När förändring misslyckas handlar det sällan om strategi eller struktur. Ofta är det relationerna som brister: dialog, tillit, konflikthantering. Fyra av tio svenskar upplever konflikter på jobbet varje månad, och bara hälften tycker att kulturen uppmuntrar öppen dialog.

I det här samtalet utforskar jag och Wille Sandels hur vi kan förstå människor, förhandla klokt och förebygga friktion– så att kommunikationen fungerar både när det brinner och när vardagen bara skaver. Wille är beteendevetare, tidigare polis (bl.a. nationella insatsstyrkan, förhandlargrupp, krisstöd) och numera organisationskonsult.

PGU – person- och grupputveckling med uppgiften först

En avgörande del av arbetet i Nationella insatsstyrkan är en utbildning där man inte bara tränade skytte och taktik – utan också relationer, konflikter och gruppdynamik.

Bakgrunden var ett team där konflikterna var så stora att de skickades på ”teambuilding”: paddling och grillning. Trevligt – men ingenting blev löst. Där föddes PGU – Person- och grupputveckling.

PGU fokuserade på:

• Öppenhet och trygghet 
• Konflikthantering 
• Feedback 
• Person, grupp och uppgift 

Det viktiga: målet var operativ effekt, inte ”mysigare stämning”. Det goda klimatet blev en bieffekt av att man tränade relationer för att klara svåra, farliga arbetsuppgifter.

AAR – enkel vana, stor effekt

Willes favoritverktyg för vanliga arbetsplatser är AAR – After Action Review. Den kan ta två minuter efter ett möte eller en halvdag efter ett projekt. Frågorna:

1. Vad var målet?
2. Nådde vi det?
3. Vad gjorde vi bra?
4. Vad gick sämre – och varför?
5. Vad tar vi med till nästa gång?

Gör man detta konsekvent:

• vässas arbetssätten
• stärks relationerna
• sänks tröskeln för ärlighet

Vill du börja enkelt? Avsluta varje teammöte med:

Nådde vi det vi sa? Vad gjorde vi bra? Vad gör vi annorlunda nästa gång?

Tre fokus för dig som vill stärka kommunikationen

1) Förstå

• Utforska hur konflikter uppstår hos er – mönster, triggers, återkommande situationer.
• Tydliggör skillnaden mellan relationsfeedback och prestationsfeedback.

2) Förhandla

• Hjälp människor hitta värdiga vägar ut: ”Hur skulle en lösning kunna se ut som du kan stå för?”
• Använd ”och samtidigt” istället för ”men”:

”Jag hör att du är besviken och samtidigt behöver vi leverera X.”

3) Förebygga

1. Inför AAR som standard efter viktiga möten.
2. Normalisera omtag: ”Det här blev inte bra, kan vi börja om?”
3. Sätt enkla kommunikationsregler för möten, t.ex. ”Spegla först, fråga sen, ge råd sist.”

Effektiv Nu är också måna om ett friktionsfritt samarbete. I det här avsnittet lyfter vi vikten av att de möten ni har både är värdeskapande och både förbereds, genomförs och följs upp smidigt. Läs mer här om hur de kan stötta er jobba bättre i er digitala arbetsmiljö.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsa är inte en trend. Det är en förutsättning – för ett gott liv, för hållbara organisationer och för ett samhälle i balans. Men vad betyder hälsa i dag, och hur förändras vårt sätt att tänka kring välmående, träning och ansvar – både individuellt och kollektivt?

I veckans avsnitt har Fredrik Karlsson från vår samarbetspartner Twitch Health bjudit in  Brian Van Den Brink, träningschef på Friskis & Svettis för att reflektera över och spana på de stora strömningarna i hälsolandskapet. Det blir ett samtal om motivation, samhällstrender och framtidens sätt att skapa rörelse – både i kroppen och i kulturen.

Efter år inom både byråvärlden, som tränare, egenföretagare och poddare, har han landat i rollen som träningschef på Friskis & Svettis – en organisation som sedan starten byggt hela sin idé på rörelseglädje, gemenskap och inkludering.

Hälsans stora paradox

Trots att utbudet av träning, appar och hälsotjänster aldrig varit större, beskriver Brian en växande klyfta mellan aktiva och inaktiva.

”De som redan tränar, tränar mer än någonsin. Men de som inte gör det – där går det åt fel håll.”

Den stora boven? Tiden. Eller snarare känslan av brist på tid. Vi lever stillasittande liv, ofta framför skärmar, och även de mest upptagna dagarna kan gå utan att vi rört oss alls.

Makrotrend 1: Ett åldrande samhälle och kampen för livslång hälsa

En av de tydligaste trenderna Brian ser framåt är den åldrande befolkningen.

Samtidigt förändras synen på åldrande. Äldre porträtteras inte längre som passiva eller sköra, utan som vitala, nyfikna och aktiva.

”Det är en positiv förskjutning. Man ser äldre som relevanta, och det gör mig faktiskt glad att bli äldre.”

Makrotrend 2: Digitaliseringens baksidor – ensamhet och ytlighet

Digitaliseringen har på många sätt gjort det lättare att ta hand om sin hälsa – med appar, träningsdata och digitala möten. Men Brian ser också dess baksidor: förlorad gemenskap och ökande ensamhet.

Samtidigt växer en motrörelse fram: ”social fitness” – gemensamma upplevelser där rörelse möter gemenskap.

”Folk längtar efter att ses. Det sociala blir en allt viktigare del av hälsa framåt.”

Makrotrend 3: Hälsa som affärsstrategi

Brian ser hur företag börjar gå från punktinsatser – friskvårdsbidrag och stegtävlingar – till ett bredare och mer strategiskt synsätt.

Nyckeln är att förstå behoven innan man letar lösningar.

Hälsa som inkluderar alla

För Brian är just inkluderingen central. ”Vi behöver fler sätt att få människor i rörelse – inte fler sätt att få redan aktiva att bli ännu mer aktiva.”

Framtidens hälsa – social fitness och mänskliga möten

När Brian blickar framåt mot 2026 ser han en fortsatt förskjutning mot sociala upplevelser.

”Jag hoppas vi får se ännu mer av social fitness – där rörelse, musik, gemenskap och glädje möts.”

Kanske är det just där framtidens hälsa finns. Mindre ensam träning, fler gemensamma upplevelser.

Tre spaningar från avsnittet:

Sociala sammanhang är framtidens fitness. Rörelse blir roligare och mer hållbar när vi gör den tillsammans.

Hälsa är en samhällsfråga, inte bara en individuell. Vi måste bygga miljöer som gör det lätt att välja rätt.

Företag som integrerar hälsa i sin kärnstrategi blir vinnare. Hållbara människor bygger hållbara resultat.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en tid när förändringstakten bara ökar har nyfikenheten gått från att vara något charmigt till att bli en nödvändighet. Den är inte längre bara en personlig egenskap, utan en förmåga som avgör hur väl vi – och våra organisationer – klarar oss i ett arbetsliv där vi ständigt behöver lära om, tänka nytt och samarbeta på nya sätt.

I veckans avsnitt pratar jag med Peder Söderlind – forskare, författare och entreprenör – aktuell med boken Edge: Skapa nyfiken organisation. Vi pratar om hur nyfikenhet kan bli ett strategiskt verktyg för både välmående och framgång.

Peder definierar nyfikenhet som ”en gemensam rörelse mot något okänt”. Det handlar alltså inte bara om en individuell drivkraft, utan om något som uppstår mellan människor. När vi möts, delar tankar och vågar ställa frågor skapas ny kunskap – och organisationer som gör det till en vana blir mer innovativa, motståndskraftiga och lärande.

Den nyfikna organisationen bygger på att medarbetare tillåts fråga, testa och tänka nytt. Det kräver trygghet, tid och ledare som inte har alla svar utan vågar säga: ”Jag är nyfiken på hur du ser det.”

Nyfikenhet gör oss bättre på att fatta beslut, inte minst när vi vågar ta in nya perspektiv. Det minskar risken för att fastna i gamla hjulspår och hjälper oss att väga kortsiktig effektivitet mot långsiktig utveckling. Som Peder uttrycker det: ”Om vi alltid väljer den säkra lunchrestaurangen lär vi oss inget nytt.”

Han påminner också om att ständig effektivitet är en fiende till nyfikenhet. När organisationer är så slimmade att ingen har tid att tänka nytt, riskerar de att förlora både innovationskraft och människor. Vi behöver luft i systemet för att kunna ställa de viktiga frågorna – de som formar framtiden.

Människor med hög grad av nyfikenhet ser förändring som en möjlighet snarare än ett hot. De bär förändring lättare, samarbetar bättre och upplever högre grad av psykiskt välbefinnande. Att vara nyfiken är med andra ord en hälsostrategi. Det håller oss mentalt rörliga, socialt aktiva och gör att vi fortsätter utvecklas – hela livet.

• Börja i ledarskapet: Visa sårbarhet, ställ öppna frågor och uppmuntra till dialog.
• Skapa strukturer som stöder möten: Spontana samtal, gemensamma ytor och tid för reflektion stärker nyfikenhetskulturen.
• Belöna frågor – inte bara svar. Fira den bästa frågan på veckomötet.
• Träna den mentala muskeln: Nyfikenhet kräver energi. Sömn, rörelse och återhämtning är förutsättningar för att orka tänka nytt.

Eller som Peder säger: ”Vi behöver vara som mest nyfikna när vi är som tröttast – det är då framtiden formas."

Under hösten samarbetar vi med Effektiv Nu som har både teknik i fokus för ett hållbart arbetsliv. Här kan du läsa mer om deras arbete och hur de kan stötta er.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att fatta beslut på magkänsla hör till det förflutna. Samtidigt räcker det inte att stirra sig blind på siffror. Verkligt datadrivna organisationer använder både hårda och mjuka datapunkter – och förstår människorna genom datan och människorna bakom datan. I veckans Health for Wealth pratar vi om hur insikter, analys och nyfikenhet kan ge bättre beslut, starkare kultur och mer hållbara människor.

Gästen är Miriam Sundholm, civilekonom med bakgrund som managementkonsult på Accenture i Stockholm och London. I dag arbetar hon som föreläsare och hälsostrateg och är numera en del av Oxy Group. Hennes drivkraft: att göra hälsa och välmående till en strategisk del av affären – inte en “mjuk” sidoverksamhet.

Miriam beskriver en utvecklingstrappa som många känner igen:

• Reaktivt
• Analytiskt
• Fördjupat analytiskt
• Proaktivt

Poängen är att komma närmare nuet – till beteenden och insatser vi faktiskt kan påverka i dag, inte bara konstatera gårdagens utfall.

Finansiella mått är ofta släpande: de visar ”så blev det”. De behövs – men de hjälper oss sällan att styra i tid. Därför behöver vi komplettera med operativa och ledandeindikatorer som går att påverka här och nu.

Ett säljexempel: antal provkörningar är mer direkt påverkbart än månadens försäljning (som ofta speglar arbetet för flera månader sedan). Samma tänk gäller förändring och välmående: identifiera vilka beteenden och förutsättningar som leder till engagemang, kvalitet och kundvärde – och följ upp dem systematiskt.

Årsredovisningar och stora mätningar har sin plats, men för att navigera i vardagen behöver vi frekventa pulser. Här blir medarbetarundersökningar och pulsmätningar viktiga – om vi:

1. förankrar varför vi frågar,
2. återkopplar transparent, och
3. gör något av resultaten – tillsammans.

Enkättrötthet uppstår när medarbetare inte ser syftet eller effekten. När chefer och team däremot använder datan som underlag för dialog, prioriteringar och förbättringar ökar psykologisk trygghet, tillit och engagemang.

Att ”ha mycket data” är inte målet. Börja i era prioriterade affärsmål (tillväxt, lönsamhet, kvalitet, kundnöjdhet etc.) och bryt ner dem till relevanta nyckeltal. Vad vet vi korrelerar med målen? Nöjdare kunder? Lojalitet? Medarbetares mentala, fysiska och sociala välmående? Välj färre men vassare mått som ni förstår och kan påverka – och bygg rutiner för hur ni samlar in, analyserar och agerar på dem.

Ledningens mottagarskap är avgörande.

Krav och förväntningar på hållbarhetsrapportering ökar, och standarder utvecklas. Oavsett formell tidslinje tjänar de flesta verksamheter på att börja arbeta mer systematiskt med social hållbarhet i dag: att följa upp förutsättningar, hälsa och engagemang i den egna arbetsstyrkan.

• Välj 5–7 nyckeltal som speglar både resultat och förutsättningar (blanda finansiella, operativa, ledande och släpande).
• Pulsmät kvartalsvis eller månadsvis kring välmående och engagemang – med tydlig återkoppling och gemensam åtgärdsplan i teamen.
• Skapa en styr- och mötesrutin: vem äger datan, hur ofta tittar vi på den, vad gör vi när vi ser en avvikelse, och hur följer vi upp effekter?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av fyra svenskar känner stress i sin digitala arbetsmiljö. Ofta beror det inte på viljan att göra rätt, utan på att vi saknar gemensamma spelregler. I detta avsnitt berättar Linn Heuberger och Emelie från Effektiv Nu hur enkla, tydliga överenskommelser – “interna trafikregler” – gör att arbetet flyter, möten ger energi och information hamnar där den ska. Poängen är inte att begränsa, utan att skapa förutsägbarhet så att alla kan lägga fokus där det faktiskt skapar värde.

• Varför interna trafikregler ger framkomlighet i stället för pekpinnar.
• Tre startfrågor som alla team bör svara på.
• Hur regler för var, när och hur kommunikation sker stöttar er
• Hur ni sätter mötesregler som faktiskt ger energi.
• Varför fil-lagring och namnsättning är en arbetsmiljöfråga, inte bara IT.
• Konkreta knep som minskar “gisslandmöten” och informationsstress

Effektiv Nu hittar du här! 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Salutogenes handlar om att identifiera och stärka det som får oss att må bra. Patogenes om att hitta och åtgärda det som skapar ohälsa. I arbetslivet behöver vi förstås båda – men många fastnar i det reaktiva. I det här avsnittet går vi från ord till handling: hur vi leder hälsofrämjande på riktigt och bygger förutsättningar för meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – på organisationsnivå, i ledarskapet och i vardagen hos varje medarbetare.

Vi poddar om hur man skapar hälsa på jobbet, eftersom vi vet att människor som mår bra också kan prestera bra. Jag som leder podden heter Ann-Sofie Forsmark – hälsostrateg, ledarskapskonsult och författare – och i det här avsnittet knyter jag ihop forskningen med praktiken.

I snart 50 år har forskning visat vad som får både verksamheter och människor att må bra. På 1980-talet fick Aaron Antonovskys teori om salutogenes och KASAM (känsla av sammanhang) fäste. På 1990-talet började vi tala om friskfaktorer i arbetslivet. Under 2000-talet spreds begrepp som engagemang (som motpol till utbrändhet). 2010-talet och framåt har svenska kunskapsmyndigheter och forskningsprogram systematiserat vad som fungerar – exempelvis rättvisa, delaktighet och stödjande ledarskap. Med andra ord: vi saknar inte underlag längre – vi behöver arbeta med det.

Det salutogena arbetssättet betyder att göra mer av det som får oss att fungera – med struktur, mod och uthållighet. Vi kommer aldrig göra allt perfekt. Men varje steg som ökar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet gör skillnad – för hälsa, engagemang och resultat.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De flesta organisationer gömmer sig dold potential för utveckling. Så här gör du för att hitta den.

Den dolda potentialen kommer i många skepnader. I en tech-organisation kan det handla om patent och teknologisk kunskap. I en tjänsteorganisation kan den finnas i kundinsikter man ännu inte riktigt förstått. Potentialen kan också finnas mellan organisationer, i olika möjliga samarbeten.

Mattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning och har skrivit boken ”Dold potential. Så skapas innovation utanför kärnaffären”.

Klassiska misstag

Vad är det man missar när man inte innoverar?

Mattias nämner ett klassiskt exempel från telekomföretaget Ericsson. Där hade man tidigt teknologi och ritningar för något som liknade en surfplatta. Men det fanns ingen insikt om konsumentvärdet i en sån produkt och andra kom före ut på marknaden. Matthias fortsätter:

– Man behöver få in externa perspektiv, vara nyfiken och öppen så att vi har förmågan att omtolka våra egna resurser i ljuset av behov vi än så länge kanske bara anar därute.

Tid, resurser, attityder och mandat

Innovation kräver tid och resurser, det är självklart. Och att vi jobbar med attityder så att vi inte fastnar i mentala hinder som klassikern ”så här har vi alltid gjort här och det ska vi alltid göra”. För att öppna upp för innovation behöver ledningen också ge människor mandat att testa saker och våga ta risker.

Innovation handlar om att gå in i något nytt och se möjliga nyttor. Det kan vara ett arbetssätt, en ny tjänst, ett nytt material. Det kan vara en metod och behöver inte alltid vara en produkt. Det kan handla om att hitta ett värde i restprodukter och avfall vi brukar slänga.

Rusta verksamheten för innovation

Mattias råd är att organisera och rusta verksamheten för innovation både på kort och lång sikt. Man behöver ha en struktur och nyckeltal men också en konkret plan för vad vad man ska göra den kommande månaden och veckan. Kan innovation vara en stående fråga på möten? Kan man avsätta pengar i budgeten för innovation? Hela systemet måste sitta ihop för innovation är ett extremt strukturerat arbete och nästan alltid ett maratonlopp.

Samtidigt som det är avgörande att vara uthållig ska vi inte glömma snöbollseffekten. När bollen väl är i rullning kan det hända alla möjliga saker, men de blir aldrig verklighet om du inte börjar någonstans.

Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge, allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer om Twitch on Demand här.

Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar om innovation. Vi hittade en om att psykologin är avgörande för att innovera.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När verkligheten stör våra planer

Visioner, strategier, handlingsplaner – det är så vi ofta pratar om organisationer. Men Åsa Lundqvist Covey, doktor i management och komplexitet, menar att det är just där problemet börjar. Vi är duktiga på att beskriva framtiden, men alldeles för dåliga på att ta hänsyn till det som faktiskt händer här och nu.

“Jag hade jobbat med ledningsgrupper i många år och märkte att vi utgick från ideal. Vi byggde framtidsbilder, men glömde hur människor faktiskt känner och reagerar i stunden. När mötet var slut låtsades vi som att alla var med – fast några var sura, andra osäkra och några skeptiska. Vi tog inte våra erfarenheter på allvar.”

Det var detta “skav” som fick henne att börja forska om komplexitet och hur organisationer verkligen fungerar – inte hur vi önskar att de ska fungera.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla med dig – om relationernas betydelse på jobbet

Relationer är avgörande för vårt välmående – och för vår prestation. Det är utgångspunkten i poddavsnittet med psykologen och mindfulnessläraren Daniel Ek om varför social hälsa på jobbet inte är ett ”mjukt värde” utan en av de starkaste framgångsfaktorerna för både individer och organisationer.

Relationer som skyddsfaktor

Forskning visar tydligt att goda relationer är en av de viktigaste faktorerna för ett långt och hälsosamt liv. Den välkända Harvardstudien om lycka och hälsa pekar på att kvaliteten i våra relationer spelar större roll än både ekonomi och status. Ensamhet och social isolering är däremot lika skadligt för hälsan som rökning eller alkoholmissbruk.

På jobbet har relationer en liknande skyddande effekt: de minskar stress, stärker vår psykiska hälsa, ökar motivationen och lägger grunden för innovation och lärande. Kort sagt – när vi känner oss trygga och sedda vill vi bidra.

Arbetsplatsens kultur – en resurs eller en risk

Daniel Ek beskriver hur människan är en hypersocial varelse. Vår identitet formas i mötet med andra, och arbetsplatsens kultur blir därför avgörande. I miljöer där tystnad eller hård jargong dominerar riskerar medarbetare att dämpa sin kreativitet, undvika att säga ifrån och i längden förlora både energi och engagemang. Omvänt skapas motivation och samarbete nästan automatiskt i miljöer som präglas av psykologisk trygghet och öppenhet.

Ledarens roll – från kontroll till relation

En central framgångsfaktor är ledarskapet. Den traditionella bilden av chefen som expert och kontrollant räcker inte längre. I stället behöver chefer våga visa sig mänskliga, bjuda in till feedback, tillåta misstag och aktivt skapa utrymme för relationer. Små, tydliga kontexter kan göra stor skillnad – från enkla check-ins på möten till gemensamma aktiviteter som stärker tillhörigheten.

Små handlingar med stor effekt

Relationer på jobbet byggs inte bara av strukturer och ledarskap, utan också av individuella initiativ. Att börja ett möte med en kort runda där alla får säga något, att ställa en personlig men inte privat fråga vid fikabordet, eller att ge en kollega uppskattning kan vara små steg som öppnar upp för större trygghet och gemenskap.

Att motverka ensamhet

Ensamhet på arbetsplatsen är mer utbrett än man kan tro – även bland dem som inte ser ensamma ut. Daniel Ek påminner om att de flesta människor uppskattar bekräftelse och kontakt. Att våga ta initiativ, söka stöd hos HR eller chefer och skapa små tillfällen av mänsklig närhet kan bryta den negativa spiral som ensamhet ofta leder till.

Slutsats

Relationer på jobbet är inte en bonusfråga – de är fundamentet för både hälsa och prestation. När vi känner oss välkomna, väntade och värdefulla växer både individen och organisationen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Health for Wealth möter jag forskaren och entreprenören Camilla Rundberg. Hon berättar om sin forskning kring könsroller på arbetsplatsen och om programmet Uncommon Women, som hjälper kvinnor att identifiera och förändra osynliga strukturer i arbetslivet.

Enligt Försäkringskassan står kvinnor för fyra av fem pågående sjukfall inom stressrelaterad psykisk ohälsa. Trots det handlar det inte om någon biologisk svaghet.

I sin avhandling visar Camilla att kvinnor i snitt gör omkring 200 timmar extra per år av sådant arbete som inte syns i karriärsammanhang – som att organisera sociala aktiviteter, ta mötesanteckningar eller agera stödperson för kollegor.

Programmet Uncommon Women

För att möta dessa utmaningar har Camilla startat Uncommon Women – ett fem veckor långt digitalt tränings- och reflektionsprogram. Där får deltagarna reflektera, testa nya beteenden och dela erfarenheter i en trygg digital gemenskap.

Vad organisationer kan göra

Camilla lyfter flera konkreta steg för arbetsgivare som vill minska riskerna:

• Kartlägg det osynliga arbetet och fördela det rättvist.
• Strukturera karriärsamtal så att de verkligen handlar om utveckling.
• Utbilda chefer och medarbetare om genus och arbetskultur.
• Arbeta systematiskt med arbetsmiljö och jämställdhet, inte som sidoprojekt utan som en del av vardagen.

Slutsats

Camilla Rundbergs forskning och programmet Uncommon Women visar att det går att synliggöra och förändra könsroller i arbetslivet. Det kräver mod från individen – men framför allt en vilja från organisationer att se och förändra de strukturer som annars riskerar att fortsätta i det tysta

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.