar in vid valen av partner kommit tätt. Om vi inte förstår hur valet av partner går till så kan vi riskera att inte förstå hur arter överlever och anpassar sig om något i deras miljö förändras. Särskilt sådant som påverkar valet av partner. Vad händer om vattnet bli så mörkt och grumligt att fiskarna inte kan se de signaler som de normalt letar efter när de söker en lämplig partner. Och vilken betydelse har det för valet av partner att vi gärna skjuter de djur som har störst horn och kronor när vi jagar. Det är exempel på frågor som forskarna funderar på när de studerar partnerval i naturen. I programmet hör vi Dennis Hasselqvist professor i zooekologi, Olle Anderbrant professor i kemisk ekologioch Erik Svensson professor i zooekologi alla vid Lunds Universitet.

Protoner, elektroner och neutroner är materiens minsta beståndsdelar. Det är vad många av oss har fått lära sig i skolan. Men ju längre forskningen kommer inom partikelfysiken desto mer tyder på att innanför dessa partiklar döljer sig ännu ett mikrokosmos. På senare tid har en hypotes börjat få fäste som kalla strängteorin. Den bygger på idén att materiens allra innersta består av vibrerande strängar och membran. Och dessutom skulle det finnas många fler dimensioner än de tre rumsliga som vi uppfattar med våra sinnen. Men är det här verkligen en vetenskap, eller rör det sig bara om lösa spekulationer baserade på matematiska ekvationer? Veckan efter midsommar hålls en stor konferens i Uppsala som samlar flera av världens mest kända forskare inom just strängteori. Inför konferensen intervjuar vi strängteoretikern och professorn Ulf Danielsson från Uppsala Universitet.

Protoner, elektroner och neutroner är materiens minsta beståndsdelar. Det är vad många av oss har fått lära sig i skolan. Men ju längre forskningen kommer inom partikelfysiken desto mer tyder på att innanför dessa partiklar döljer sig ännu ett mikrokosmos. På senare tid har en hypotes börjat få fäste som kalla strängteorin. Den bygger på idén att materiens allra innersta består av vibrerande strängar och membran. Och dessutom skulle det finnas många fler dimensioner än de tre rumsliga som vi uppfattar med våra sinnen. Men är det här verkligen en vetenskap, eller rör det sig bara om lösa spekulationer baserade på matematiska ekvationer? Veckan efter midsommar hålls en stor konferens i Uppsala som samlar flera av världens mest kända forskare inom just strängteori. Inför konferensen intervjuar vi strängteoretikern och professorn Ulf Danielsson från Uppsala Universitet.

Idag råder motsättningar om hur Östersjöns ensligaste ö ska skötas. Kontrollerade bränder gynnar mångfalden i vår ekologi och kan rädda sällsynta skalbaggar säger svenska biologer. Men frågan är komplicerad. Ön är en nationalpark där det orörda landskapet ska bevaras menar Naturvårdsverket. - Den nyskapade döda och brända veden är livsnödvändig för vissa arters överlevnad, säger Länsstyrelsens biolog Oskar Kullingsjö. Men det finns risker med att elda på den tallrika sandön utan brandhinder. 2006 slog blixten ner i en tall och en hektar med bland annat låg tallskog brann upp. Denna gång kunde tillsynsmännen på ön med hjälp av räddningstjänsten släcka skogbranden. - Sandön är egentligen en enda stor sammanhängande brandcell, säger Kjell Lydänge, brandingenjör vid räddningstjänsten på Gotland, som var på plats när det brann. I dagsläget finns det en rapport som ännu inte är publicerad. Den heter Skogshistoria och bränder på Gotska Sandön av Mats Niklasson. Och enligt den rapporten har det ur ett brandhistoriskt perspektiv har det brunnit mer än skriftliga källor anger. Gotska Sandön är Östersjöns mest isolerade ö och har aldrig haft någon förbindelse med land. Ön är unik i svenskt perspektiv och är skapad av sand med en flora och sällsynta arter som inte går att finna någon annstans i Nordeuropa. Moa Skimutis Vetenskapsradion [email protected]

Idag råder motsättningar om hur Östersjöns ensligaste ö ska skötas. Kontrollerade bränder gynnar mångfalden i vår ekologi och kan rädda sällsynta skalbaggar säger svenska biologer. Men frågan är komplicerad. Ön är en nationalpark där det orörda landskapet ska bevaras menar Naturvårdsverket. - Den nyskapade döda och brända veden är livsnödvändig för vissa arters överlevnad, säger Länsstyrelsens biolog Oskar Kullingsjö. Men det finns risker med att elda på den tallrika sandön utan brandhinder. 2006 slog blixten ner i en tall och en hektar med bland annat låg tallskog brann upp. Denna gång kunde tillsynsmännen på ön med hjälp av räddningstjänsten släcka skogbranden. - Sandön är egentligen en enda stor sammanhängande brandcell, säger Kjell Lydänge, brandingenjör vid räddningstjänsten på Gotland, som var på plats när det brann. I dagsläget finns det en rapport som ännu inte är publicerad. Den heter Skogshistoria och bränder på Gotska Sandön av Mats Niklasson. Och enligt den rapporten har det ur ett brandhistoriskt perspektiv har det brunnit mer än skriftliga källor anger. Gotska Sandön är Östersjöns mest isolerade ö och har aldrig haft någon förbindelse med land. Ön är unik i svenskt perspektiv och är skapad av sand med en flora och sällsynta arter som inte går att finna någon annstans i Nordeuropa. Moa Skimutis Vetenskapsradion [email protected]

c Frankrike är ett av de ledande vinproducenterna när det gäller ekologiskt vin och på jordbruksministeriet beräknar man att antalet vinproducenter i landet kommer att öka från 5% till 8% i år. Ett Grönt Tänkande breder ut sig bland vinodlarna. Filosofin för en ekologisk vinodlare är att behandla druvan och jorden så lite som möjligt - även när det gäller tillåtna ekologiska produkter. En annan uppstickare är "hållbart jordbruk", som också är en odlingsform för allt fler franska vinproducenter. Hållbar vinodling innebär också att man behandlar så lite som möjligt men odlaren kan välja bland ekologiska och konventionella besprutningsmedel. Ekologiskt vin innebär däremot inte att vinet är ekologiskt helt och hållet. Utan det är bara druvans odling som är ekologisk. Vad vinproducenten sedan gör i källaren följer inte tvunget de ekologiska reglerna.

c Frankrike är ett av de ledande vinproducenterna när det gäller ekologiskt vin och på jordbruksministeriet beräknar man att antalet vinproducenter i landet kommer att öka från 5% till 8% i år. Ett Grönt Tänkande breder ut sig bland vinodlarna. Filosofin för en ekologisk vinodlare är att behandla druvan och jorden så lite som möjligt - även när det gäller tillåtna ekologiska produkter. En annan uppstickare är "hållbart jordbruk", som också är en odlingsform för allt fler franska vinproducenter. Hållbar vinodling innebär också att man behandlar så lite som möjligt men odlaren kan välja bland ekologiska och konventionella besprutningsmedel. Ekologiskt vin innebär däremot inte att vinet är ekologiskt helt och hållet. Utan det är bara druvans odling som är ekologisk. Vad vinproducenten sedan gör i källaren följer inte tvunget de ekologiska reglerna.

Hårdrocksfestivalerna blir bara fler och fler i Sverige och när andra musikfestivaler kämpar med ekonomin går hårdrocksfestivalerna bra. Det är numera en riktigt bred och folklig musikgenre, men samtidigt en sluten värld, som en gigantisk subkultur. Hittills har forskare inte brytt sig så mycket om hårdrocken, men nu kommer det som akademiskt ämne - de senaste åren har det varit flera internationella forskarkonferenser om hårdrock. I helgen pågår festivalen Metaltown i Göteborg, förra helgen var det Sweden Rock i Sölvesborg, i tät följd kommer sen jättekonserten The big 4 med bland andra Metallica i Göteborg, Getaway Rock i Gävle och Sonisphere i Stockholm. Innan dess också en stor Iron Maiden-konsert i Göteborg och då har det bara gått en vecka in i juli.

Minst ett par hundra tusen biljetter till olika stora festivaler och hårdrockskonserter säljs den här sommaren. Dessutom vill en tysk konsertjätte dra igång vad de säger ska bli Sveriges största hårdrocksfestival – på en åker utanför Norrköping. Hårdrock drar helt klart folk!

I programmet hör du forskarna Florian Heesch,  från musuikhögskolan i Köln och Niall Scott, University of Lancashire, som båda har ordnat internationella konferenser om hårdrocksforskning.

I programmet träffar vi också svenska In Flames gitarrist Björn Gelotte och flera festivalbesökare från hårdrocksfestivaler.