Vi har poddat om den sociologiska modellen KASAM, känsla av sammanhang, flera gånger. För oss har det blivit en favoritmodell för att beskriva vad som krävs för att både må och prestera bra i arbetslivet och dessutom hålla längs vägen. Kortfattat handlar KASAM på jobbet om att se till att vi VILL göra vårt jobb, att vi KAN göra det och att vi KLARAR av det.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i vad som krävs för att vi ska VILJA göra vårt jobb: meningsfullhet. Meningsfullhet både lyfter och bär oss i arbetslivet.

Det som lyfter oss kan vara sånt som att:

• Organisationen har ett meningsfullt syfte
• Min roll känns meningsfull och det jag gör leder till något viktigt
• Jag utvecklas

Meningsfullheten behöver också bäras i vardagen. Några viktiga faktorer är:

• Att jag bemöts rättvist
• Att organisationen är transparent
• Att mina värderingar respekteras
• Att jag har någon form av delaktighet och inflytande
• Att det finns samhörighet och samvaro

I avsnittet nämner vi Ann-Sofies bok KASAM på jobbet som släpptes i maj 2024. Den är till för dig som är medarbetare, för dig som är chef och för dig som söker ett nytt jobb. Både när något skaver i din arbetssituation och när du vill förbättra den.

—

Den bästa hälsan är den som blir av, dag ut och dag in. På dina villkor. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Därför jobbar de strategiskt och långsiktigt med aktivering för sina företagskunder. För hälsa som blir av. Läs mer här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsosamt ledarskap – en nyckel till hållbara chefer

Att vara chef är ett viktigt, men ibland tungt, uppdrag. Att ta hand om andra – samtidigt som man ska hålla ihop sig själv – är vad många chefer kämpar med varje dag.

Enligt studier är chefer i dag mer pressade än tidigare, och färre vill ta på sig rollen. Det kräver därför nya perspektiv på ledarskap. I det här avsnittet pratar jag med Fredrik Karlsson, vd på vår samarbetspartner Twitch Health, om vad som krävs för att chefer ska kunna hålla – och växa – över tid.

Vad är hälsosamt ledarskap?

Hälsofrämjande ledarskap har länge handlat om att skapa god arbetsmiljö för andra. Men vad händer om chefen själv inte orkar?

Därför behövs begreppet hälsosamt ledarskap – där chefen tar ansvar för och får förutsättningar för sin egen hälsa, energi och långsiktiga hållbarhet. Det handlar inte om att vara den mest vältränade personen i rummet, utan att bygga in återhämtning, riktning och balans i sitt dagliga arbete.

– Det är inte egoistiskt att prioritera sig själv som chef. Det är en förutsättning för att kunna vara bra för andra, säger Fredrik.

Värderingar som kompass

En viktig insikt är vikten av att känna till sina egna värderingar.

"Action & reflection" – testa och tänk efter

I programmen används en metod kallad action reflection. Cheferna får testa något konkret – som en andningsövning eller en värderingspromenad – och därefter reflektera själva och i grupp. Vad fungerade? Vad fungerade inte?

– Bara att få 20 minuter för reflektion under en promenad har gett vissa deltagare nya insikter. Det är kraftfullt, säger Fredrik.

Så bygger vi in hållbarhet i vardagen

Många organisationer saknar fortfarande inslag om chefers egen hållbarhet i sina ledarprogram. Skälen? Tidsbrist. Fyllda agendor. Men det går att komma runt.

Släpp jobbet – på ditt sätt

För att verkligen hålla behöver man kunna släppa jobbet. Alla behöver hitta sina egna sätt- men viktigast är att förstå att det är en del av uppdraget.

Tips till dig som chef:

Fundera på: Vad är det som ger och tar energi i min vardag?

Fråga dig själv: Vad är det jag inte vill kompromissa med i mitt liv och mitt ledarskap?

Våga prioritera dig själv – det är inte själviskt, det är nödvändigt.

Reflektera regelbundet – exempelvis med ett “utvecklingssamtal med dig själv”.

Gör plats för återhämtning i dina befintliga rutiner, inte utanför dem.

Hälsa på jobbet börjar med dig – och din förmåga att må bra över tid.

Vill du veta mer om programmet Hälsosamt ledarskap? Kontakta Fredrik Karlsson på twitchhealth.se eller via LinkedIn

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När är det dags att stanna upp och fråga: "Vänta lite nu..."? I det här avsnittet möter vi föreläsaren och författaren Klas Hallberg i ett samtal om varför regler ibland står i vägen för verklig nytta – och hur vi kan återta vår omdömesförmåga.

Klas berättar om Åke, 90 år, som träffat 66 läkare och fått 15 antibiotikakurer – utan att någon gjort fel, men utan att någon hjälpt honom. Det blev startpunkten för boken Rätt räcker inte, som Klas skrivit tillsammans med professorn Per Kristensson.

Klas lyfter också tre problem med det han kallar processperfektion utan värde: 

Tjänstepersoner gömmer sig bakom regelverk för att slippa ta ansvar.

Systemet ger illusion av kontroll, men verkligheten får lida.

Människor reduceras till dålig AI, vilket gör att de tappar mening i jobbet.

Så vad är lösningen? Att återerövra vår omdömesförmåga, menar Klas. Att våga pausa och fråga: "Är detta rimligt?"

Men det kräver mod – och träning. Klas introducerar SNHK-metoden: Sitt Ner Håll Käften. Det är hans sätt att prata om meditation – ett verktyg för att träna på att observera sina egna tankar, utan att reagera direkt.

Alla arbetsplatser har både algoritmiska (exakta) och heuristiska (bedömningsbaserade) processer. Det är okej. Det viktiga är att vi vet vilken typ av situation vi befinner oss i.

En pilot följer algoritmer när planet ska lyfta. Men när något oväntat händer på 10 000 meters höjd – då måste pilotens heuristiska träning ta över. Samma sak gäller i våra organisationer.

Problemet uppstår när vi inte längre vet var gränsen går – eller när vi blivit rädda för att tänka själva.

🔹 "Rätt" räcker inte – om det inte skapar värde för människan.

🔹 Mätbarhet är ofta en illusion av kontroll. Det som räknas mest kan inte alltid mätas.

🔹 Omdömesförmåga kräver träning. Meditation, reflektion och samtal är verktyg.

🔹 Algoritmiska processer har sin plats, men måste kompletteras med sunt förnuft.

🔹 Rädsla får inte styra beslut. Våga se människan bakom regeln.

🔹 Tillit byggs i team. Använd kollegor för att kalibrera beslut.

🔹 För att få bra omdöme måste man våga ha dåligt omdöme ibland.

Avsnittet rundas av med en reflektion inför hösten. Klas föreslår att vi tänker mindre på vad vi borde känna – och mer på vad vi faktiskt upplever. Kanske kan vi ta oss an jobbet med samma nyfikenhet som semestern?

Att leva innan man dör, säger han, handlar inte om att vara lycklig hela tiden – utan att utsätta sig för livet. Att känna engagemang. Och att ibland förlåta sig själv när lusten inte infinner sig direkt.

Så vad kan du som lyssnare göra redan idag?

Lägg in ett "möte USA" i kalendern – utan särskild anledning. Ge dig själv tid att reflektera. Gå till en kollega och säg: "Det här verkar rätt – men blir det verkligen bra?"

Det är kanske där, i de små samtalen och de korta pauserna, som vi återfinner både meningen och människan i vårt arbete.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När tempot och fokus skiftar under sommaren finns en chans att stanna upp – inte bara för att vila, utan också för att reflektera över hur vi har det, hur vi vill ha det och vad vi vill justera framåt. Den här guiden hjälper dig att ta en meningsfull paus och skapa framtidsfokus inför resten av året.

Du kan reflektera ensam, i par eller tillsammans i grupp. Det viktiga är nyfikenhet, ärlighet och omtanke – inte prestation.

• Ta 45–60 min där du får vara ifred eller där ni har en trygg yta som grupp.
• Svara gärna skriftligt – penna och papper gör tankarna mer konkreta.
• Du kan också prata och sedan skriva ned det viktigaste.
• Gör det enskilt först – och välj sedan vad du vill dela.
• 
  

• Vad har gett mig mest energi under första halvåret?
• Vem har gett mig energi?
• När har jag känt mig som mitt bästa jag?
• Vad gjorde jag då, och med vilka var jag?

• I vilka stunder har jag känt mening eller engagemang (kanske till och med flow)?
• Vad har jag faktiskt prioriterat högt – medvetet eller omedvetet?
• Speglar min vardag det som jag säger är viktigt för mig?
• Vad har fått ta för mycket eller för lite plats i mitt liv?

• Hur har jag vårdat de relationer som är viktigast för mig?
• Vilka relationer vill jag ge mer närvaro eller utveckla?
• Hur har jag varit omtänksam mot mig själv – i tanke, ord eller handling?
• Vad skulle jag behöva mer av för att ta bättre hand om mig själv framöver?

• Vad vill jag säga JA mer till kommande halvår?
• Vad behöver jag säga NEJ till för att skapa plats för det?
• Vad behöver jag påminna mig om, och hur kan jag göra det?
• Tips: Post-it, bakgrundsbild, symbol, notis – en liten nudge.

• När jag blickar tillbaka i december: Vad vill jag kunna säga att jag har upplevt mer av?
• Vilken känsla vill jag känna oftare?
• Vad behöver jag justera – lite eller mycket – för att ta mig i den riktningen?

• Gör det till en ritual – t.ex. med kaffe i solen, på en promenad eller efter jobbet.
• Byt ut frågor om de inte passar – det viktiga är att du känner dig själv i processen.
• Läs igenom dina svar i slutet. Vad överraskar dig? Vad vill du faktiskt göra något av?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vet vi att vi är på väg åt rätt håll och på rätt plats? Hur ser vi vad vi gjort och lärt oss?

Vi behöver zooma ut lite då och då och reflektera. Det känns sällan prioriterat när det är mycket att göra. Men att stanna upp och ställa några viktiga frågor kan vara guld värt både för närtid och framtid.

Ett sätt är att använda perspektiven dåtid, nutid och framtid. Här är några förslag på frågor att reflektera kring.

Dåtid

• Vad ville jag göra?
• Vad gjorde jag?
• Vad ledde det till?
• Vad beror det på?

Nutid

• Hur har jag det just nu?
• Vad känns viktigt?
• Vad behöver jag?
• Vad önskar jag ska bli bättre?
• Vad är realistiskt med tanke på tid och resurser?

Framtid

• Vad vill jag uppnå? Vad är det för känsla jag vill åt?
• Hur vill jag ha det framåt? Vad vill jag uppleva? När jag har det bra, vad är det som präglar de stunderna?
• Hur prioriterar jag i allt som är lätt att planera in men svårare att genomföra?

Fundera på hur du bygger en reflektionsrutin, kanske lite dagligen och lite mer veckovis. Vill du reflektera på egen hand eller i grupp eller både och?

Stötta dig med att ha frågor som de här ovan på plats och bryt ner det i bitar så du kan ta en munsbit när det pasar. Lycka till!

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper dig att undvika vanliga dikeskörningar när du vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande. Gör tvärtom. Se till att hälsan faktiskt blir av. Läs mer här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av djupdyker vi i en av de viktigaste arbetsmiljöförändringarna i modern tid – föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Vår gäst är ingen mindre än Erna Zelmin, tidigare generaldirektör för Arbetsmiljöverket, som hade en avgörande roll i att få OSA på plats.

OSA-föreskriften, som beslutades 2015 och trädde i kraft 2016, var ett tydligt skifte i hur vi ser på arbetsgivarens ansvar för den psykiska hälsan på arbetsplatsen. Inte längre bara en fråga om ergonomi eller fysiska risker – utan också om hur arbetet är organiserat, hur ledarskapet fungerar och hur vi beter oss mot varandra. Erna Zelmin delar med sig av sin syn på varför denna förändring var nödvändig, och vad som krävdes för att driva igenom den i praktiken.

Hon berättar också om det breda samarbetet bakom föreskriften – hur forskare, fackförbund, arbetsgivarorganisationer och myndigheter arbetade tillsammans för att skapa något som både skulle hålla juridiskt och fungera i verkligheten. Vi får också höra hennes personliga drivkraft och tydliga budskap: det är oacceptabelt att människor blir sjuka av sitt arbete.

Det här avsnittet är både en tillbakablick och en inspiration framåt. För även om OSA nu är en självklar del av arbetsmiljöarbetet, återstår det mycket att göra. Erna påminner oss om att arbetet med god arbetsmiljö måste vara systematiskt och långsiktigt – och att alla har en roll att spela: arbetsgivare, ledare och medarbetare.

Lyssna på avsnittet för att förstå varför OSA blev och behövde bi ett sådant genombrott – och vad vi alla kan göra för att fortsätta bygga friska, hållbara arbetsplatser.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur tar HR plats i förarsätet – inte bara som stöd, utan som en strategisk kraft i förändring?

I detta avsnitt gästas vi av Aleksandar Velevski, HR-chef på Sveriges Radio och vinnare av Årets HR-chef enligt Sveriges HR-förening.

Aleksandar berättar hur HR på Sveriges Radio har transformerats från en traditionell stödfunktion till en aktiv del av verksamhetsutvecklingen. Under ledning av Aleksandar och hans chef har HR byggts om för att bättre möta organisationens behov – bland annat genom att dela upp roller i HR-partners och HR-generalister, där den ena driver förändring i ledningsgrupper och den andra säkerställer en effektiv, digitaliserad vardag.

Men att leda förändring är inte alltid enkelt. I podden reflekterar Aleksandar över vad det innebär att gå från kollega till chef, att skapa tydlighet i komplexitet, och att inte glömma individens perspektiv när man fokuserar på organisationens utveckling. Han delar också ärligt med sig av misstag och insikter – som vikten av att förstå varje individs upplevelse av förlust i en förändring, även när syftet känns gott.

🔑 Nycklar till förändringsledning enligt Aleksandar:

Delaktighet: Bygg förändringen tillsammans.

Tydlighet: Var klar med riktningen, men flexibel med vägen dit.

Transparens: Skapa tillit genom att dela det du kan – och varför du inte alltid kan dela allt.

Vi pratar också om hur HR skapar efterfrågan genom att visa sitt värde i praktiken – inte bara prata om det. Och om hur avkoppling efter jobbet kan vara så enkelt som att lyssna på ett bra pratprogram i öronen.

Ett samtal fullt av klokskap, engagemang och konkreta exempel för dig som vill förstå hur HR verkligen kan göra skillnad – inte minst i förändring.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Stressrelaterade besvär ökar och enligt prognoser kommer psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen år 2030 – både i Sverige och globalt. I det här avsnittet pratar jag om detta angelägna ämne med socialförsäkringsminister Jakob Forssmed. Fokus ligger på regeringens nya strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som sträcker sig över tio år och bär det träffande namnet "Det handlar om livet".

Ett paradigmskifte i synen på psykisk hälsa

Forssmed understryker att psykisk hälsa inte enbart är en fråga för hälso- och sjukvården. Den nya strategin pekar istället på behovet av ett samhällsomfattande ansvar där olika sektorer – skola, arbetsliv, civilsamhälle och myndigheter – aktivt bidrar till att främja psykiskt välbefinnande.

Strategin har tagits fram i samarbete med ett 25-tal myndigheter som även ansvarar för uppföljning och implementering.

Barn, unga och skärmvanor

Ett särskilt fokus ligger på barn och ungas hälsa. Forssmed oroas över utvecklingen: ökad skärmtid, brist på sömn och fysisk aktivitet samt försämrade sociala relationer. Han påpekar att svenska tonåringar i snitt tillbringar 6,5 timmar om dagen vid skärm utanför skoltid – en livsstil som påverkar den psykiska hälsan negativt.

Psykisk hälsa på schemat och elevhälsans roll

Regeringen har tillsatt en elevhälsoutredning som ska återupprätta vårduppdraget inom skolan. Fokus ska ligga på att avhjälpa enklare psykiska besvär, förebygga stress och främja välmående bland barn och unga. Forssmed förespråkar även, personligen, att psykisk hälsa får en plats i undervisningen – ungefär som kroppslig hälsa.

Arbetsplatsen som arena för förändring

I podden har vi i nio år diskuterat hur arbetslivet påverkar vår hälsa. Forssmed är tydlig med att arbetsplatsen har en avgörande roll i den nationella strategin. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning för att ta fram riktlinjer för hållbara, hälsofrämjande arbetsmiljöer. Det handlar om att inte bara förebygga ohälsa, utan också aktivt stärka välbefinnandet.

Begrepp som meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – centrala i KASAM-modellen – lyfts fram som vägledande. Forssmed pekar även på strukturella problem inom offentlig sektor, som överbelastade chefer, etisk stress och ineffektiva IT-system som skapar frustration. Han efterlyser färre administrativa bördor och mer resurser för att möjliggöra fungerande arbetsmiljöer.

Ekonomiska argument för att investera i hälsa

Regeringen har inrättat en särskild utredning för att utveckla ett ramverk för hälsoekonomiska kalkyler. Syftet är att underlätta investeringar i förebyggande åtgärder genom att kunna visa på långsiktiga ekonomiska vinster. Kostnaderna för sjukskrivningar, personalomsättning och ohälsa är höga – men genom att räkna rätt kan dessa resurser istället användas för att bygga hållbara organisationer.

Mot ensamhet – tillsammans

Ett angeläget tema i samtalet är ensamhet. Forssmed har initierat ett företagsnätverk mot ensamhet där företag delar idéer och strategier för att skapa social gemenskap.

Han uppmuntrar fler arbetsgivare att stödja ideellt engagemang bland sina medarbetare, inte som en kompensation för ett arbete som saknar mening, utan som ett komplement till det värde som redan skapas inom arbetsplatsens ramar.

Jakob Forssmed avrundar samtalet med att poängtera att arbete inte ska ses som ett batteriurladdande moment som man sedan laddar upp under semestern. Arbetslivet måste istället vara en källa till både mening och återhämtning. Psykisk hälsa kan inte hanteras enbart genom vårdinsatser – det handlar om hela livet, alla aktörer och alla nivåer.

Och just det: det handlar om livet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska vi vara kreativa och innovativa behöver vi ha medarbetare som vågar tänka fritt och berätta vad de tänker.

I en psykologiskt trygg grupp känner människor att de kan dela sina tankar, åsikter och känslor utan att behöva vara rädda för negativa konsekvenser. Det handlar om att skapa en atmosfär där öppenhet, ärlighet och sårbarhet uppmuntras och respekteras.

Vi fick ett samtal med Caroline Lornudd som har doktorerat i ledarskap på Karolinska institutet och är utbildare, föreläsare och ledarskapsforskare. Caroline var tidigare med i avsnitt 72 om styrelsens roll för hälsoarbetet.

Vad präglar en psykologiskt trygg grupp?

Det kan man enkelt sammanfatta så här:

Öppen dialog: att gruppmedlemmarna känner sig fria att uttrycka sina åsikter och idéer utan rädsla för fördomar eller kritik. Det handlar inte om att säga allt man tänker och vara fräck utan om att vara öppen inom respektfulla ramar.

Tillit: att lita på de andra gruppmedlemmarnas goda intentioner.

Respekt: att acceptera olika perspektiv och erfarenheter.

Sårbarhet uppmuntras: gruppmedlemmarna känner sig trygga nog att vara autentiska och när de delar med sig av något personligt bemöts det respektfullt och uppmuntrande.

Vad trygga grupper gör

En norsk studie visar på fyra saker som framgångsrika, trygga grupper gör:

1. Skapar samhörighet och lär känna varandra utöver det som krävs för arbetet. Det motverkar subgrupperingar och synsätt som ”vi och dem”.

2. Förtydligar samarbetet med spelregler, förväntningar och tydliga strukturer för kommunikation.

3. Stöttar varandra genom att visa intresse för hur det går för andra och hjälpa varandra.

Caroline beskriver vikten av att visa sig sårbar så tidigt det går i en process för att visa på att här behöver vi våga lita på varandra. Det är extra angeläget när det är någon ny i gruppen. Och när någon ställer en undrande fråga, haka på och stötta det.

Vår samarbetspartner Twitch Health tycker precis som vi att det är kul att många företag vill satsa på hälsa. Problemet är bara att hur många stegtävlingar man än startar och hur nära det än är till gymmet, så är det ofta något som saknas för att vi ska komma igång med och hålla i aktiviteter vi mår bra av. Twitch Health vet att det krävs stöd med aktivering, för hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

HR-arbete med mod, driv och viktig effekt

I det här avsnittet har jag förmånen att intervjua Petra Skoglund – en senior HR-strateg med lång erfarenhet som global HR-direktör och Chief People Officer inom både börsnoterade bolag och snabbväxande techföretag.

Vi pratade om hur HR kan spela en avgörande roll i dagens arbetsliv – där AI, snabbare förändringar och behovet av välmående på jobbet utmanar gamla arbetssätt. Petra delade med sig av konkreta och inspirerande exempel från sin karriär, bland annat från ett projekt på Bombardier där hon och hennes team halverade sjukskrivningstiden vid stressrelaterad ohälsa genom smart mätning, organisatorisk anpassning och tydligt chefstöd.

Vi samtalar också om varför HR måste våga ha "edge" – våga bryta normer, ifrågasätta gamla rutiner (som till exempel hur vi tänker kring semester och korttidssjukfrånvaro) och stötta organisationen med både mod och empati.

Petra lyfter vikten av att HR framöver måste bli en ännu starkare katalysator för lärande och trygg förändring, särskilt i en tid där AI förändrar roller och kompetensbehov i rasande fart. Genom tydlighet, stöttande strukturer och modigt ledarskap kan vi få fler att både må bra och prestera hållbart på jobbet.

Det här avsnittet är fullt av konkreta råd, klokskap och energi för dig som vill driva HR-arbete som verkligen gör skillnad!

✨ Kort sagt: HR behöver edge – och vi behöver mer mod, empati och tydlighet än någonsin.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.