Vetenskapsradion

Venedig kallas ofta för en av världens allra vackraste städer. Men dess ställning som turistmål hota s av översvämning. Sedan 2003 pågår ett gigantiskt experiment som syftar till att rädda staden med hjälp av senaste teknik.

Det kallas MOSE-projektet. Med hjälp av ett 80-tal enorma stålportar ska inloppen till en lagun där Venedig ligger förseglas. 2015 då portarna tas i bruk hoppas man på så sätt kunna sätta stopp för framtida översvämningar.

Venedig är i hög grad en turiststad. Nu i februari, i samband med karnevalen, söker sig hundratusentals turister dit för att roa sig.

Årligen besöks Venedig av 20 miljoner turister. Stadens bofasta befolkning uppgår f n bara till 59000 och fortsätter sjunka. Ett tusental innevånare lämnar årligen staden p g a de regelbundna och omfattande översvämningarna. Klimatförändring med stigande havsnivåer anges ofta som orsak.

Medverkande: AnneMarie Blomquist, Venedig, Göran Berg, ambassadör,Elina Zambardi, Venezia Noueva.

Redaktör: Staffan Forsell.

Att klimatvetenskapen använder sig av modeller är nog tydligt för var och en som följer mediernas klimatrapportering. Där omnämns de komplicerade modellerna ofta. Men i själva verket kan en modell se ut på många olika sätt, och de används inom många olika typer av vetenskaper. "Utan modeller ingen vetenskap", enligt en av de forskare vi möter i Vetandets värld.

Verkligheten är så överväldigande komplicerad, så den kan vi inte hantera. Det vi kan hantera är förenklade representationer av verkligheten, och det är det som är modeller, säger Olle Häggström, matematiker vid Göteborgs universitet.

Programledare: Camilla Widebeck

Att klimatvetenskapen använder sig av modeller är nog tydligt för var och en som följer mediernas klimatrapportering. Där omnämns de komplicerade modellerna ofta. Men i själva verket kan en modell se ut på många olika sätt, och de används inom många olika typer av vetenskaper. "Utan modeller ingen vetenskap", enligt en av de forskare vi möter i Vetandets värld.

– Verkligheten är så överväldigande komplicerad, så den kan vi inte hantera. Det vi kan hantera är förenklade representationer av verkligheten, och det är det som är modeller, säger Olle Häggström, matematiker vid Göteborgs universitet.

Han är en av dem vi träffat på ett tvärvetenskapligt seminarium om Vetenskapliga modeller på Chalmers i Göteborg.

I programmet möter vi också forskaren i marin teknik Martin Schröder som berättar om sin syn på vetenskapliga modeller. På hans område kan de vara - bland annat - ett litet minifartyg som man provar i en bassäng.

Göran Grimwall skissar på en modell i stimmig festmiljö. Och Jonas Bergman Ärlebäck, forskare i matematik med didaktisk inriktning, berättar om hur man kan använda realistiska så kallade Fermiproblem i undervisningen i skolan, som en första introduktion till modellbyggande.

Ett Fermiproblem kräver att man gör rimlighetsuppskattningar och tänker ut hur man ska lösa sitt problem, som det klassiska Fermiproblemet: Hur många pianostämmare finns det i Chicago?

Att klimatvetenskapen använder sig av modeller är nog tydligt för var och en som följer mediernas klimatrapportering. Där omnämns de komplicerade modellerna ofta. Men i själva verket kan en modell se ut på många olika sätt, och de används inom många olika typer av vetenskaper. "Utan modeller ingen vetenskap", enligt en av de forskare vi möter i Vetandets värld.

Verkligheten är så överväldigande komplicerad, så den kan vi inte hantera. Det vi kan hantera är förenklade representationer av verkligheten, och det är det som är modeller, säger Olle Häggström, matematiker vid Göteborgs universitet.

Programledare: Camilla Widebeck

Att klimatvetenskapen använder sig av modeller är nog tydligt för var och en som följer mediernas klimatrapportering. Där omnämns de komplicerade modellerna ofta. Men i själva verket kan en modell se ut på många olika sätt, och de används inom många olika typer av vetenskaper. "Utan modeller ingen vetenskap", enligt en av de forskare vi möter i Vetandets värld.

– Verkligheten är så överväldigande komplicerad, så den kan vi inte hantera. Det vi kan hantera är förenklade representationer av verkligheten, och det är det som är modeller, säger Olle Häggström, matematiker vid Göteborgs universitet.

Han är en av dem vi träffat på ett tvärvetenskapligt seminarium om Vetenskapliga modeller på Chalmers i Göteborg.

I programmet möter vi också forskaren i marin teknik Martin Schröder som berättar om sin syn på vetenskapliga modeller. På hans område kan de vara - bland annat - ett litet minifartyg som man provar i en bassäng.

Göran Grimwall skissar på en modell i stimmig festmiljö. Och Jonas Bergman Ärlebäck, forskare i matematik med didaktisk inriktning, berättar om hur man kan använda realistiska så kallade Fermiproblem i undervisningen i skolan, som en första introduktion till modellbyggande.

Ett Fermiproblem kräver att man gör rimlighetsuppskattningar och tänker ut hur man ska lösa sitt problem, som det klassiska Fermiproblemet: Hur många pianostämmare finns det i Chicago?

Framtiden finns inte än, så det är omöjligt att veta vad som kommer att hända. Men ändå finns det många som försöker se in framtiden. Dagens främsta spåmän och siare är forskare. Nils Enlund, professor i medieteknik vid KTH, berättar om när han framtidsspekulerade i boken Scenario 2000 på 80-talet, då en hel del visioner blev rätt, men han berättar också om hur han missade det uppenbara.

I dagens Vetandets värld pratar vi med Nils Enlund, professor i medieteknik vid KTH om hur förutsägelser om framtiden kan gå helt åt skogen.

Vi besöker också Institutet för framtidsstudier och pratar med Erik Westholm, som bland annat jobbar med att studera hur skogen kan komma att användas i framtiden. Han berättar om hur man på bästa sätt kan forska på framtiden, och vad som kan vara lite lättare att förutsäga än annat.

Framtiden finns inte än, så det är omöjligt att veta vad som kommer att hända. Men ändå finns det många som försöker se in framtiden. Dagens främsta spåmän och siare är forskare. Nils Enlund, professor i medieteknik vid KTH, berättar om när han framtidsspekulerade i boken Scenario 2000 på 80-talet, då en hel del visioner blev rätt, men han berättar också om hur han missade det uppenbara.

I dagens Vetandets värld pratar vi med Nils Enlund, professor i medieteknik vid KTH om hur förutsägelser om framtiden kan gå helt åt skogen.

Vi besöker också Institutet för framtidsstudier och pratar med Erik Westholm, som bland annat jobbar med att studera hur skogen kan komma att användas i framtiden. Han berättar om hur man på bästa sätt kan forska på framtiden, och vad som kan vara lite lättare att förutsäga än annat.

Nyligen föll Tunisiens diktator. Några spekulerar om en demokrativåg i hela arabvärlden. Hur mycket mer demokratisk har världen blivit de senaste femtio åren?

Diktaturerna har fallit i Latinamerika och i det kommunistiska östra Europa. Kanske står arabvärlden i tur? Har de ett samband, är det en global historisk rörelse mot demokrati?

Medverkande är Peter Wallensteen, professor i Freds- och konfliktsforskning vid Uppsala Universitet, och Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds Universitet. Programledare: John Chrispinsson.

Nyligen föll Tunisiens diktator. Några spekulerar om en demokrativåg i hela arabvärlden. Hur mycket mer demokratisk har världen blivit de senaste femtio åren?

Diktaturerna har fallit i Latinamerika och i det kommunistiska östra Europa. Kanske står arabvärlden i tur? Har de ett samband, är det en global historisk rörelse mot demokrati?

Medverkande är Peter Wallensteen, professor i Freds- och konfliktsforskning vid Uppsala Universitet, och Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds Universitet. Programledare: John Chrispinsson.

Det har skett stora framsteg inom forskningsområdet artificiell intelligens. Utan att vi märkt det har mer eller mindre kloka system tagit sig in i vår vardag. Bildigenkänning, självstyrande bilar och telefonsvarare som faktiskt förstår vad du säger. Kanske har vi dessutom snart en jeopardy-mästare vid namn Watson som i själva verket är en dator som förstår mänskligt tal och är ruskigt allmänbildad. AI-forskaren Anders Holst från svenska AI-sällskapet och Swedish Institute of Computer Science är gäst i programmet.

Det har skett stora framsteg inom forskningsområdet artificiell intelligens. Utan att vi märkt det har mer eller mindre kloka system tagit sig in i vår vardag. Bildigenkänning, självstyrande bilar och telefonsvarare som faktiskt förstår vad du säger. Kanske har vi dessutom snart en jeopardy-mästare vid namn Watson som i själva verket är en dator som förstår mänskligt tal och är ruskigt allmänbildad. AI-forskaren Anders Holst från svenska AI-sällskapet och Swedish Institute of Computer Science är gäst i programmet.

Kannibalism är något oerhört tabubelagt och skrämmande för oss människor. Vid svår svält har det dokumenterats att människor ätit varandra, men forskare är fortfarande oense om huruvida kannibalism som sedvänja hos vissa folkgrupper har existerat överhuvudtaget. Mindre kontroversiellt, och till och med vanligt, är kannibalism bland djuren. Att vara eller inte vara kannibal, det är frågan. Redaktör: Nilklas Zachrisson. Repris fr 27 sept 2010. Ingen lunchsändning med Vetandets värld 2011-01-19.