Vetenskapsradion

Kannibalism är något oerhört tabubelagt och skrämmande för oss människor. Vid svår svält har det dokumenterats att människor ätit varandra, men forskare är fortfarande oense om huruvida kannibalism som sedvänja hos vissa folkgrupper har existerat överhuvudtaget. Mindre kontroversiellt, och till och med vanligt, är kannibalism bland djuren. Att vara eller inte vara kannibal, det är frågan. Redaktör: Nilklas Zachrisson. Repris fr 27 sept 2010. Ingen lunchsändning med Vetandets värld 2011-01-19.

Vetandets värld söker mänsklighetens rötter. Vi ska till Sydafrika där Margareta Svensson träffar paleoantropologen Lee Berger, som upptäckte en tidigare okänd förmänniska för ett par år sedan. Noga räknat var det hans nioårige som som gjorde fyndet, och i programmet får vi höra hur det gick till.

Det var i Malapa-grottan (uttal Malappa ) fyndet gjordes och Lee Berger såg genast att det skulle komma att förändra hans liv.

– Det är det mest spännande en sådan som jag kan upptäcka, och det här fossilet kommer forskare att kunna hålla på och undersöka hur länge som helst, säger han.

I närheten av fyndplatsen finns den sedan tidigare kända Sterkfonteingrottan där andra tidiga människoarter upptäckts. Dit får vi också följa med i Vetandets värld. Vi träffar även Lars Werdelin, som på plats i Sydafrika berättar om sin forskning om förhistoriska rovdjur, som sabelkatter.

– Det fanns många fler kattdjur på den tiden, men de som var specialiserade har försvunnit, konstaterar han.

Redaktör: Margareta Svensson.

Vetandets värld söker mänsklighetens rötter. Vi ska till Sydafrika där Margareta Svensson träffar paleoantropologen Lee Berger, som upptäckte en tidigare okänd förmänniska för ett par år sedan. Noga räknat var det hans nioårige som som gjorde fyndet, och i programmet får vi höra hur det gick till.

Det var i Malapa-grottan (uttal Malappa ) fyndet gjordes och Lee Berger såg genast att det skulle komma att förändra hans liv.

– Det är det mest spännande en sådan som jag kan upptäcka, och det här fossilet kommer forskare att kunna hålla på och undersöka hur länge som helst, säger han.

I närheten av fyndplatsen finns den sedan tidigare kända Sterkfonteingrottan där andra tidiga människoarter upptäckts. Dit får vi också följa med i Vetandets värld. Vi träffar även Lars Werdelin, som på plats i Sydafrika berättar om sin forskning om förhistoriska rovdjur, som sabelkatter.

– Det fanns många fler kattdjur på den tiden, men de som var specialiserade har försvunnit, konstaterar han.

Redaktör: Margareta Svensson.

Vackra politiker får fler röster, vackra personer tjänar 10-15% mer än andra och vackra barn får mer uppmärksamhet av sina lärare. Trots att de flesta av oss är överens om att man inte bör döma en bok efter dess omslag, visar forskning gång på gång att det är precis vad vi gör.

– Jag skulle vilja säga att alla positiva egenskaper du kan tänka dig, tillskrivs man om man är vacker, säger Henrik Jordahl, nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning.

Henrik Jordahl har tillsammans med sina kollegor kartlagt hur finska politiker som bedöms som vackra, får fler röster tack vare sitt utseende. Men politiken är långt ifrån det enda område där utseendet spelar roll.

– Ju mer man läser desto mer modstulen blir man. Det är ordentliga skillnader i hur man blir behandlad, beroende på hur attraktiv man är, säger Torun Lindholm, docent i psykologi vid Stockholms universitet.

Men kan man verkligen rent objektivt säga vad som är vackert? Ja, mycket forskning lutar faktiskt åt det. Och en grupp Princetonforskare har till och med gått så långt att de skapat datoranimerade modeller över vackra ansikten, och även andra över drag som signalerar olika egenskaper.

Vetandets Värld tar fram förstoringsglasetoch tittar närmare på vad som egentligen gör ett ansikte vackert, hur idealen uppstår och vad våra positiva fördomar om vackra människor får för konsekvenser.

Ett annat av Princetonforskarnas modellansikten -- det här rör sig mellan pålitlighet och opålitlighet.

Urval av referenser: Rhodes, Gillian. The Evolutionary Psychology of Facial Beauty. Annu. Rev. Psychol. 2006. 57:199-226. Doi: 10.1146/annurev.psych.57.102904.190208.

Berggren et al. The looks of a winner: Beauty and electoral success. Journal of Public Economics. Volume 94, Issues 1-2, February 2010, Pages 8-15. doi:10.1016/j.jpubeco.2009.11.002.

Oosterhof & Todorov. The functional basis of face evaluation. PNAS August 12, 2008, vol. 105, no. 32, 11087–11092. Doi: 10.1073pnas.0805664105.

Langlois et al. Maxims or Myths of Beauty? A Meta-Analytic and Theoretical Review. Psychological Bulletin 200, Vol. 126, No. 3, 390-423. Doi: 10.1037//0033-2909.126.3.390.

Dusek & Joseph, The Bases of Teacher Expectancies: A Meta-Analysis. Journal of Educational Psychology, 1983, Vol 75, No. 3, 327-346.

Vackra politiker får fler röster, vackra personer tjänar 10-15% mer än andra och vackra barn får mer uppmärksamhet av sina lärare. Trots att de flesta av oss är överens om att man inte bör döma en bok efter dess omslag, visar forskning gång på gång att det är precis vad vi gör.

– Jag skulle vilja säga att alla positiva egenskaper du kan tänka dig, tillskrivs man om man är vacker, säger Henrik Jordahl, nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning.

Henrik Jordahl har tillsammans med sina kollegor kartlagt hur finska politiker som bedöms som vackra, får fler röster tack vare sitt utseende. Men politiken är långt ifrån det enda område där utseendet spelar roll.

– Ju mer man läser desto mer modstulen blir man. Det är ordentliga skillnader i hur man blir behandlad, beroende på hur attraktiv man är, säger Torun Lindholm, docent i psykologi vid Stockholms universitet.

Men kan man verkligen rent objektivt säga vad som är vackert? Ja, mycket forskning lutar faktiskt åt det. Och en grupp Princetonforskare har till och med gått så långt att de skapat datoranimerade modeller över vackra ansikten, och även andra över drag som signalerar olika egenskaper.

Vetandets Värld tar fram förstoringsglasetoch tittar närmare på vad som egentligen gör ett ansikte vackert, hur idealen uppstår och vad våra positiva fördomar om vackra människor får för konsekvenser.

Ett annat av Princetonforskarnas modellansikten -- det här rör sig mellan pålitlighet och opålitlighet.

Urval av referenser: Rhodes, Gillian. The Evolutionary Psychology of Facial Beauty. Annu. Rev. Psychol. 2006. 57:199-226. Doi: 10.1146/annurev.psych.57.102904.190208.

Berggren et al. The looks of a winner: Beauty and electoral success. Journal of Public Economics. Volume 94, Issues 1-2, February 2010, Pages 8-15. doi:10.1016/j.jpubeco.2009.11.002.

Oosterhof & Todorov. The functional basis of face evaluation. PNAS August 12, 2008, vol. 105, no. 32, 11087–11092. Doi: 10.1073pnas.0805664105.

Langlois et al. Maxims or Myths of Beauty? A Meta-Analytic and Theoretical Review. Psychological Bulletin 200, Vol. 126, No. 3, 390-423. Doi: 10.1037//0033-2909.126.3.390.

Dusek & Joseph, The Bases of Teacher Expectancies: A Meta-Analysis. Journal of Educational Psychology, 1983, Vol 75, No. 3, 327-346.

Vetandets värld talar med geografen Anders Fridfeldt och klimatforskaren Kevin Noone om bakgrunden till de översvämningar som drabbat Australien, Brasilien och Sri Lanka. Hur kan väderfenomenet La Nina åstadkomma sådana vattenmängder på Brisbanes gator? Var det bara regn som utlöste lerfloderna i Brasilien?

Vetandets värld talar med geografen Anders Fridfeldt och klimatforskaren Kevin Noone om bakgrunden till de översvämningar som drabbat Australien, Brasilien och Sri Lanka. Hur kan väderfenomenet La Nina åstadkomma sådana vattenmängder på Brisbanes gator? Var det bara regn som utlöste lerfloderna i Brasilien?

Under en internationell forskarexpedition till Klippiga bergen i den så kallade Stanley glaciären upptäcktes åtta nya urtidsarter på en plats där man tidigare inte trodde att det fanns liknande fossil. Ett av fossilfynden var en klo från ett tidigare okänt havsrovdjur. För paleontologen Allison Daley var det en dröm som gick i uppfyllelse.

Följ med Allison Daley 500 miljoner år tillbaka i tiden, när hon berättar om sin drömexpedition till Klippiga bergen, där hon fick möjlighet att beskriva en helt ny art av jordens äldsta rovdjur.

– Allting med de här djuren är fascinerande, de var nog det största och mest skräckinjagande som simmade runt i haven på här tiden, säger Allison Daley.

Programmet är en repris från 2010-09-30.

Under en internationell forskarexpedition till Klippiga bergen i den så kallade Stanley glaciären upptäcktes åtta nya urtidsarter på en plats där man tidigare inte trodde att det fanns liknande fossil. Ett av fossilfynden var en klo från ett tidigare okänt havsrovdjur. För paleontologen Allison Daley var det en dröm som gick i uppfyllelse.

Följ med Allison Daley 500 miljoner år tillbaka i tiden, när hon berättar om sin drömexpedition till Klippiga bergen, där hon fick möjlighet att beskriva en helt ny art av jordens äldsta rovdjur.

– Allting med de här djuren är fascinerande, de var nog det största och mest skräckinjagande som simmade runt i haven på här tiden, säger Allison Daley.

Programmet är en repris från 2010-09-30.

Själva vintunnan är inte helt oskyldig när det gäller vinernas smak. Det har nu bevisats efter omfattande forskning vid vinuniversitet i Dijon. Forskaren Régis Gougeon har där lett forskning som även sträcker sig över till Tyskland. Med hjälp av olika tekniker kan man av vinets molekyler även få fram från vilken skog vintunnans trä härstammar. Forskningen kan få vinbranschen att ändra sina vanor och vara mer omsorgsfull i valet av vintunnor, säger vinspecialisten Britt Karlsson. Programmet är en repris från 2010-12-24.