Vetenskapsradion

Många riktigt gamla har haft turen att födas med skyddande gener. Människor som röker, dricker och inte rör på sig kan ändå bli uppåt hundra år gamla. För att ta reda på mer om varför det är så, intervjuade amerikanska forskare nästan 500 personer, som blivit 95 år eller äldre, om deras vanor. Svaren jämfördes sedann med människor som var födda samtidigt, men som inte blev lika gamla. De två grupperna var förvånansvärt lika. Till exempel så drack och rökte de lika mycket. Övervikt var lika vanligt i de båda grupperna, men det var få av de riktigt gamla som varit kraftigt överviktiga. Slutsatsen är att många som blir riktigt gamla helt enkelt har haft turen att födas med gener, som skyddar dom från effekterna av eventuellt ohälsosamt beteende. Okunskap om naturlig försurning har gjort kalkningen av sjöar i vissa fall onödig. På 1970- och 80-talen kom larmrapporter om att massiva svavelutsläpp från europeiska industrier lett till försurning av svenska sjöar. Ett omfattande kalkningsprogram har sedan dess pågått i svenska vatten, för att motverka skadorna som försurningen orsakat - det är den största svenska miljöåtgärden någonsin, och har hittills kostat över 4,5 miljarder kronor. I tidskriften Bioscience har nu forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, beräknat hur surt vattnet varit sedan 1860-talet, alltså innan svavel från dom stora industriutsläppen i Europa började falla ner över Sverige. Forskarna menar att svavelutsläppens försurande effekt kan ha överskattats i förhållande till den naturliga försurningen. Ett vaccin som ger ett bestående skydd mot säsongsinfluensa. Det borde vara möjligt att skapa ett sådant. forskare i Schweiz har nämligen upptäckt en antikropp som angriper alla former av det vanligaste influensaviruset. Det betyder att att man kan slippa få nya vaccinationer varje år. Influensa A, det virus som varje år sveper över jorden och ger säsongsinfluensan, är en riktig förvandlingskonstnär, vilket gör att kroppen har svårt att bilda ett bestående försvar mot viruset. Forskarna undersökte hundratusentals immunceller från människor som nyligen smittats med influensa. Och de gjorde en spännande upptäckt: Bland alla de olika antikroppar som försökspersonernas immunceller hade bildat för att bekämpa infektionen, fanns det en som kunde slå ut alla varianter av influensaviruset.

Några procent av befolkningen ser världen på ett annorlunda sätt. De är färgblinda. Eller rättare sagt: de har ett defekt färgseende, för de ser färger även om de uppfattar färre nyanser. Vad beror det på, hur upplever en färgblind världen, och finns det någon bot? Vetandets värld görs idag av Sofia Hallonsten, som är normalseende, och av Axel Naver, som har defekt färgseende. Vetandets världs Sofia Hallonsten tar hjälp av professor Jan Ygge vid Karolinska Institutet för att försöka förstå hur färgblinda uppfattar världen. Han berättar om generna och proteinerna som styr färgseende, om tågolyckan som gjorde att man började testa för färgblindhet i vissa yrken och om de kvinnor med supersyn som ser miljontals fler färger än alla andra. Härom året lyckades forskare bota färgblindhet hos apor. Vetandets världs Axel Naver träffar Finn Hallböök, professor vid Uppsala universitet, för att ta reda på om den studien ger hopp för människor med defekt färgseende. Vi hör också om hur man i Uppsala forskar om att skapa helt nya synceller från grunden. Programmet sändes första gången den 9/11 2010. Axel Naver och Sofia Hallonsten [email protected]

Några procent av befolkningen ser världen på ett annorlunda sätt. De är färgblinda. Eller rättare sagt: de har ett defekt färgseende, för de ser färger även om de uppfattar färre nyanser. Vad beror det på, hur upplever en färgblind världen, och finns det någon bot? Vetandets värld görs idag av Sofia Hallonsten, som är normalseende, och av Axel Naver, som har defekt färgseende. Vetandets världs Sofia Hallonsten tar hjälp av professor Jan Ygge vid Karolinska Institutet för att försöka förstå hur färgblinda uppfattar världen. Han berättar om generna och proteinerna som styr färgseende, om tågolyckan som gjorde att man började testa för färgblindhet i vissa yrken och om de kvinnor med supersyn som ser miljontals fler färger än alla andra. Härom året lyckades forskare bota färgblindhet hos apor. Vetandets världs Axel Naver träffar Finn Hallböök, professor vid Uppsala universitet, för att ta reda på om den studien ger hopp för människor med defekt färgseende. Vi hör också om hur man i Uppsala forskar om att skapa helt nya synceller från grunden. Programmet sändes första gången den 9/11 2010. Axel Naver och Sofia Hallonsten [email protected]

Hur går det till att ta fram alla de observationer om vädret som vi hör om i väderleksrapporterna? Hur mäter man vattenståndet i havet och vad är egentligen en solskenstimme och hur mäts den? Det är avancerade mätinstrument och beräkningar som ligger bakom observationerna. När solens energi är mer än 120 watt per kvadratmeter så lyser solen enligt definitionen och vattenståndet mäts med hjälp av ett lokalt höjdsystem på mätplatserna. Vindens hastighet och temperaturen mäts också med avancerad teknik. Teknik och beräkningar har ändrats genom århundrandena och det kan vara ett problem när man vill ha en längre överblick hur vädret har varit en längre tidsperiod. Men meteorologer och klimatforskare har hittat sätt att överföra gamla resultat så de kan jämföras med dagens mätningar. Medverkande är meteorologen Weine Josefsson och oceanografen Thomas Hammarklint.

Hur går det till att ta fram alla de observationer om vädret som vi hör om i väderleksrapporterna? Hur mäter man vattenståndet i havet och vad är egentligen en solskenstimme och hur mäts den? Det är avancerade mätinstrument och beräkningar som ligger bakom observationerna. När solens energi är mer än 120 watt per kvadratmeter så lyser solen enligt definitionen och vattenståndet mäts med hjälp av ett lokalt höjdsystem på mätplatserna. Vindens hastighet och temperaturen mäts också med avancerad teknik. Teknik och beräkningar har ändrats genom århundrandena och det kan vara ett problem när man vill ha en längre överblick hur vädret har varit en längre tidsperiod. Men meteorologer och klimatforskare har hittat sätt att överföra gamla resultat så de kan jämföras med dagens mätningar. Medverkande är meteorologen Weine Josefsson och oceanografen Thomas Hammarklint.

Nittiofem procent av all materia är osynlig. Partiklar kan vara överallt samtidigt. Allt sker av en slump. Vetandets värld i dag närmar sig kvantmekanikens och partikelfysikens gåtor utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv med hjälp av tre filosofer. Hur ska vi förstå begrepp som mörk materia, mörk energi, sannolikhetsfält och partikeldualism? Forskarna menar att vi är på väg mot ett paradigmskifte där vi måste skriva om verklighetens bok helt och hållet. - Ja, jag tror att vi är nära ett paradigmskifte, säger filosofen Karl-Erik Edris. - Vår världsbild måste bli helt annorlunda, säger filosofen Kaj Börge Hansen som är docent i teoretisk filosofi med logik, matematik och grunden för fysiken som huvudsakliga forskningsområden. Kaj Börge Hansens doktorsavhandling rör just grunderna för kvantmekaniken där han presenterar helt nya idéer om verkligheten och kvantmekaniken. Bland annat menar Kaj Börge Hansen tid och rum visserligen existerar, men att de är underordnade entiteter till någonting större, nämligen funktioner. - Teorierna om mörk materia och mörk energi antyder också att det är någonting bristfälligt i standardmodellen, säger filosofiprofessor Lars-Göran Johansson. Vi måste byta grundläggande föreställningar om vad som finns och vilka begrepp vi ska ha. Detta är andra delen av två om det senaste inom partikelfysiken. Det första programmet hittar du här: Programmet sändes första gången den 18/5.

Nittiofem procent av all materia är osynlig. Partiklar kan vara överallt samtidigt. Allt sker av en slump. Vetandets värld i dag närmar sig kvantmekanikens och partikelfysikens gåtor utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv med hjälp av tre filosofer. Hur ska vi förstå begrepp som mörk materia, mörk energi, sannolikhetsfält och partikeldualism? Forskarna menar att vi är på väg mot ett paradigmskifte där vi måste skriva om verklighetens bok helt och hållet. - Ja, jag tror att vi är nära ett paradigmskifte, säger filosofen Karl-Erik Edris. - Vår världsbild måste bli helt annorlunda, säger filosofen Kaj Börge Hansen som är docent i teoretisk filosofi med logik, matematik och grunden för fysiken som huvudsakliga forskningsområden. Kaj Börge Hansens doktorsavhandling rör just grunderna för kvantmekaniken där han presenterar helt nya idéer om verkligheten och kvantmekaniken. Bland annat menar Kaj Börge Hansen tid och rum visserligen existerar, men att de är underordnade entiteter till någonting större, nämligen funktioner. - Teorierna om mörk materia och mörk energi antyder också att det är någonting bristfälligt i standardmodellen, säger filosofiprofessor Lars-Göran Johansson. Vi måste byta grundläggande föreställningar om vad som finns och vilka begrepp vi ska ha. Detta är andra delen av två om det senaste inom partikelfysiken. Det första programmet hittar du här: Programmet sändes första gången den 18/5.

Gåtorna är fortfarande många. Kvantmekaniken beskriver sannolikhetsfält, partikeldualism och andra till synes paradoxala fenomen. Standardmodellen som hittills beskrivit fysiken på partikelnivå krackelerar i och med nya forskningsresultat. Förmodligen står vi inför ett paradigmskifte. - Vi är på jungfrulig mark och vet ingenting om vad som finns där. Det är som när Columbus åkte till Indien, men upptäckte någonting helt annat, säger Tord Ekelöf som är partikelfysiker och professor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Han beskriver med stor entusiasm de nya försök som just nu pågår vid den nya partikelacceleratorn LHC i Cern utanför Geneve i Schweiz där flera svenska forskare deltar. Kerstin Jon-And, professor i partikelfysik vid Stockholms universitet, får den otacksamma uppgiften att försöka förklara hur materien är sammansatt. Egentligen består ju all materia av 99,99 procent ingenting. Allt omkring oss är mest tomrum. Hur är det då ens möjligt att ställa en kaffekopp på ett bord utan att den faller rakt igenom? Detta är det första av två program där vi försöker få någon liten klarhet i hur världen och materien egentligen är beskaffad i sina alldeles minsta beståndsdelar, och vad den senaste forskningen leder oss. Programmet sändes första gången den 17/5.

Gåtorna är fortfarande många. Kvantmekaniken beskriver sannolikhetsfält, partikeldualism och andra till synes paradoxala fenomen. Standardmodellen som hittills beskrivit fysiken på partikelnivå krackelerar i och med nya forskningsresultat. Förmodligen står vi inför ett paradigmskifte. - Vi är på jungfrulig mark och vet ingenting om vad som finns där. Det är som när Columbus åkte till Indien, men upptäckte någonting helt annat, säger Tord Ekelöf som är partikelfysiker och professor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Han beskriver med stor entusiasm de nya försök som just nu pågår vid den nya partikelacceleratorn LHC i Cern utanför Geneve i Schweiz där flera svenska forskare deltar. Kerstin Jon-And, professor i partikelfysik vid Stockholms universitet, får den otacksamma uppgiften att försöka förklara hur materien är sammansatt. Egentligen består ju all materia av 99,99 procent ingenting. Allt omkring oss är mest tomrum. Hur är det då ens möjligt att ställa en kaffekopp på ett bord utan att den faller rakt igenom? Detta är det första av två program där vi försöker få någon liten klarhet i hur världen och materien egentligen är beskaffad i sina alldeles minsta beståndsdelar, och vad den senaste forskningen leder oss. Programmet sändes första gången den 17/5.

Efter terrordåden i Norge väcks nu frågor om vilken roll dataspel kan ha i samband med våldshandlingar. Inför attentaten tränade gärningsmannen med hjälp av ett populärt dataspel, Modern Warfare 2, där spelaren bland annat själv deltar i terrordåd och mördar oskyldiga civila. Den senaste forskningen pekar allt mer på att våldsamma dataspel av det här slaget kan öka aggressivitet och minska hämningar hos spelaren, säger Predrag Petrovic, psykiatriprofessor vid Karolinska institutet. Screening spelar inte längre en direkt roll i minskningen av antalet dödsfall i bröstcancer. Det som spelar roll idag är i vilket stadium sjukdomen upptäcks men också vilken typ av behandling som erbjuds, säger Bergh, som är professor i onkologi vid Karolinska Institutet, i en kommentar till en ny studie som publicerad i British Medical Journal, där nyttan med mammografiscreening för att upptäcka bröstcancer ifrågasätts. Referens: Autier P., Boniol M., Gavin A., Vatten L. Breast cancer mortality in neighbouring European countries with different levels of screening but similar access to treatment: trend analysis of WHO mortality database. British Medical Journal 2011;343:d4411 doi: 10.1136/bmj.d4411. Nya rön ifrån de underjordiska gångarna vid det europeiska partikelfysiklaboratoriet CERN utanför Geneve, LHC - världens största och kraftigaste partikelaccelerator, visar spår av den så kallade Higgs-partikeln, och det anser fysikerna lovande. Att finna Higgs blir ett avgörande test för att all annan partikelfysik är korrekt. Higgs-partikeln är den pusselbit som ger de andra partiklarna massa. Den fick namnet Higgs, efter en brittisk fysiker, verksam vid universitetet i Edinburgh, som satte igång jakten på partikeln. Antingen bekräftar nu de här första databearbetningarna att Higgs-partikeln finns, eller så kommer forskarna (inom några månader eller åtminstone något år) att kunna säga att de sökt igenom alla de energinivåer där Higgs skulle kunna finnas men inte hittat den. Att INTE hitta den är också ett svar, och ger i så fall fysikerna fortsatt huvudbry i sina försök att utreda materiens minsta beståndsdelar.