Vetenskapsradion

Själva vintunnan är inte helt oskyldig när det gäller vinernas smak. Det har nu bevisats efter omfattande forskning vid vinuniversitet i Dijon. Forskaren Régis Gougeon har där lett forskning som även sträcker sig över till Tyskland. Med hjälp av olika tekniker kan man av vinets molekyler även få fram från vilken skog vintunnans trä härstammar. Forskningen kan få vinbranschen att ändra sina vanor och vara mer omsorgsfull i valet av vintunnor, säger vinspecialisten Britt Karlsson. Programmet är en repris från 2010-12-24.

Istället för ögonvittnen som hjälper polisen att ta fram en fantombild av en okänd gärningsman så kan i framtiden DNA-spår från brottsplatsen göra samma jobb. I DNA:t finns information om allt från hårfärg till längd och ansiktets form. Till och med en människas ålder går att utläsa ur DNA. Dessutom börjar nu polisen att DNA-testa sig själva. I första hand för att utesluta att DNA-prover förorenas med deras eget DNA. Men följden kan också bli att poliser som begått brott nu kan upptäckas.

Istället för ögonvittnen som hjälper polisen att ta fram en fantombild av en okänd gärningsman så kan i framtiden DNA-spår från brottsplatsen göra samma jobb. I DNA:t finns information om allt från hårfärg till längd och ansiktets form. Till och med en människas ålder går att utläsa ur DNA. Dessutom börjar nu polisen att DNA-testa sig själva. I första hand för att utesluta att DNA-prover förorenas med deras eget DNA. Men följden kan också bli att poliser som begått brott nu kan upptäckas.

Vad var den viktigaste händelsen under det gångna teknikåret? Tre teknikreportrar ger sina svar, när Vetenskapsradions Per Gustafsson och Johan Thorstenson pratar med dem i Vetandets värld. Martin Appel är redaktör på Pc för Alla, Jacques Wallner på DN Motor och Mats Lewan på Ny Teknik har alla tre olika svar.

När det gäller IT kom smarta telefoner och surfplattor att betyda allt mer för användarna. Folk började prata om appar, alltså små program som man kan köpa relativt billigt till sin iPhone/iPad alternativt till sin smartphone med operativet Android. Mobilleverantörerna började rulla ut den fjärde generationens mobilnät (4G) i större städer med teoretiska hastigheter upp till 100 mbit/s nedströms.

På medieområdet introducerades HDTV-utsändningar även i marknätet (fanns tidigare i satellit- och kabeldistribution). Det blev mycket prat om 3D i filmsammanhang, när science fiction-filmen Avatar lanserades i början av 2010, en film som byggde på lagom avvägda 3d-effekter. Den första konsumentvideokameran för 3D (med två objektiv) kom ut marknaden.

När det gäller transporter skedde under 2010 flera invigningar, Botniabanan, Citybanan och "genombrott" skedde i den länge omdiskuterade Hallandsåsen (som förkortar körtid Gtb-Malmö). På flygets sida minns vi askmolnet, som ställde flygindustrin inför helt nya tekniska utmaningar. Flyget i Sverige firade 100 år, med nyinvigning av Flygvapenmuseet i Linköping.

På motorområdet fortsatte elbilssatningarna, och litium-jon-batteritekniken skulle framhävas som den mest framkomliga tekniska lösningen. Saab och Volvo tycktes överleva ägarbyten och modifierade versioner av föregående modeller såg dagens ljus.

Allt det här, och med ännu fler detaljer, beskriver teknikpanelen i Vetandets värld det gångna teknikåret. Programmet sänds första gången 23 december kl 12.10 (EJ repris 23.07 på kvällen). Men repriser blir det på det nya året: måndagen den 10 januari kl 12.10 och 23.07.

Vetandets värld är normalt 19.20 minuter långt. Men Teknikåret 2010 spelades in redan och den inspelade versionen är betydligt längre, ca 33 min. Tyvärr fick vi inte plats med allt intressant som vi pratade om i den etersända versionen, men här kan du lyssna till den oklippta versionen (oklippt och oklippt; vi har faktiskt tagit bort en del skönhetsfläckar, men i stort sett hör du den autentiska versionen).

Gott nytt år hälsar teknikredaktörerna Per Gustafsson och Johan Thorstenson.

Per Gustafsson [email protected]

Johan Thorstensson [email protected]

Programmet är en repris från 2010-12-23.

Vad var den viktigaste händelsen under det gångna teknikåret? Tre teknikreportrar ger sina svar, när Vetenskapsradions Per Gustafsson och Johan Thorstenson pratar med dem i Vetandets värld. Martin Appel är redaktör på Pc för Alla, Jacques Wallner på DN Motor och Mats Lewan på Ny Teknik har alla tre olika svar.

När det gäller IT kom smarta telefoner och surfplattor att betyda allt mer för användarna. Folk började prata om appar, alltså små program som man kan köpa relativt billigt till sin iPhone/iPad alternativt till sin smartphone med operativet Android. Mobilleverantörerna började rulla ut den fjärde generationens mobilnät (4G) i större städer med teoretiska hastigheter upp till 100 mbit/s nedströms.

På medieområdet introducerades HDTV-utsändningar även i marknätet (fanns tidigare i satellit- och kabeldistribution). Det blev mycket prat om 3D i filmsammanhang, när science fiction-filmen Avatar lanserades i början av 2010, en film som byggde på lagom avvägda 3d-effekter. Den första konsumentvideokameran för 3D (med två objektiv) kom ut marknaden.

När det gäller transporter skedde under 2010 flera invigningar, Botniabanan, Citybanan och "genombrott" skedde i den länge omdiskuterade Hallandsåsen (som förkortar körtid Gtb-Malmö). På flygets sida minns vi askmolnet, som ställde flygindustrin inför helt nya tekniska utmaningar. Flyget i Sverige firade 100 år, med nyinvigning av Flygvapenmuseet i Linköping.

På motorområdet fortsatte elbilssatningarna, och litium-jon-batteritekniken skulle framhävas som den mest framkomliga tekniska lösningen. Saab och Volvo tycktes överleva ägarbyten och modifierade versioner av föregående modeller såg dagens ljus.

Allt det här, och med ännu fler detaljer, beskriver teknikpanelen i Vetandets värld det gångna teknikåret. Programmet sänds första gången 23 december kl 12.10 (EJ repris 23.07 på kvällen). Men repriser blir det på det nya året: måndagen den 10 januari kl 12.10 och 23.07.

Vetandets värld är normalt 19.20 minuter långt. Men Teknikåret 2010 spelades in redan och den inspelade versionen är betydligt längre, ca 33 min. Tyvärr fick vi inte plats med allt intressant som vi pratade om i den etersända versionen, men här kan du lyssna till den oklippta versionen (oklippt och oklippt; vi har faktiskt tagit bort en del skönhetsfläckar, men i stort sett hör du den autentiska versionen).

Gott nytt år hälsar teknikredaktörerna Per Gustafsson och Johan Thorstenson.

Per Gustafsson [email protected]

Johan Thorstensson [email protected]

Programmet är en repris från 2010-12-23.

I Mumbai finns världens största tvätteri utomhus. Där jobbar mellan 8 000 och 10 000 män med att tvätta kläder för hand. De tvättar en miljon plagg om dagen åt hotell och privatpersoner men förtvättar också sådana kläder som går till export till oss. Tvättarna står till knäna i vatten och många får frätskador av till exempel den kaustiksoda som används för att få kläderna riktigt vita.

I Kossornas planet träffar vi också två amerikanska krigsveteraner, en från Vietnamkriget och en från Irakkriget, som båda blivit ekologiska bönder.

– Det är ett yrke som passar bra när man vill återanpassa sig till ett vanligt liv, säger 29-årige Colin Archipley som var i Irak mellan 2004 och 2006.

Nu odlar han basilika, tomater, avokado  och sallad utanför San Diego och hjälper andra krigsveteraner att få utbildning och komma ifrån de otäcka upplevelser de varit med om. För eftersom de flesta krig numera äger rum i städer är det många hemvändande soldater som har svårt med folksamlingar och stadsljud. Då är det lättare att återanpassa sig på landet.

Richard Sanford är ekologisk vinbonde, och odlar finvin med hjälp av fåglar och ogräsrensning för hand i stället för med gifter. När han kom Nithya Ramanathan. hem fårn Vietnamkriget ville han göra något fredligt, så varför inte bli bonde och varför inte vinbonde. Hans gård var också med i Hollywood-filmen Sideways och precis som i filmen är Pinot Noir-vin stort här.

Och mitt ute i öknen vid Mexikanska gränsen, mitt i ingenstans, odlar Jim DeMattia alger som förhoppningsvis ska kunna bli till bilbränsle så småningom. Men än är det för dyrt för att vi alla ska kunna börja tanka algolja.

I Mumbai finns världens största tvätteri utomhus. Där jobbar mellan 8 000 och 10 000 män med att tvätta kläder för hand. De tvättar en miljon plagg om dagen åt hotell och privatpersoner men förtvättar också sådana kläder som går till export till oss. Tvättarna står till knäna i vatten och många får frätskador av till exempel den kaustiksoda som används för att få kläderna riktigt vita.

I Kossornas planet träffar vi också två amerikanska krigsveteraner, en från Vietnamkriget och en från Irakkriget, som båda blivit ekologiska bönder.

– Det är ett yrke som passar bra när man vill återanpassa sig till ett vanligt liv, säger 29-årige Colin Archipley som var i Irak mellan 2004 och 2006.

Nu odlar han basilika, tomater, avokado  och sallad utanför San Diego och hjälper andra krigsveteraner att få utbildning och komma ifrån de otäcka upplevelser de varit med om. För eftersom de flesta krig numera äger rum i städer är det många hemvändande soldater som har svårt med folksamlingar och stadsljud. Då är det lättare att återanpassa sig på landet.

Richard Sanford är ekologisk vinbonde, och odlar finvin med hjälp av fåglar och ogräsrensning för hand i stället för med gifter. När han kom Nithya Ramanathan. hem fårn Vietnamkriget ville han göra något fredligt, så varför inte bli bonde och varför inte vinbonde. Hans gård var också med i Hollywood-filmen Sideways och precis som i filmen är Pinot Noir-vin stort här.

Och mitt ute i öknen vid Mexikanska gränsen, mitt i ingenstans, odlar Jim DeMattia alger som förhoppningsvis ska kunna bli till bilbränsle så småningom. Men än är det för dyrt för att vi alla ska kunna börja tanka algolja.

Möt indiska kvinnor som samlar och säljer sopor, och sjökaptenen som upptäckte "plasthavet". I dagens Vetandets värld hör du Kossornas planet som sändes den 26 juni 2010 - här i en något kortad version, utan musik.

Kossornas planet tar ett grepp om skräpet och soporna.

Att sälja sopor må låta som ett märkligt jobb och att oroa sig för att folk blir för bra på källsortering, kanske låter ännu konstigare. Men detta är vardagen för många kvinnor i den indiska megastaden Mumbai. Möt kvinnorna som försörjer sina familjer på att samla och sälja sopor. Ifall källsorteringen sköts för bra i indiska hem, förlorar dessa kvinnor sin inkomst.

I Long Beach, Kalifornien, träffar vi Charles Moore som upptäckte hur enorma mängder plastrester och annat skräp hotar livet i Stilla havet.

Här hemma tar vi reda på vad som hände med den gamla folkrörelsen Håll Sverige rent.

Läs mer:

Möt indiska kvinnor som samlar och säljer sopor, och sjökaptenen som upptäckte "plasthavet". I dagens Vetandets värld hör du Kossornas planet som sändes den 26 juni 2010 - här i en något kortad version, utan musik.

Kossornas planet tar ett grepp om skräpet och soporna.

Att sälja sopor må låta som ett märkligt jobb och att oroa sig för att folk blir för bra på källsortering, kanske låter ännu konstigare. Men detta är vardagen för många kvinnor i den indiska megastaden Mumbai. Möt kvinnorna som försörjer sina familjer på att samla och sälja sopor. Ifall källsorteringen sköts för bra i indiska hem, förlorar dessa kvinnor sin inkomst.

I Long Beach, Kalifornien, träffar vi Charles Moore som upptäckte hur enorma mängder plastrester och annat skräp hotar livet i Stilla havet.

Här hemma tar vi reda på vad som hände med den gamla folkrörelsen Håll Sverige rent.

Läs mer:

I Ukrainas huvudstad Kiev är bristen på rent dricksvatten det största miljöproblemet. Vattenssystemen byggdes för 40 år sedan då staden bara var en femtedel så stor. Kossornas planet besöker Europas näst största land, där sovjettidens miljöproblem blandas med nya. I dagens Vetandets värld hör du Kossornas planet som sändes den 21 augusti 2010 - här i en något kortad version, utan musik.

Clara Bodin från Karlstad har bott i Kiev i åtta år. Hon driver egen rekryteringsfirma och säger själv att hon känner halva stan. Under tiden hon har varit i Ukraina har landet genomgått en fredlig revolution, en ekonomisk boom och nu en djup finanskris.

Det märks på konsumtionen. Förut när utbudet i mataffärerna var litet var folk duktiga på att hushålla.

– Förr la man in grönsaker hela hösten. Folk gjorde inte annat, berättar Clara Bodin.

I takt med att folk har fått det bättre har man börjat köpa mer och återanvända mindre. Sovjettidens mjölkflaskor i glas är utbytta mot tetrapak och påsförpackningar i plast.

Kievborna som vi träffar oroar sig mest för vattnet. Stadens reningsverk och vattenledningar byggdes för närmare 40 år sedan då Kiev hade en dryg miljon invånare. Idag bor det närmare fem miljoner i stan, så vattensystemet räcker inte till.

Ko-tv När Kossornas planet besökte vattenmuseet i Kiev blev vi intervjuade av tv-kanalen Tonis.