Vetenskapsradion

I Ukrainas huvudstad Kiev är bristen på rent dricksvatten det största miljöproblemet. Vattenssystemen byggdes för 40 år sedan då staden bara var en femtedel så stor. Kossornas planet besöker Europas näst största land, där sovjettidens miljöproblem blandas med nya. I dagens Vetandets värld hör du Kossornas planet som sändes den 21 augusti 2010 - här i en något kortad version, utan musik.

Clara Bodin från Karlstad har bott i Kiev i åtta år. Hon driver egen rekryteringsfirma och säger själv att hon känner halva stan. Under tiden hon har varit i Ukraina har landet genomgått en fredlig revolution, en ekonomisk boom och nu en djup finanskris.

Det märks på konsumtionen. Förut när utbudet i mataffärerna var litet var folk duktiga på att hushålla.

– Förr la man in grönsaker hela hösten. Folk gjorde inte annat, berättar Clara Bodin.

I takt med att folk har fått det bättre har man börjat köpa mer och återanvända mindre. Sovjettidens mjölkflaskor i glas är utbytta mot tetrapak och påsförpackningar i plast.

Kievborna som vi träffar oroar sig mest för vattnet. Stadens reningsverk och vattenledningar byggdes för närmare 40 år sedan då Kiev hade en dryg miljon invånare. Idag bor det närmare fem miljoner i stan, så vattensystemet räcker inte till.

Ko-tv När Kossornas planet besökte vattenmuseet i Kiev blev vi intervjuade av tv-kanalen Tonis.

I indiska jättestaden Mumbai åker man tåg i rusningstrafik med livet som instats. Varje dag dör flera personer på och omkring tåget i trängseln. I Kiev däremot finns en tunnelbana i världsklass, något som svenska Clara vittnar om. Diane i Los Angeles har gjort något så oamerikanskt som att välja bort bilen och istället börjat cykla och åka buss. I dagens Vetandets värld hör du Kossornas planet som sändes den 31 juli 2010 - här i en något kortad version, utan musik.

Kossornas planet kollar in kollektivtrafik världen över.

I Mumbai dör ungefär 10 personer i tågtrafiken varje dag. Mellan sex och sju miljoner tar tåget varje dag men järnvägslinjerna är i princip inte fler än när engelsmännen byggde dem på 1800-talet. Folk kläms ihjäl i trängseln, faller av när de hänger som i klasar utanför dörrarna för att komma med tåget, eller blir överkörda när de korsar spåren.

Vi träffar också Clara Bodin som kommer från Sverige men som bott flera år i Kiev, Ukraina. Hon berättar om olika typer av kollektivtrafik där - den trevliga tunnelbanan i världsklass, bussarna och taxibussarna. De senare är en blandning mellan buss och taxi - dyrare än buss, men de stannar där man vill.

Los Angeles-bon Diane Meyer har valt bort bilen ur sitt liv och givit ut en fotobok i ämnet.

Diane Meyer tycker att hon har fått ett rikare liv sedan hon skippade bilen. Det sparar pengar, man slipper bilköer och krånglet med att hitta parkeringsplats. Det är också väldigt socialt att åka buss tycker hon. Många Los Angeles-bor sitter instängda på sina jobb hela dagarna och är pratsugna när de åker till och från jobbet.

Los Angeles-bor säger i undersökningar att de väljer bil istället för kollektivtrafik för att de känner sig säkrare i sina bilar. Men Diane Meyer tror att det är något annat som spelar större roll:

– I New York blir du bedömd efter kläderna du har på dig, i Los Angeles efter vilken bil du kör.

I indiska jättestaden Mumbai åker man tåg i rusningstrafik med livet som instats. Varje dag dör flera personer på och omkring tåget i trängseln. I Kiev däremot finns en tunnelbana i världsklass, något som svenska Clara vittnar om. Diane i Los Angeles har gjort något så oamerikanskt som att välja bort bilen och istället börjat cykla och åka buss. I dagens Vetandets värld hör du Kossornas planet som sändes den 31 juli 2010 - här i en något kortad version, utan musik.

Kossornas planet kollar in kollektivtrafik världen över.

I Mumbai dör ungefär 10 personer i tågtrafiken varje dag. Mellan sex och sju miljoner tar tåget varje dag men järnvägslinjerna är i princip inte fler än när engelsmännen byggde dem på 1800-talet. Folk kläms ihjäl i trängseln, faller av när de hänger som i klasar utanför dörrarna för att komma med tåget, eller blir överkörda när de korsar spåren.

Vi träffar också Clara Bodin som kommer från Sverige men som bott flera år i Kiev, Ukraina. Hon berättar om olika typer av kollektivtrafik där - den trevliga tunnelbanan i världsklass, bussarna och taxibussarna. De senare är en blandning mellan buss och taxi - dyrare än buss, men de stannar där man vill.

Los Angeles-bon Diane Meyer har valt bort bilen ur sitt liv och givit ut en fotobok i ämnet.

Diane Meyer tycker att hon har fått ett rikare liv sedan hon skippade bilen. Det sparar pengar, man slipper bilköer och krånglet med att hitta parkeringsplats. Det är också väldigt socialt att åka buss tycker hon. Många Los Angeles-bor sitter instängda på sina jobb hela dagarna och är pratsugna när de åker till och från jobbet.

Los Angeles-bor säger i undersökningar att de väljer bil istället för kollektivtrafik för att de känner sig säkrare i sina bilar. Men Diane Meyer tror att det är något annat som spelar större roll:

– I New York blir du bedömd efter kläderna du har på dig, i Los Angeles efter vilken bil du kör.

2,6 miljarder människor i världen saknar helt toalett och får uträtta sina behov rakt ner på marken. Det är inte bara äckligt det är livsfarligt också, eftersom det förorenar vattnet och sprider sjukdomar. Enligt världshälsoorganisationen WHO dör 4000 barn varje dag på grund av bristen på rent vatten och toaletter. I dagens Vetandets värld hör du Kossornas planet som sändes den 7 augusti 2010 - här i en något kortad version, utan musik.

Kossornas planet besöker ett slumområde i stadsdelen Khar Danda i Indiens största stad Mumbai, där det faktiskt finns ordentliga toaletter. Men bara fem stycken, som 1000 personer delar på.

För kvinnor är toalettbristen ett ännu större problem. På många håll är det inte accepterat för kvinnor att gå på toa när någon kan se dem. De får passa på tidigt på morgonen och sent på kvällen, om de törs när det blivit mörkt. Annars håller de sig hela dagarna, vilket leder till problem med njurar och urinvägar.

Hans Rosling är medicinprofessorn som blivit världsberömd för sitt sätt att presentera hälso- och befolkningsstatistik på ett både begripligt och underhållande sätt. Han tycker att den rika västvärlden fokuserar på fel miljöfrågor.

– Det största miljöproblemet är att två miljarder medmänniskor dricker sin grannes ännu ljumma avföring. Man vill ha en anständig toalett, rent vatten och en tvål att tvätta sig med, säger Hans Rosling.

Du hör också Annamaja Segtnan och Anders Wilhelmsson som designat varsin mobil toalettlösning för slummen.

Länkar:

2,6 miljarder människor i världen saknar helt toalett och får uträtta sina behov rakt ner på marken. Det är inte bara äckligt det är livsfarligt också, eftersom det förorenar vattnet och sprider sjukdomar. Enligt världshälsoorganisationen WHO dör 4000 barn varje dag på grund av bristen på rent vatten och toaletter. I dagens Vetandets värld hör du Kossornas planet som sändes den 7 augusti 2010 - här i en något kortad version, utan musik.

Kossornas planet besöker ett slumområde i stadsdelen Khar Danda i Indiens största stad Mumbai, där det faktiskt finns ordentliga toaletter. Men bara fem stycken, som 1000 personer delar på.

För kvinnor är toalettbristen ett ännu större problem. På många håll är det inte accepterat för kvinnor att gå på toa när någon kan se dem. De får passa på tidigt på morgonen och sent på kvällen, om de törs när det blivit mörkt. Annars håller de sig hela dagarna, vilket leder till problem med njurar och urinvägar.

Hans Rosling är medicinprofessorn som blivit världsberömd för sitt sätt att presentera hälso- och befolkningsstatistik på ett både begripligt och underhållande sätt. Han tycker att den rika västvärlden fokuserar på fel miljöfrågor.

– Det största miljöproblemet är att två miljarder medmänniskor dricker sin grannes ännu ljumma avföring. Man vill ha en anständig toalett, rent vatten och en tvål att tvätta sig med, säger Hans Rosling.

Du hör också Annamaja Segtnan och Anders Wilhelmsson som designat varsin mobil toalettlösning för slummen.

Länkar:

Sveriges Radios miljöprogram Kossornas planet besöker kärnkraftverket Tjernobyl i Ukraina. Många ukrainare förstår inte hur man kan vilja turista just här. Minnet är starkt från dagen i april då kärnkraftsverkets reaktor 4 sprängdes och de tvingades lämna sina hem. I dagens Vetandets värld hör du Kossornas planet som sändes den 10 juli 2010 - här i en något kortad version, utan musik.

Reaktor 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina, exploderade den 26 april 1986. Den närliggande staden Pripjat övergavs helt och är nu som en spökstad, men med oväntat prunkande växtlighet.

Jag känner skam, inget mer.

Följ med Kossornas planet till den förbjudna zonen i Tjernobyl och möt människor som fortfarande påverkas av den fruktansvärda olyckan. En av dem är guiden Jurij Tatarchuk som kommenterar Tjernobylolyckan så här:

– Jag känner skam, inget mer.

Dåvarande statsministern Ingvar Carlsson hade precis tillträtt sitt förtroendeuppdrag när olyckan vid Tjernobyl skedde. I Kossornas planet berättar han om sina minnen från tiden vid olyckan.

På bilfärd i den förbjudna zonen:

Sveriges Radios miljöprogram Kossornas planet besöker kärnkraftverket Tjernobyl i Ukraina. Många ukrainare förstår inte hur man kan vilja turista just här. Minnet är starkt från dagen i april då kärnkraftsverkets reaktor 4 sprängdes och de tvingades lämna sina hem. I dagens Vetandets värld hör du Kossornas planet som sändes den 10 juli 2010 - här i en något kortad version, utan musik.

Reaktor 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina, exploderade den 26 april 1986. Den närliggande staden Pripjat övergavs helt och är nu som en spökstad, men med oväntat prunkande växtlighet.

Jag känner skam, inget mer.

Följ med Kossornas planet till den förbjudna zonen i Tjernobyl och möt människor som fortfarande påverkas av den fruktansvärda olyckan. En av dem är guiden Jurij Tatarchuk som kommenterar Tjernobylolyckan så här:

– Jag känner skam, inget mer.

Dåvarande statsministern Ingvar Carlsson hade precis tillträtt sitt förtroendeuppdrag när olyckan vid Tjernobyl skedde. I Kossornas planet berättar han om sina minnen från tiden vid olyckan.

På bilfärd i den förbjudna zonen:

Japanen Ei-ichi Negishi är en av årets tre Nobelpristagare i kemi. Vägen till Nobelpriset har varit ganska rak, med goda studieresultat och framgångsrik forskning. Men framgångssagan kunde ha slutat innan den börjat, redan i high school när Negishi fick en första motgång i skolan.

Vetenskapsradions Lars Broström träffade Ei-ichi Negishi i hemmet i USA. I den lilla staden West Lafayette, där han bor, verkar han också som professor i kemi på Purdue-universitetet.

Programmet är en repris från 2010-12-10.

Japanen Ei-ichi Negishi är en av årets tre Nobelpristagare i kemi. Vägen till Nobelpriset har varit ganska rak, med goda studieresultat och framgångsrik forskning. Men framgångssagan kunde ha slutat innan den börjat, redan i high school när Negishi fick en första motgång i skolan.

Vetenskapsradions Lars Broström träffade Ei-ichi Negishi i hemmet i USA. I den lilla staden West Lafayette, där han bor, verkar han också som professor i kemi på Purdue-universitetet.

Programmet är en repris från 2010-12-10.

Vetandets värld besöker Manchester för att träffa Nobelpristagaren i fysik, Andre Geim. Han delar priset med kollegan Kostya Novoselov för att ha tagit fram det supertunna och superstarka kolmaterialet grafen, som har mycket användbara elektriska egenskaper. Andrei Geim är känd också för att ha fått en groda att sväva, och för att ha publicerat en vetenskaplig artikel tillsammans med sin hamster...

Grafit blev grafen Grafen är det atomtunna, kolmaterial som Andrei Geim tillsammans med Kostya Novoselov tog fram ur grafit 2004 och som visade sig ha flera ovanliga egenskaper som kan bli väldigt användbara. Det är extremt elektrisk ledande och värmeledningsförmåga.

Starkt är det också, och genomskinligt och tätt. Det är världens första material som forskarna kallar tvådimensionellt. Det innebär att det har minsta möjliga tjocklek, ett atomskikt. Grafen kan komma att användas i allt från mobiltelefoner till datorer och solceller och flygplan.

Nya 2D-material Nu pågår forskning världen över kring detta nya material. Hos Nobelpristagarna i Manchester provar man också nya tvådimensionella material.

Men ännu har man inte hittat något med sådana egenskaper som grafen.

– Grafen är unikt, säger den svenske forskaren Fredrik Schedin som jobbar hos Nobelpristagarna.

Svävande groda I Vetandets värld får vi höra om den speciella forskarstil hos Andre Geim som lett fram till inte bara grafenet, utan också forskningen om hur man får en groda att sväva i ett magnetfält och en sorts tejp som är uppbyggd på samma sätt som en geckoödlas tår.

Vi möter Geims hustru och kollega Irina Grigorieva, som har en klar bild om varför han blivit så framgångsrik. Och vi får höra historien om hur det kom sig att han publicerat en vetenskaplig artikel tillsammans med en hamster.

Programmet är en repris från 2010-12-09.