Vetenskapsradion

Vad var den viktigaste händelsen under det gångna teknikåret? Tre teknikreportrar ger sina svar, när Vetenskapsradions Per Gustafsson och Johan Thorstenson pratar med dem i Vetandets värld. Martin Appel är redaktör på Pc för Alla, Jacques Wallner på DN Motor och Mats Lewan på Ny Teknik har alla tre olika svar.

När det gäller IT kom smarta telefoner och surfplattor att betyda allt mer för användarna. Folk började prata om appar, alltså små program som man kan köpa relativt billigt till sin iPhone/iPad alternativt till sin smartphone med operativet Android. Mobilleverantörerna började rulla ut den fjärde generationens mobilnät (4G) i större städer med teoretiska hastigheter upp till 100 mbit/s nedströms.

På medieområdet introducerades HDTV-utsändningar även i marknätet (fanns tidigare i satellit- och kabeldistribution). Det blev mycket prat om 3D i filmsammanhang, när science fiction-filmen Avatar lanserades i början av 2010, en film som byggde på lagom avvägda 3d-effekter. Den första konsumentvideokameran för 3D (med två objektiv) kom ut marknaden.

När det gäller transporter skedde under 2010 flera invigningar, Botniabanan, Citybanan och "genombrott" skedde i den länge omdiskuterade Hallandsåsen (som förkortar körtid Gtb-Malmö). På flygets sida minns vi askmolnet, som ställde flygindustrin inför helt nya tekniska utmaningar. Flyget i Sverige firade 100 år, med nyinvigning av Flygvapenmuseet i Linköping.

På motorområdet fortsatte elbilssatningarna, och litium-jon-batteritekniken skulle framhävas som den mest framkomliga tekniska lösningen. Saab och Volvo tycktes överleva ägarbyten och modifierade versioner av föregående modeller såg dagens ljus.

Allt det här, och med ännu fler detaljer, beskriver teknikpanelen i Vetandets värld det gångna teknikåret. Programmet sänds första gången 23 december kl 12.10 (EJ repris 23.07 på kvällen). Men repriser blir det på det nya året: måndagen den 10 januari kl 12.10 och 23.07.

Vetandets värld är normalt 19.20 minuter långt. Men Teknikåret 2010 spelades in redan och den inspelade versionen är betydligt längre, ca 33 min. Tyvärr fick vi inte plats med allt intressant som vi pratade om i den etersända versionen, men här kan du lyssna till den oklippta versionen (oklippt och oklippt; vi har faktiskt tagit bort en del skönhetsfläckar, men i stort sett hör du den autentiska versionen).

Gott nytt år hälsar teknikredaktörerna Per Gustafsson och Johan Thorstenson.

Kalvande isberg är väldigt dramatiska och gör sig bra på tv. De framstår som ett tydligt exempel på den globala uppvärmningen orsakad av människan. Bilderna ökar inte bara medvetenheten om klimatförändringarna utan är också bra marknadsföring av Grönland.

De senaste tio åren har grönländarna upplevet ett allt varmare klimat.

I Discobukten kalvar isbergen allt snabbare, och just samhället Illulisat i Discobukten betyder mycket för den grönländska turistindustrin.

– Där blir klimatförändringarna mycket visuella, säger Anders La Cour Wahl, som sitter i ledningen för Grönlands turist- och näringslivsråd. Det är dit både journalister och politiker kommer.

Den stora mediala uppmärksamheten på klimatförändringarna har varit bar marknadsföring för Grönland – När vi åker ut för att marknadsföra oss som turistdestination måste vi inte börja från noll. Grönland har blivut känt tack vare klimatdebatten.

Hur mycket den klimatmediala uppmärksamheten är värd för turistindustrin törs inte Anders La Cour Wahl uppskatta. --Det handlar om vanvettigt mycket pengar.  

Kryssningstursimen i Grönland ökar i popularitet. 2004 åkte 16000 på kryssning, 2009 var siffran nästan 27000.

Dr Hans Gelter är universitetslektor och forskare i upplevelseproduktion på Luleå tekniska universitet. Han forskar bland annat om polarturism.

Ökningen av polarturismen är än mer dramatisk på södra halvklotet. – Turismen har ökat expolsionsartat på Antarktis, säger Hans Gelter, på 15 år har den skeppsbundna turismen ökat med 400%, den landbunda turismen har under samma tid ökat med 700%, enligt Hans Gelter.

--Det är idag inga enorma mängder människor som går i land i Antarktis, 45000 personer, säger Hans Gelter, men fortsätter utvecklingen kan det få allvarliga konsekvenser för den känsliga naturen.

--Turismforskningen är ganska ny i de här områdena, vi har inga data som visar hur mycket klimatdebatten påverkar den ökande polartursimen, säger Hans Gelter, men det är helt klart att om man exponerar exotisk områden i media så ökar turismen.

– Vi kallar det här klimatturism, på gränsen till morbidturism, man åker iväg för att titta på något som håller på att försvinna (smältande glaciärer), eller något som är döende, döende kulturer eller isbjörnar, om man nu tror att de håller på att dö ut.

Det kan framstå som en paradox att medierapportering som handlar om att medvetandegöra människor om en analkande klimatkatastrof, istället bidrar till att folk sätter sig på det miljöskadliga flyget och åker till andra sidan jordklotet för att titta på de katastrofala konsekvenserna av man flyger.

Hans Gelter vill genomföra ett forskningsprojekt om transformativ turism. Han vill undersöka om det är möjligt att genom specialutbildade turistguider transformera de miljöskadliga polarturisterna så att de efter resan blir mer miljövänliga.

Kalvande isberg är väldigt dramatiska och gör sig bra på tv. De framstår som ett tydligt exempel på den globala uppvärmningen orsakad av människan. Bilderna ökar inte bara medvetenheten om klimatförändringarna utan är också bra marknadsföring av Grönland.

De senaste tio åren har grönländarna upplevet ett allt varmare klimat.

I Discobukten kalvar isbergen allt snabbare, och just samhället Illulisat i Discobukten betyder mycket för den grönländska turistindustrin.

– Där blir klimatförändringarna mycket visuella, säger Anders La Cour Wahl, som sitter i ledningen för Grönlands turist- och näringslivsråd. Det är dit både journalister och politiker kommer.

Den stora mediala uppmärksamheten på klimatförändringarna har varit bar marknadsföring för Grönland – När vi åker ut för att marknadsföra oss som turistdestination måste vi inte börja från noll. Grönland har blivut känt tack vare klimatdebatten.

Hur mycket den klimatmediala uppmärksamheten är värd för turistindustrin törs inte Anders La Cour Wahl uppskatta. --Det handlar om vanvettigt mycket pengar.  

Kryssningstursimen i Grönland ökar i popularitet. 2004 åkte 16000 på kryssning, 2009 var siffran nästan 27000.

Dr Hans Gelter är universitetslektor och forskare i upplevelseproduktion på Luleå tekniska universitet. Han forskar bland annat om polarturism.

Ökningen av polarturismen är än mer dramatisk på södra halvklotet. – Turismen har ökat expolsionsartat på Antarktis, säger Hans Gelter, på 15 år har den skeppsbundna turismen ökat med 400%, den landbunda turismen har under samma tid ökat med 700%, enligt Hans Gelter.

--Det är idag inga enorma mängder människor som går i land i Antarktis, 45000 personer, säger Hans Gelter, men fortsätter utvecklingen kan det få allvarliga konsekvenser för den känsliga naturen.

--Turismforskningen är ganska ny i de här områdena, vi har inga data som visar hur mycket klimatdebatten påverkar den ökande polartursimen, säger Hans Gelter, men det är helt klart att om man exponerar exotisk områden i media så ökar turismen.

– Vi kallar det här klimatturism, på gränsen till morbidturism, man åker iväg för att titta på något som håller på att försvinna (smältande glaciärer), eller något som är döende, döende kulturer eller isbjörnar, om man nu tror att de håller på att dö ut.

Det kan framstå som en paradox att medierapportering som handlar om att medvetandegöra människor om en analkande klimatkatastrof, istället bidrar till att folk sätter sig på det miljöskadliga flyget och åker till andra sidan jordklotet för att titta på de katastrofala konsekvenserna av man flyger.

Hans Gelter vill genomföra ett forskningsprojekt om transformativ turism. Han vill undersöka om det är möjligt att genom specialutbildade turistguider transformera de miljöskadliga polarturisterna så att de efter resan blir mer miljövänliga.

Geologiska studier i Grönland pekar på att där finns stora mängder värdefull mineral i bergen och massor med olja och gas ute till havs. Och det mildare klimatet gör att de tycks bli lättare att exploatera det nästan orörda Grönland. Och kanske blir dagens ganska fattiga grönlänningar i framtiden Arktis nya oljeshejker. Det finns bred politisk uppslutning bakom oljan. Uranbrytning däremot splittrar landet.

Kalistat Lund är helikopterpilot, socialdemokratisk politiker och motståndare till uranbrytning i sin hemby Narsaq i Sydgrönland.

– Uranbrytningen är tänkt att bedrivas i dagbrott, det finns risk för att föroreningar från gruvan sprider sig, inte minst med tanke på de starka vindar som ofta blåser i området och som kan dra med sig gifitigt stoft till samhället som bara ligger några kilometer längre ner i dalgången.

Men enligt Kalistat Lund är även själva gruvarbetarna ett problem som måste isoleras. – Om en gruva öppnar kommer en massa specialister från andra länder, och det finns risk att det blir som på 50-60-70-talen. Då kom danska hantverkare och andra utlänningar till Grönland och de utvecklade landet, säger Kalistat Lund, grönländarna var inte delaktiga, vi har själva inte styrt vår utveckling, vi har betraktats som andra klassens människor. Det misstaget bör vi inte göra om.

Simon Simonsen är borgmästare i kommunen. -- Vi behöver gruvan, arbetslösheten är hög och vi behöver den för att utvecklas.

De australiensiske geologen Greg Barnes som är delägare i bolaget som vill bryta uran, är dock tveksam att det blir någon uranbrytning på grund av miljökonsekvenserna och motståndet mot uranet. Och den nuvarande regeringen säger nej uranbrytning.

Oljan finns det större politisk uppslutning bakom. Regreingen räknar med att det finns motsvarande 50 miljarder fat olja och gas utanför väst och ostkusten, det är en uppskattning som är gjord av den amerikanska geologiska undersökningen USGS.

Ett tjugotal internationell oljebolag har konsession att leta efter olja i Grönland. 

50 miljarder fat är 20 miljarder mer än norrmännen har pumpat upp hittills, men det här är siffrorna måste användas med stor försiktighet. Det säger Mikael Höök som är doktor i globala energiresurser på Uppsala universitet. – USGS tidigare har gjort väl optimistiska uppskattningar, säger Mikael Höök.

Den internatuonella miljörörelsen, bland annat Greenpeace, har uppmärksammat problemet med att oljeutsläpp i det arktiska klimatet skulle ta lång tid att läka. Ett hot mot oljeriggar är isberg. Små isberg kan man bogsera undan med båt, men det går inte med isberg som är flera kvadratkilometer.

Men de grönländska myndigheterna hävdar att om det inte går att flytta på ett isberg, ska oljeriggen kunna kopplas loss och borrhålet pluggas nere i havsbotten innan isberget flyter förbi.

Niklas Granholm på FOI, forskar om Arktis och han följer med intresse om Grönland kommer att bli självständigt från Danmark. Blir Grönland ett Kuwait i Arktis, eller Mikronesien?

Redaktör Gustaf Klarin [email protected]

Geologiska studier i Grönland pekar på att där finns stora mängder värdefull mineral i bergen och massor med olja och gas ute till havs. Och det mildare klimatet gör att de tycks bli lättare att exploatera det nästan orörda Grönland. Och kanske blir dagens ganska fattiga grönlänningar i framtiden Arktis nya oljeshejker. Det finns bred politisk uppslutning bakom oljan. Uranbrytning däremot splittrar landet.

Kalistat Lund är helikopterpilot, socialdemokratisk politiker och motståndare till uranbrytning i sin hemby Narsaq i Sydgrönland.

– Uranbrytningen är tänkt att bedrivas i dagbrott, det finns risk för att föroreningar från gruvan sprider sig, inte minst med tanke på de starka vindar som ofta blåser i området och som kan dra med sig gifitigt stoft till samhället som bara ligger några kilometer längre ner i dalgången.

Men enligt Kalistat Lund är även själva gruvarbetarna ett problem som måste isoleras. – Om en gruva öppnar kommer en massa specialister från andra länder, och det finns risk att det blir som på 50-60-70-talen. Då kom danska hantverkare och andra utlänningar till Grönland och de utvecklade landet, säger Kalistat Lund, grönländarna var inte delaktiga, vi har själva inte styrt vår utveckling, vi har betraktats som andra klassens människor. Det misstaget bör vi inte göra om.

Simon Simonsen är borgmästare i kommunen. -- Vi behöver gruvan, arbetslösheten är hög och vi behöver den för att utvecklas.

De australiensiske geologen Greg Barnes som är delägare i bolaget som vill bryta uran, är dock tveksam att det blir någon uranbrytning på grund av miljökonsekvenserna och motståndet mot uranet. Och den nuvarande regeringen säger nej uranbrytning.

Oljan finns det större politisk uppslutning bakom. Regreingen räknar med att det finns motsvarande 50 miljarder fat olja och gas utanför väst och ostkusten, det är en uppskattning som är gjord av den amerikanska geologiska undersökningen USGS.

Ett tjugotal internationell oljebolag har konsession att leta efter olja i Grönland. 

50 miljarder fat är 20 miljarder mer än norrmännen har pumpat upp hittills, men det här är siffrorna måste användas med stor försiktighet. Det säger Mikael Höök som är doktor i globala energiresurser på Uppsala universitet. – USGS tidigare har gjort väl optimistiska uppskattningar, säger Mikael Höök.

Den internatuonella miljörörelsen, bland annat Greenpeace, har uppmärksammat problemet med att oljeutsläpp i det arktiska klimatet skulle ta lång tid att läka. Ett hot mot oljeriggar är isberg. Små isberg kan man bogsera undan med båt, men det går inte med isberg som är flera kvadratkilometer.

Men de grönländska myndigheterna hävdar att om det inte går att flytta på ett isberg, ska oljeriggen kunna kopplas loss och borrhålet pluggas nere i havsbotten innan isberget flyter förbi.

Niklas Granholm på FOI, forskar om Arktis och han följer med intresse om Grönland kommer att bli självständigt från Danmark. Blir Grönland ett Kuwait i Arktis, eller Mikronesien?

Redaktör Gustaf Klarin [email protected]

Sensationella fynd av dinosauriekotor, svanödlor och de urtida havsmonstren musosarier gjordes sommaren 2010 och Vetandets Värld var med vid utgrävningsplatsen, norr om Bromölla i Skåne. Paleontologen Elisabeth Einarsson sätter spaden i 80 miljoner år gamla sediment för att ta reda på mer om hur miljön såg ut och förändrades under tidspeioden Campan i slutet av Krita.

Sensationella fynd av dinosauriekotor, svanödlor och de urtida havsmonstren musosarier gjordes sommaren 2010 och Vetandets Värld var med vid utgrävningsplatsen, norr om Bromölla i Skåne. Paleontologen Elisabeth Einarsson sätter spaden i 80 miljoner år gamla sediment för att ta reda på mer om hur miljön såg ut och förändrades under tidspeioden Campan i slutet av Krita.

Det har förekommit flera terrordåd i Sverige under 1900-talet: Amaltheabombningen i Malmö 1908, gerenal Beckman som mördades i Kungsträdgården i Stockholm 1909, attentatet mot Norrskensflamman i Luleå 1940, Sabbatssabotören som härjade i Stockholm hösten 1946, och brevbomben är en helsvensk uppfinning. Hur har landet påverkats terrorattentaten? Är terror i Sverige en historisk normalitet? I Vetandets värld, Historiska klubben möter vi Martin Hårdstedt, vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet och Lars Ericsson, historiker vid Försvarshögskolan.

Det har förekommit flera terrordåd i Sverige under 1900-talet: Amaltheabombningen i Malmö 1908, gerenal Beckman som mördades i Kungsträdgården i Stockholm 1909, attentatet mot Norrskensflamman i Luleå 1940, Sabbatssabotören som härjade i Stockholm hösten 1946, och brevbomben är en helsvensk uppfinning. Hur har landet påverkats terrorattentaten? Är terror i Sverige en historisk normalitet? I Vetandets värld, Historiska klubben möter vi Martin Hårdstedt, vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet och Lars Ericsson, historiker vid Försvarshögskolan.

I veckan fick Sverige sin första påtagliga del på plats av det kommande europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo. Systemet ska komplettera det amerikanska GPS-systemet och var från början tänkt att vara i bruk 2008, nu är det 2018 som gäller. Kommer det fortfarande att göra nytta då?

I programmet hör vi Per Tegnér, nyligen pensionerad generaldirektör vid Rymdstyrelsen och ännu aktiv inom Galileo-projektet på EU-nivå. Projektet har än så länge en budget på 3,4 miljarder euro, men ytterligare omkring 1 miljard krävs för att systemet ska kunna byggas fullt ut. Vad får Europas medborgare för sina pengar och behövs det verkligen ett system till? Ja, menar Per Tegnér, som nämner oberoende gentemot USA som en viktig fördel, och mer konkret nytta för privatpersoner, byggfirmor och räddningstjänster.