Vi lever en i mätbarhetens tidsålder där vi vill kontrollera och optimera allt. Men vad tränger vi undan om vi mäter för mycket? 

I dagens högst digitala tillvaro kan vi mäta det mesta. Vi kan få siffror i realtid på allt från ett företags försäljningssiffror till vår egen puls. Att mäta kan förtydliga och ibland motivera. Men ger det alltid kontroll och effektivitet? När mäter vi för mycket?

Som arbetsgivare är det klokt att tänka efter innan man mäter. Särskilt om det kan upplevas som kontroll och om själva mätandet tar tid och fokus från annat.

Mäta för mätandets skull Jonna Bornemark har satt fingret på detta och mycket mer i sin bok Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Jonna menar att vi allt för ofta mäter för mätandets skull utan att ta hänsyn till vad det leder till.

Tanken med att mäta är ofta att effektivisera. Men det är lätt att gå vilse i förhoppningen att något automatiskt blir bättre, smidigare och enklare bara för att det går att uttrycka i siffror.

Kravet som tystade sångenJonna Bornemark ger ett exempel från förskolan där ett krav på “säkerställande” av att alla barn skulle få en lässtund skapade väldigt mycket administration och dokumentation. Visserligen säkerställdes att alla barnen verkligen fick den där lässtunden (som de hade fått redan tidigare) men däremot hann man inte längre sjunga med barnen.

Många känner idag en hunger efter större närvaro i livet. Kurser i mindfulness och yoga blir snabbt fullbokade. Plötsligt måste vi träna på saker som att andas. Hur hamnade vi här?

När yttre krav krockar med den inre kompassenJonna Bornemark pratar om etisk stress. Sådan stress uppstår till exempel när vårdpersonal på ett äldreboende inte hinner med de viktiga personliga samtalen, för att någon annan har ställt krav på aktiviteter som ska bockas av i ett dokument. När yrkespersoner inte får använda sin kompetens och sitt omdöme för att avgöra vad som är viktigt känner de etisk stress. De har gjort rätt enligt yttre krav – det som går att mäta – men fel enligt sin inre upplevelse som säger att tiden borde ha ägnats åt det mest värdefulla.

Vad ska vi med effektiviteten till?När byråkratin säger en sak och den inre kompassen en annan drivs många till utmattning. Särskilt när effektivitetskraven leder till underbemanning och resursbrist. I värsta fall leder våra försök att objektifiera livet och världen till att det inte finns något utrymme kvar för att vara människa. Och vad ska vi med all effektivitet till om vi aldrig hinner leva?

Jonna har själv varit utmattad, efter att ha sprungit fortare och fortare genom livet och till och med rationaliserat bort toapauser. “Jag ska bara”.

Mät rätt saker – inte allt

Att mäta lagom är bra. Däremot behöver inte allt mätas hela tiden. En viktig fråga vi behöver ställa oss innan nästa mätning är: gör detta verksamheten bättre? Varför mäter vi? Och vad ska vi göra med resultatet?

En ännu färskare bok av Jonna Bornemark tangerar samma ämne. Den heter Horisonten finns alltid kvar: Om det bortglömda omdömet och handlar om att vi inte ska tappa bort vårt mänskliga omdöme.

Hos vår partner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, kan du fördjupa dig i sånt som organisationsutveckling, motivation och förstås ledarskap. Idag vill vi tipsa om ett videoklipp där grundaren av en stor hotellkedja i USA berättar om att alla vinster inte går att mäta.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.