Vetenskapsradion

För 800 år sedan kom hästarna till Island. De som skulle bosätta sig där, tog förmodligen med sig sina bästa djur. Nu är de värdefull exportvara.

Exakt vilken typ av hästar det var är lite oklart, men under århundradena har Islandshästen överlevt under knappa förhållanden i det karga landskapet och utvecklats till en stark och tålig ridhäst. Fortfarande släpps ston, föl och unghästar på fjället på norra Island, en uppväxt som lär fölen att röra sig i oländig terräng.

Som en av få hästraser har den kvar gångarter som avlats bort hos våra moderna hästraser. Tölten är den mest berömda, mycket bekväm för ryttaren.

Islandshästen var en förutsättning för kolonisationen av den svårframkomliga ön, och därför tog man med sina bästa djur i båtarna.

Idag är den en av Islands viktigaste exportvaror. När exporten startade på sextiotalet skrattade många åt den lila hästen. Nu är den Sveriges tredje vanligaste hästras. Men riskerar Islandshästen att förlora sina unika egenskaper när den möter vår svenska hästhållning?

Redaktör: Lena Näslund

Ahmed Zewail, nobelpristagare i kemi från 1999, nämns nu som bland möjliga presidentkandidater i Egypten.

Han räknas som en av de vise männen, dvs de toppnamn i oppositionen som deltog i överläggningar med egyptiska regeringen i helgen som gick.

I Vetandets värld hör vi vad hans svenske forskarkollaga Bengt Nordén säger om sin vän som möjlig politiker och hör en nedklippt version av en intervju som gjordes med Zewail när han bara varit nobelpristagare i ett par år och var tillbaka i Sverige. Då var inte politik hans grej, sa han.

Ahmed Zewail, nobelpristagare i kemi från 1999, nämns nu som bland möjliga presidentkandidater i Egypten.

Han räknas som en av de vise männen, dvs de toppnamn i oppositionen som deltog i överläggningar med egyptiska regeringen i helgen som gick.

I Vetandets värld hör vi vad hans svenske forskarkollaga Bengt Nordén säger om sin vän som möjlig politiker och hör en nedklippt version av en intervju som gjordes med Zewail när han bara varit nobelpristagare i ett par år och var tillbaka i Sverige. Då var inte politik hans grej, sa han.

I Vetandets värld möter vi författaren PO Enquist, som nyligen utsetts till hedersdoktor i medicin vid Uppsala Universitet. Han har skrivit medicinhistoriska skildringar, som krävt mycket källforskning, men också personliga berättelser om egna erfarenheter av sjukdom.

Enligt universitetet har hans skrifter också inspirerat många inom sjukvården, och PO Enquist medverkar i den akademiska undervisningen vid Uppsala Universitet.

I programmet medverkar, förutom författaren själv, professor Lisa Ekselius och docent Kerstin Hulter Åsberg, båda vid institutionen för neurovetenskap på Uppsala Universitet. Programledare: Staffan Forssell.

I Vetandets värld möter vi författaren PO Enquist, som nyligen utsetts till hedersdoktor i medicin vid Uppsala Universitet. Han har skrivit medicinhistoriska skildringar, som krävt mycket källforskning, men också personliga berättelser om egna erfarenheter av sjukdom.

Enligt universitetet har hans skrifter också inspirerat många inom sjukvården, och PO Enquist medverkar i den akademiska undervisningen vid Uppsala Universitet.

I programmet medverkar, förutom författaren själv, professor Lisa Ekselius och docent Kerstin Hulter Åsberg, båda vid institutionen för neurovetenskap på Uppsala Universitet. Programledare: Staffan Forssell.

Historiska klubben handlar om oligarker, rika och mäktiga affärsmän i det nya Ryssland.

Oligarken Michail Chodorkovskij dömdes höromveckan till nytt fängelestraff i Sibirien. Oligarken Roman Abramovitjs köpte i veckan en fotbollsstjärna för motsvarande en halv miljard kronor till sitt lag Chelsea. De ryska oligarkerna blev på 1990-talet världens ojämförligt rikaste människorna, efter den förmodligen största förmögenhetsöverföringen i historien vid Sovjetunionens kollaps. Hur blev de så svindlande rika, hur mycket makt fick de och varför blev deras öden så olika? Historiska klubben om hur ett gäng tjugoåringar inom några år blev så rika att de kunde köpa nästan hela världen.

Medverkande: Claes Ericson, författare till boken Oligarkerna - Om snabba pengar och förgänglig makt i kapitalismens Ryssland, och Vladislav Savic som skrivit boken Vladimir Putin och rysskräcken.

Programledare: John Chrispinsson.

Historiska klubben handlar om oligarker, rika och mäktiga affärsmän i det nya Ryssland.

Oligarken Michail Chodorkovskij dömdes höromveckan till nytt fängelestraff i Sibirien. Oligarken Roman Abramovitjs köpte i veckan en fotbollsstjärna för motsvarande en halv miljard kronor till sitt lag Chelsea. De ryska oligarkerna blev på 1990-talet världens ojämförligt rikaste människorna, efter den förmodligen största förmögenhetsöverföringen i historien vid Sovjetunionens kollaps. Hur blev de så svindlande rika, hur mycket makt fick de och varför blev deras öden så olika? Historiska klubben om hur ett gäng tjugoåringar inom några år blev så rika att de kunde köpa nästan hela världen.

Medverkande: Claes Ericson, författare till boken Oligarkerna - Om snabba pengar och förgänglig makt i kapitalismens Ryssland, och Vladislav Savic som skrivit boken Vladimir Putin och rysskräcken.

Programledare: John Chrispinsson.

Kan en klimatförändring påverka vårt vatten? Några varingar har vi fått; den mest uppmärksammade i Storsjön, där Cryptosporidium-parasiter har vållat mången magsjuka.

Vårt dricksvatten är det som är viktigast att skydda. Vilka metoder finns det för att garantera ett rent kranvatten?

En välbesökt konferens om kvaliteten på svenskt dricksvatten visade att  renvattenverken kan hamna i problem om klimatförändringen visar sig vara ett faktum. Mer nederbörd och avrinning från ytvatten under årets varma del tar med sig föroreningar som också innehåller smittämnen.

I programmet hör vi representanter för den forskning som pågår. Det handlar om filter och desinfektion och statistik och modeller och att spåra mikrober, allt för att förbättra vattenverkens chans att klara utmaningarna.

I programmet medverkar i tur och ordning:

Professor Thomas Pettersson, Chalmers tekniska högskola

Gullvy Hedenberg, Svenskt Vatten

Professor Per.Erik Lindgren,Linköpings universitet

Professor Kenneth Persson, Lunds tekniska högskola

Dr Martin Erlandsson, Sveriges lantbruksuniversitet

Professor Kevin Bishop, Uppsala universitet

Kan en klimatförändring påverka vårt vatten? Några varingar har vi fått; den mest uppmärksammade i Storsjön, där Cryptosporidium-parasiter har vållat mången magsjuka.

Vårt dricksvatten är det som är viktigast att skydda. Vilka metoder finns det för att garantera ett rent kranvatten?

En välbesökt konferens om kvaliteten på svenskt dricksvatten visade att  renvattenverken kan hamna i problem om klimatförändringen visar sig vara ett faktum. Mer nederbörd och avrinning från ytvatten under årets varma del tar med sig föroreningar som också innehåller smittämnen.

I programmet hör vi representanter för den forskning som pågår. Det handlar om filter och desinfektion och statistik och modeller och att spåra mikrober, allt för att förbättra vattenverkens chans att klara utmaningarna.

I programmet medverkar i tur och ordning:

Professor Thomas Pettersson, Chalmers tekniska högskola

Gullvy Hedenberg, Svenskt Vatten

Professor Per.Erik Lindgren,Linköpings universitet

Professor Kenneth Persson, Lunds tekniska högskola

Dr Martin Erlandsson, Sveriges lantbruksuniversitet

Professor Kevin Bishop, Uppsala universitet

Samtidigt som hela världen följer den politiska utvecklingen i revoltens Egypten, så kommer rapporter om att plundrare passar på att bryta sig in i pyramider och andra arkeologiska fyndplatser, och i de magasin där oersättliga fornfynd förfaras. I dagens Vetandets Värld fokuserar vi på vad de dramatiska händelserna i landet kan få för konsekvenser för de historiska lämningarna, och hur forskningen och utbildningen i landet kan komma att påverkas om regimen faller.

Från sin arbetsplats på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm följer den egyptiska forskaren Sabry Allam spänt utvecklingen i sitt hemland. 

Enligt honom kan Egyptens generösa utbildningssystem vara en av förklaringarna till de massiva protester som nu sveper över landet. De unga högutbildade men arbetslösa invånarna i storstäderna accepterar inte den gamla tidens politiska system, menar han.

Som gäster i studion har vi egyptologerna Nils Billing och Sofia Häggman, som berättar om sina erfarenheter av plundring och de oroväckande rapporter de får från kollegor runt om i världen och i Egypten.

Enligt dem vittar rapport efter rapport om att kriminella utnyttjar den politiska revolten passar på att stjäla ovärderliga historiska föremål för att sälja dyrt på den svarta marknaden. Via sociala medier som Facebook och bloggar så sprider sig ryktena bland arkeologer världen över.

Samtidigt berättas om hjältemodiga insatser från lokalbefolkningen som rycker ut och skyddar de ovärderliga föremålen, som vid inbrottet i Kairos museum sent i fredags kväll där ett stort antal människor uppges ha tagit sig till muséet för att skydda de arkeologiska skatterna.

Bloggar om plundringarna: