Vetenskapsradion

Samtidigt som hela världen följer den politiska utvecklingen i revoltens Egypten, så kommer rapporter om att plundrare passar på att bryta sig in i pyramider och andra arkeologiska fyndplatser, och i de magasin där oersättliga fornfynd förfaras. I dagens Vetandets Värld fokuserar vi på vad de dramatiska händelserna i landet kan få för konsekvenser för de historiska lämningarna, och hur forskningen och utbildningen i landet kan komma att påverkas om regimen faller.

Från sin arbetsplats på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm följer den egyptiska forskaren Sabry Allam spänt utvecklingen i sitt hemland. 

Enligt honom kan Egyptens generösa utbildningssystem vara en av förklaringarna till de massiva protester som nu sveper över landet. De unga högutbildade men arbetslösa invånarna i storstäderna accepterar inte den gamla tidens politiska system, menar han.

Som gäster i studion har vi egyptologerna Nils Billing och Sofia Häggman, som berättar om sina erfarenheter av plundring och de oroväckande rapporter de får från kollegor runt om i världen och i Egypten.

Enligt dem vittar rapport efter rapport om att kriminella utnyttjar den politiska revolten passar på att stjäla ovärderliga historiska föremål för att sälja dyrt på den svarta marknaden. Via sociala medier som Facebook och bloggar så sprider sig ryktena bland arkeologer världen över.

Samtidigt berättas om hjältemodiga insatser från lokalbefolkningen som rycker ut och skyddar de ovärderliga föremålen, som vid inbrottet i Kairos museum sent i fredags kväll där ett stort antal människor uppges ha tagit sig till muséet för att skydda de arkeologiska skatterna.

Bloggar om plundringarna:

Forskning på en hormonell preventivmetod för män har kommit så långt att substanserna för ett fungerande preparat finns klara. Bakom forskningen står Världshälsoorganisationen WHO, men turerna om när det kommer finnas på marknaden har varit många. Vetandets värld tar reda på var forskningen står i dag.

Claes Gottlieb, docent i gynekologi på Sofiahemmet i Stockholm var en av de tio forskarna i världen som var nära att få fram ett hormonbaserat preventivmedel för män.

- Jag har trott på det här ända sedan 1982 och det har sett så framgångsrikt ut att jag vid många tillfällen har uttalat mig och sagt att nu är det inte så många år kvar tills vi har det.

Substanserna fanns klara att använda, men hela projektet föll när läkemedelsföretagen drog sig ur. Man trodde inte på att preventivmedlet var tillräckligt attraktiv för männen.

Trots att det gått nästan 15 år sedan han slutade med forskningen så kontaktas han flera gånger i månaden av män som är intresserade av ett hormonbaserat preventivmedel för män.

Idag är Kristina Gemzell Danielsson en av de som forskar vidare på att förbättra preparatet.

- Det finns många kvinnor som inte hittar en metod de trivs med. Att dela ansvaret skulle vara idealiskt, säger hon.

- Vi har en negativ syn på preventivmedel och vill styra över våra egna kroppar, men vi glömmer vad alternativet är.

Redaktörer: Anna Törnkvist och Tina Andersson.

Forskning på en hormonell preventivmetod för män har kommit så långt att substanserna för ett fungerande preparat finns klara. Bakom forskningen står Världshälsoorganisationen WHO, men turerna om när det kommer finnas på marknaden har varit många. Vetandets värld tar reda på var forskningen står i dag.

Claes Gottlieb, docent i gynekologi på Sofiahemmet i Stockholm var en av de tio forskarna i världen som var nära att få fram ett hormonbaserat preventivmedel för män.

- Jag har trott på det här ända sedan 1982 och det har sett så framgångsrikt ut att jag vid många tillfällen har uttalat mig och sagt att nu är det inte så många år kvar tills vi har det.

Substanserna fanns klara att använda, men hela projektet föll när läkemedelsföretagen drog sig ur. Man trodde inte på att preventivmedlet var tillräckligt attraktiv för männen.

Trots att det gått nästan 15 år sedan han slutade med forskningen så kontaktas han flera gånger i månaden av män som är intresserade av ett hormonbaserat preventivmedel för män.

Idag är Kristina Gemzell Danielsson en av de som forskar vidare på att förbättra preparatet.

- Det finns många kvinnor som inte hittar en metod de trivs med. Att dela ansvaret skulle vara idealiskt, säger hon.

- Vi har en negativ syn på preventivmedel och vill styra över våra egna kroppar, men vi glömmer vad alternativet är.

Redaktörer: Anna Törnkvist och Tina Andersson.

Dålig sömn och sömnrelaterade sjukdomar är vardag för många yrkesförare. Och trötta yrkesförare kan vara en trafikfara. I ett stort forskningsprojekt har forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg undersökt förare inom Göteborgs Spårvägar.

Studien visar att problem med andningsuppehåll i sömnen, så kallad sömnapné, och insomningssvårigheter är vanligt hos yrkesförarna. Och problem med sömnen kan bli allt vanligare.

– Vår biologi är inte anpassad till 24-timmars samhället där man kan göra allting när som helt på dygnet, säger forskningsledare och professor Jan Hedner.

Sömnkliniken på Sahlgrenska deltar också i internationella studier som berör de cirka fyra miljoner yrkeschaufförer som finns inom EU. Forskarna i Europa undersöker kopplingar mellan sömn, hälsa och trafiksäkerhet.

En lastbilschaufför kan till exempel under en enda resa passera sex-sju länder med helt olika lagstiftning vad det gäller arbete och vila.

Dålig sömn och sömnrelaterade sjukdomar är vardag för många yrkesförare. Och trötta yrkesförare kan vara en trafikfara. I ett stort forskningsprojekt har forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg undersökt förare inom Göteborgs Spårvägar.

Studien visar att problem med andningsuppehåll i sömnen, så kallad sömnapné, och insomningssvårigheter är vanligt hos yrkesförarna. Och problem med sömnen kan bli allt vanligare.

– Vår biologi är inte anpassad till 24-timmars samhället där man kan göra allting när som helt på dygnet, säger forskningsledare och professor Jan Hedner.

Sömnkliniken på Sahlgrenska deltar också i internationella studier som berör de cirka fyra miljoner yrkeschaufförer som finns inom EU. Forskarna i Europa undersöker kopplingar mellan sömn, hälsa och trafiksäkerhet.

En lastbilschaufför kan till exempel under en enda resa passera sex-sju länder med helt olika lagstiftning vad det gäller arbete och vila.

Möt havens operaartister och djupens ljungande smattermästare som båda är utrotningshotade. Forskarna är oense om hur valforskning ska bedrivas för att det ska kunna leda till en hållbar jakt.

Knölvalar är operaartister som hela tiden förändrar och förlänger sina areor, troligen för att locka honorna.  Kaskeloter  ramboliknande djuphavsdjur vars fettknöl i pannan hjälper till att ljunga ljud som troligen skjuter sönder bläckfiskar till föda.

Följ med till Naturhistoriska Riksmuséets i Stockholm, och dess nya Polarutställning, där du får lära dig mer om nordkapare, knölvalar, kaskeloter och vikvalar.

Möt också svenske forskaren Thomas Lyrholm samt Joji Morishita, från Japanska fiskerimyndigheten, som har helt olika syn på vilken slags forskning som behövs för att skydda de utrotningshotade arterna, och om det finns valar som inte längre är utrotningshotade.

Redaktör Annika Östman [email protected]

Möt havens operaartister och djupens ljungande smattermästare som båda är utrotningshotade. Forskarna är oense om hur valforskning ska bedrivas för att det ska kunna leda till en hållbar jakt.

Knölvalar är operaartister som hela tiden förändrar och förlänger sina areor, troligen för att locka honorna.  Kaskeloter  ramboliknande djuphavsdjur vars fettknöl i pannan hjälper till att ljunga ljud som troligen skjuter sönder bläckfiskar till föda.

Följ med till Naturhistoriska Riksmuséets i Stockholm, och dess nya Polarutställning, där du får lära dig mer om nordkapare, knölvalar, kaskeloter och vikvalar.

Möt också svenske forskaren Thomas Lyrholm samt Joji Morishita, från Japanska fiskerimyndigheten, som har helt olika syn på vilken slags forskning som behövs för att skydda de utrotningshotade arterna, och om det finns valar som inte längre är utrotningshotade.

Redaktör Annika Östman [email protected]

Distriksläkare Mats Gulliksson och psykolog Gunilla Burell från Akademiska sjukhuset i Uppsala har i veckan presenterat en studie om hur utbildning i stresshantering, det vill säga att man lär sig hantera sin stress, kraftigt minskar risken att återfalla i hjärtsjukdom. De är gäster i Vetandets värld i fokus.

Distriksläkare Mats Gulliksson och psykolog Gunilla Burell från Akademiska sjukhuset i Uppsala har i veckan presenterat en studie om hur utbildning i stresshantering, det vill säga att man lär sig hantera sin stress, kraftigt minskar risken att återfalla i hjärtsjukdom. De är gäster i Vetandets värld i fokus.

Venedig kallas ofta för en av världens allra vackraste städer. Men dess ställning som turistmål hota s av översvämning. Sedan 2003 pågår ett gigantiskt experiment som syftar till att rädda staden med hjälp av senaste teknik.

Det kallas MOSE-projektet. Med hjälp av ett 80-tal enorma stålportar ska inloppen till en lagun där Venedig ligger förseglas. 2015 då portarna tas i bruk hoppas man på så sätt kunna sätta stopp för framtida översvämningar.

Venedig är i hög grad en turiststad. Nu i februari, i samband med karnevalen, söker sig hundratusentals turister dit för att roa sig.

Årligen besöks Venedig av 20 miljoner turister. Stadens bofasta befolkning uppgår f n bara till 59000 och fortsätter sjunka. Ett tusental innevånare lämnar årligen staden p g a de regelbundna och omfattande översvämningarna. Klimatförändring med stigande havsnivåer anges ofta som orsak.

Medverkande: AnneMarie Blomquist, Venedig, Göran Berg, ambassadör,Elina Zambardi, Venezia Noueva.

Redaktör: Staffan Forsell.