Vetenskapsradion

Vetenskapsradion

By Sveriges RadioScience
Download on the App Store

Vetenskapsradion episodes

  • Medeltidens soldater hade en tung börda
    Engelska forskare har låtit försökspersoner springa på löpband iklädda exakta kopior av rustningar från 1400-talet. Under löpningen har bland annat syreupptagningsförmågan testats och det märktes tydligt hur jobbigt det var att bära rustningen, som kunde väga 40-50 kg. Det diskuteras nu bland historiker hur rustningen delvis kan förklara nederlag i historiska slag. Testen utfördes vid den biovetenskapliga institutionen vid University of Leeds, England, och vid den den medicinska faktulteten vid University of Milano, och man har lagt ut en film på nätet, som skildrar hur testen gjordes: http://www.leeds.ac.uk/news/article/2259/heavy_metal_hardens_battle Det råder brist på organ i Sverige, bland annat njurar. I april i år var det 603 personer som väntade på en njure. Men innan man kommer upp på väntelistan sker en process. För alla som vill ha en njure får inte ens komma på väntelistan. I veckan kunde vi berätta om den första studien som kartlagt hur det kan gå till när man tar ställning till svåra fall vid samtliga transplantationsställen i Norden. Barn bör lära sig crawl före bröstsim. Det menar Svenska simnförbundet, som försöker ändra på inriktningen på landets simskolor. Att lära sig bröstsim är för komplicerat för en 3-4 åring. Barn som lär sig krypa och gå lär sig inte att gå liksidigt, utan man rör ett ben i taget, en arm i taget och då är crawl mer likt de rörelserna och lättare att lära sig, säger Anders Höglund, på simförbundet. Erfarenheter från andra sidan jordklotet visar också att crawl prioriteras, t.ex. Australien där simundervisningen ser annorlunda ut jämfört med Sverige. Där är bröstsim inte ens ANDRA simsätt - utan kommer först tredjeplats efter crawl och ryggsim. Men bröstsim är oundgängligt för att kunna livrädda, invänder Mona Lisa Wernersten på Svenska livräddningssällskapet.

    20 min
  • Nanonudlar hjälper kroppen att laga sig själv
    Samuel Stupps forskargrupp har utvecklat material som kan bygga sig själv inne i kroppen. De bildar långa tunna trådar i nanometerskala, som kan signalera till kroppens celler på deras eget språk. Nu hoppas Samuel Stupp att de nya nanotrådarna ska kunna revolutionera det som kallas integrativ medicin. Det handlar om att ersätta skadade organ och vävnad, till exempel nervceller vid sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers eller ryggmärgskado, få nya blodkärl vid hjärt- och kärlsjukdomar, eller nytt brosk i utslitna leder. Hans nya idéer har gjort att han hamnat på samma topplista som bl a Lady Gaga, Jay-Z och Jamie Oliver. Det är årets topplista över de hundra mest kreativa människorna, som ges ut av en affärstidskrift. Lady Gaga ligger etta, Samuel Stupp är nr 32 av hundra, på listan där han är nästan ensam forskare. Samuel Stupps forskning har inte lett till några färdiga tillämpningar än, men hans namn har redan nämnts som en möjlig nobelpristagare. Programmet sändes första gången den 29 september 2010.

    20 min
  • Nanonudlar hjälper kroppen att laga sig själv
    Samuel Stupps forskargrupp har utvecklat material som kan bygga sig själv inne i kroppen. De bildar långa tunna trådar i nanometerskala, som kan signalera till kroppens celler på deras eget språk. Nu hoppas Samuel Stupp att de nya nanotrådarna ska kunna revolutionera det som kallas integrativ medicin. Det handlar om att ersätta skadade organ och vävnad, till exempel nervceller vid sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers eller ryggmärgskado, få nya blodkärl vid hjärt- och kärlsjukdomar, eller nytt brosk i utslitna leder. Hans nya idéer har gjort att han hamnat på samma topplista som bl a Lady Gaga, Jay-Z och Jamie Oliver. Det är årets topplista över de hundra mest kreativa människorna, som ges ut av en affärstidskrift. Lady Gaga ligger etta, Samuel Stupp är nr 32 av hundra, på listan där han är nästan ensam forskare. Samuel Stupps forskning har inte lett till några färdiga tillämpningar än, men hans namn har redan nämnts som en möjlig nobelpristagare. Programmet sändes första gången den 29 september 2010.

    20 min
  • Turisten har blivit vår tids pilgrim
    Finns det svenskt kaffe på hotellet? Turisten ser man lite nedsättande som någon som låter sig vallas runt på några veckor meningslöst slappande vid badstranden. Pilgrimmen är däremot någon som ger sig ut på en färd med mening och mål. Men i takt med att vi förändrat vårt semesterbeteende har forskarna fått allt svårare att skilja dem åt. När media tar upp semestern sker det ofta med hjälp psykologer som tipsar om hur man ska leva för att undvika skilsmässa - efter semestern. Eller vilket resmål som är rätt just nu. Eller hur mycket semestern får kosta. Den genomsnittliga semesterkassan är 16 - 20 000 kr per hushåll. Enligt Nordeas årliga semesterundersökning semestrar familjer med barn i Sverige i större utsträckning ( 62 %) än familjer utan barn ( 44%). Har man tonårsbarn vill man resa, helst långt bort. Åldersgruppen 42-53 år lägger mest pengar på semestern, 18 000 kr eller mer. Vi börjar med frågan: vad är en turist? Hanna Jansson som är etnolog vid Stockholms Universitet menar att det handlar mycket om vilken status man har jämfört med tex. en resenär. Anna Davidsson-Bremborg, religionssociolog vid Lunds universitet, har forskat på pilgrimsresor och sett hur de blivit allt mer kommersialiserade. Hon har gjort en jämförelse mella turister mellan turister och pilgrimmer ur ett lyckoforskningsperspektiv. Resultatet kan vara ett bra tips för den som vill göra semestern till en positiv upplevelse.

    20 min
  • Turisten har blivit vår tids pilgrim
    Finns det svenskt kaffe på hotellet? Turisten ser man lite nedsättande som någon som låter sig vallas runt på några veckor meningslöst slappande vid badstranden. Pilgrimmen är däremot någon som ger sig ut på en färd med mening och mål. Men i takt med att vi förändrat vårt semesterbeteende har forskarna fått allt svårare att skilja dem åt. När media tar upp semestern sker det ofta med hjälp psykologer som tipsar om hur man ska leva för att undvika skilsmässa - efter semestern. Eller vilket resmål som är rätt just nu. Eller hur mycket semestern får kosta. Den genomsnittliga semesterkassan är 16 - 20 000 kr per hushåll. Enligt Nordeas årliga semesterundersökning semestrar familjer med barn i Sverige i större utsträckning ( 62 %) än familjer utan barn ( 44%). Har man tonårsbarn vill man resa, helst långt bort. Åldersgruppen 42-53 år lägger mest pengar på semestern, 18 000 kr eller mer. Vi börjar med frågan: vad är en turist? Hanna Jansson som är etnolog vid Stockholms Universitet menar att det handlar mycket om vilken status man har jämfört med tex. en resenär. Anna Davidsson-Bremborg, religionssociolog vid Lunds universitet, har forskat på pilgrimsresor och sett hur de blivit allt mer kommersialiserade. Hon har gjort en jämförelse mella turister mellan turister och pilgrimmer ur ett lyckoforskningsperspektiv. Resultatet kan vara ett bra tips för den som vill göra semestern till en positiv upplevelse.

    20 min
  • Hundallergi orsakas av urin och saliv, inte pälsen
    Donera pengar till forskningen med hjälp av kreditkort, eller via sms. Stiftelsen Centrum för Molekylär medicin vid Karolinska Institutet har dagarna lanserat ett så kallat mikrodonationsprojekt. På deras hemsida beskrivs en rad olika forskningsprojekt, varför de behöver mer pengar. Hjärncancerprojektet vill till exempel utföra en klinisk studie av ny medicin, DNA-projektet vill kunna köpa in en maskin som analyserar DNA-strängar med den senaste tekniken osv. Målet med tjänsten är att öka förståelsen för medicinsk forskning och att hitta nya vägar för finansiering, berättar Elnaz Alizadeh på Karolinska Institutet. Stor internationell konferens om socialpsykologi vid Stockholmsmässan: European Association of Social Psychology. 1300 socialpsykologer samlade. Torun Lindholm, professor vid psykologiska institutionen i Stockholm, menar att konferensen är välkommen därför att just socialpsykologin har haft en alltför svag ställning i Sverige. Socialpsykologer världen över tycks intressera sig för samhällsfrågor, vi hörde om studier kring rasfördomar, men också frågor om våld engagerar. Christian Happ från Université du Luxembourg framförde att våldet i videospel, som de flesta numera tycks vara ense om är skadligt, kan modifieras om man bygger in empati, alltså medmänskligt förståelse, i spelen. Att vissa hundraser skulle vara mer allergivänliga än andra, stämmer inte, enligt en ny amerikansk studie som Vetenskapsradion rapporterat om i veckan. Forskare har första gången undersökt hemmiljön hos familjer med hund och allt tyder på att allergivänliga hundraser är en myt. Det sprids också en felaktig uppfattning att allergin har med pälsen att göra. Det är urin och saliv som ger upphov till allergier, inte pälsen i sig, säger Kerstin Bergvall, forskare vid Universitetsdjursjukhuset i Uppsala, SLU. Referens: Nicholas C. E. et. al. Dog allergen levels in homes with hypoallergenic compared to nonhypoallergenic dogs. American Journal of Rhinology and Allergy. DOI: 10.2500/ajra.2011.25.3606

    20 min
  • Hundallergi orsakas av urin och saliv, inte pälsen
    Donera pengar till forskningen med hjälp av kreditkort, eller via sms. Stiftelsen Centrum för Molekylär medicin vid Karolinska Institutet har dagarna lanserat ett så kallat mikrodonationsprojekt. På deras hemsida beskrivs en rad olika forskningsprojekt, varför de behöver mer pengar. Hjärncancerprojektet vill till exempel utföra en klinisk studie av ny medicin, DNA-projektet vill kunna köpa in en maskin som analyserar DNA-strängar med den senaste tekniken osv. Målet med tjänsten är att öka förståelsen för medicinsk forskning och att hitta nya vägar för finansiering, berättar Elnaz Alizadeh på Karolinska Institutet. Stor internationell konferens om socialpsykologi vid Stockholmsmässan: European Association of Social Psychology. 1300 socialpsykologer samlade. Torun Lindholm, professor vid psykologiska institutionen i Stockholm, menar att konferensen är välkommen därför att just socialpsykologin har haft en alltför svag ställning i Sverige. Socialpsykologer världen över tycks intressera sig för samhällsfrågor, vi hörde om studier kring rasfördomar, men också frågor om våld engagerar. Christian Happ från Université du Luxembourg framförde att våldet i videospel, som de flesta numera tycks vara ense om är skadligt, kan modifieras om man bygger in empati, alltså medmänskligt förståelse, i spelen. Att vissa hundraser skulle vara mer allergivänliga än andra, stämmer inte, enligt en ny amerikansk studie som Vetenskapsradion rapporterat om i veckan. Forskare har första gången undersökt hemmiljön hos familjer med hund och allt tyder på att allergivänliga hundraser är en myt. Det sprids också en felaktig uppfattning att allergin har med pälsen att göra. Det är urin och saliv som ger upphov till allergier, inte pälsen i sig, säger Kerstin Bergvall, forskare vid Universitetsdjursjukhuset i Uppsala, SLU. Referens: Nicholas C. E. et. al. Dog allergen levels in homes with hypoallergenic compared to nonhypoallergenic dogs. American Journal of Rhinology and Allergy. DOI: 10.2500/ajra.2011.25.3606

    20 min
  • Jävla skitsystem! - ett program om besvärliga datorer
    Blir du frustrerad på datorn på jobbet ibland? Fick du någon utbildning när det nya systemet infördes? Skyller IT-avdelningen och chefen på personalen när det inte fungerar? Har någon frågat DIG hur datasystemet borde se ut för att underlätta arbetet? Det finns alldeles för många dåliga datasystem som förvandlat människors arbetsmiljö till en mardröm. I boken "Jävla skitsystem" berättar informations-arkitekten Jonas Söderström om vårdcentralen som fick stänga för att personalen knäcktes av det nya journal-systemet. Postkassörskan som måste göra 25 musklick för att sälja ett frimärke. Passexpeditionens "bryta-ihop-rum" för personalen när ett nytt datasystem infördes. Varför blir det så här? Den 11:e november är World Usability Day och handlar om att lyfta fram användarvänliga datasystem. Bästa systemet får Användarnas IT-pris 2010. Programmet sändes första gången i november 2010.

    20 min
  • Jävla skitsystem! - ett program om besvärliga datorer
    Blir du frustrerad på datorn på jobbet ibland? Fick du någon utbildning när det nya systemet infördes? Skyller IT-avdelningen och chefen på personalen när det inte fungerar? Har någon frågat DIG hur datasystemet borde se ut för att underlätta arbetet? Det finns alldeles för många dåliga datasystem som förvandlat människors arbetsmiljö till en mardröm. I boken "Jävla skitsystem" berättar informations-arkitekten Jonas Söderström om vårdcentralen som fick stänga för att personalen knäcktes av det nya journal-systemet. Postkassörskan som måste göra 25 musklick för att sälja ett frimärke. Passexpeditionens "bryta-ihop-rum" för personalen när ett nytt datasystem infördes. Varför blir det så här? Den 11:e november är World Usability Day och handlar om att lyfta fram användarvänliga datasystem. Bästa systemet får Användarnas IT-pris 2010. Programmet sändes första gången i november 2010.

    20 min
  • Träbåtar ska räddas genom k-märkning
    Det finns uppåt 1 miljon fritidsbåtar i våra vatten. Fenomenet med fritidsbåtar uppstod i början av 1900-talet. Då för de rika som hade fritid och ekonomi för att låta rita, bygga och rusta ofta oerhört vackra träbåtar. När vi sedan fick allmän semester byggdes fler, lite mindre exklusiva båtar i trä. De fyllde våra skärgårdar ända tills den underhållsfria plastbåten slog igenom på 60-talet. Då kunde man plötsligt få en hantverksklenod i trä gratis. - Fritidsbåtar är något typiskt svenskt, säger historikern Fredrik Blomqvist på Sjöhistoriska museet. Han är ansvarig för k-märkningen av gamla träfritidsbåtar. Under en treårig försöksperiod har hittills 58 båtar sluppit igenom kontrollen. Det kan vara ett sätt att rädda ett hotat kulturarv. - Trots att det inte betyder någonting praktiskt är det jätteroligt att få den här uppmärksamheten, säger Susanna Stenbeck som äger Laurinkryssaren Beguine. En av de klassiska båttyperna är skärgårdskryssaren, en långsmal snabbseglare. Den så kallade skärgårdskryssarregeln, som bestämmer hur båtarna ska vara konstruerade, kom till 1908 och i år firar kappseglingen Skärgårdskryssarpokalen 100 år. Många legendariska svenska båtkonstruktörer har försökt hitta de bästa linjerna för maximal snabbhet. Många beundrar de vackra möblerna, men få vill äga och underhålla dem. - Vi är bara några få stollar, säger Tor Hedvall som är ägare till skärgårds 55:an Ninni, som ritades och bygges 1918 av Tore Holm, en av de stora kontruktörerna. Träbåtarna har högre status utomlands. Här i Sverige kan de stå till försäljning i flera år och ofta slutar det med att de säljs till bland annat Tyskland eller Holland. Tor Hedvall har utrett exporten åt sjöhistoriska museet och anser numera att det är bättre att de underhålls i utlandet än ruttnar i Sverige.

    20 min

About Vetenskapsradion

From the publisher's feed

Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag.

Best of Vetenskapsradion

Ranked by our users in the last 21 days

More shows like Vetenskapsradion

Sänt i P1 by Sveriges Radio

Sänt i P1

0 Listeners

Historiepodden by Acast

Historiepodden

59 Listeners

Allt du velat veta by Acast - Fritte Fritzson

Allt du velat veta

11 Listeners

Bildningspodden by Anekdot

Bildningspodden

10 Listeners

Odla med P1 by Sveriges Radio

Odla med P1

0 Listeners

Naturmorgon by Sveriges Radio

Naturmorgon

5 Listeners

Klotet by Sveriges Radio

Klotet

1 Listeners

P1 Kultur by Sveriges Radio

P1 Kultur

0 Listeners

Historia.nu med Urban Lindstedt by Historiska Media | Acast

Historia.nu med Urban Lindstedt

15 Listeners

Grunden till allt by Sveriges Radio

Grunden till allt

0 Listeners

Vetenskapsradion Hälsa by Sveriges Radio

Vetenskapsradion Hälsa

2 Listeners

Borta för alltid by Sveriges Radio

Borta för alltid

0 Listeners

Förgiftad by Sveriges Radio

Förgiftad

0 Listeners

Harrisons dramatiska historia by Historiska Media | Acast

Harrisons dramatiska historia

7 Listeners