Stress och press är en del av livet. Hur kan vi hitta återhämtning på jobbet trots det? Lina Ejlertsson har svaren.

Lina Ejlertsson doktorerar i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet och hon har gjort en studie om återhämtning för vårdpersonal.

Hon var trött på att prata om sjukskrivning, stress och allt det som var negativt. Hennes projektgrupp ville vända på det och istället ställa frågan: vad är det som får människor att trots all press gå till jobbet med glädje? En avgörande faktor är just återhämtning.

Återhämtning är en pågående process där målet är att känna sig påfylld med ny energi. Vad som krävs för att nå dit är väldigt individuellt och det kan handla både om saker på jobbet och sånt som hör till privatlivet. Trots det ville Lina Ejlertsson och hennes projektgrupp ringa in gemensamma nämnare, sånt som hjälper många att få till sin återhämtning.

Tre nycklar till återhämtning

Deras studie resulterade i tre områden som man kan generalisera och använda även för andra yrkesgrupper:

• variation
• gemenskap
• hanterbarhet

Variation handlar om flera aspekter: att variera tempo i arbetet men även plats där man jobbar.

Gemenskap handlar om att få stöd och trygghet från sina kollegor. Att lära känna varandra, kunna skratta ihop, visa varandra uppskattning och återkoppling, alltså inte bara tänka positiva saker om varandra utan också säga det till varandra.

Hanterbarhet handlar om att ha kontroll och ”koll på läget”. Det innebär att hinna göra klart saker och, om det är mycket att göra, veta hur man ska prioritera. Att ha möjlighet att påverka och tid för reflektion.

De tre områdena går in i varandra och framgångsfaktorer kan vara både små och konkreta exempel som andningsövningar för att sänka stressen. Men har man hög arbetsbelastning och ingen sammanhållning, då hjälper det inte att skratta sig ur situationen utan då måste man förändra organisatoriska faktorer.

Bygg rätt förutsättningar

Hur skapar man bra förutsättningar för återhämtning då? Ledare är viktiga, säger Lina Ejlertsson, och attityder, det som ”sitter i väggarna” påverkar. Man kan ställa sig frågor som ”vad säger kulturen hos oss?” Hur gör man när det känns fel att ta en paus? Då är det naturligtvis avgörande att ledare och arbetskamrater markera att det är ok att pausa.

Sluta släcka bränder

Lina Ejlertsson understryker att det har stor effekt att jobba hälsofrämjande och inte bara släcka bränder när saker och ting redan har gått snett. Det finns stort stöd i forskningen för det.

Hon har själv sett många exempel på ledare som vågar tänka långsiktigt och som jobbar med små medel över tid och får goda effekter. Hon har även sett fantastiska medarbetare som betyder mycket när en kollega har det tufft.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur får vi fler att vilja komma in – och hur gör vi kontoret till en plats där människor både mår och presterar bättre?

I det här avsnittet möter jag, tillsammans med Fredrik Karlsson, VD på vår samarbetspartner Twitch Health, Hanna Mossfeldt, arbetsplatsstrateg på AMF Fastigheter, för ett samtal om kontorets roll efter pandemin: från kvadratmeter och möbler till beteenden, hjärnvänlig miljö och kultur. 

Vi pratar bland annat om:

Varför närvaropolicys aldrig räcker utan måste backas upp av miljöer som ger fokus, samarbete och återhämtning.

Att släppa “kvadratmeter per person” och istället fråga: Vad ska varje kvadratmeter åstadkomma för vår verksamhet?

Hur variation och valfrihet (olika rumstyper, ljud/ljus/akustik, teknik) sänker stress och höjer kvaliteten i arbetet.

Kontoret som kulturbärare: varför autenticitet slår “katalogfint” och hur rummet kan spegla varumärket.

Att tänka kvarter, inte bara kvadrat – värdet av bottenvåningar, service, rörelse och cykelvänlighet.

Hur man mäter användning (inte bara åsikter), testar, möblerar om och förbättrar kontinuerligt.

Ensamhet, rörelse och välmående: många är effektiva hemma – men mår bättre när de ses på kontoret.

Kort sagt: gör kontoret till en magnet. När platsen stödjer hjärnan, kroppen och uppdraget kommer människor oftare in — och då växer både välmåendet och affären.

Key takeaways

• Börja med varför (bolaget–laget–jaget). Syftet med närvaro måste vara tydligt och meningsfullt.
• Designa för jobbet, inte för normen. Balansera fokszoner, möten, kreativitet och mikropauser.
• Ge valmöjligheter. Olika rum och lösningar gör att alla hittar favoritlägen — det minskar stress.
• Bygg kultur i väggarna. Låt kontoret se ut som ni på riktigt.
• Tänk platsens ekosystem. Service, träning och logistik runtom kontoret driver frivillig närvaro.
• Mät och iterera. Kombinera enkäter med faktisk användningsdata och våga A/B-testa.
• Kommunicera tidigt och ofta. Involvera smart så att fler känner sig lyssnade på.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur mår vi egentligen på jobbet – och vad kan vi lära av siffrorna bakom Sveriges arbetsplatser? I det här avsnittet möter jag Tina Ekström, vd för Nyckeltalsinstitutet, som i över 17 år arbetat med att analysera data om arbetsmiljö, hälsa och jämställdhet.

Vi pratar bland annat om:

• Vilket nyckeltal som bäst visar om en arbetsplats är hållbar – och varför rörlighet bland nyanställda är så avgörande.
• Hur chefstäthet påverkar både sjukfrånvaro och arbetsklimat, och varför för stora arbetsgrupper sliter hårt på både medarbetare och chefer.
• Gråzonen – de medarbetare som varken är helt friska eller helt sjuka, och varför tidiga insatser gör störst skillnad.
• Varför jämställdhet och blandade team är en av de starkaste faktorerna bakom både välmående och resultat.

Kort sagt: när vi mäter rätt saker och vågar använda siffrorna som underlag, kan vi både förbättra hälsan på jobbet och stärka verksamheten

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har poddat om den sociologiska modellen KASAM, känsla av sammanhang, flera gånger. För oss har det blivit en favoritmodell för att beskriva vad som krävs för att både må och prestera bra i arbetslivet och dessutom hålla längs vägen. Kortfattat handlar KASAM på jobbet om att se till att vi VILL göra vårt jobb, att vi KAN göra det och att vi KLARAR av det.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i vad som krävs för att vi ska VILJA göra vårt jobb: meningsfullhet. Meningsfullhet både lyfter och bär oss i arbetslivet.

Det som lyfter oss kan vara sånt som att:

• Organisationen har ett meningsfullt syfte
• Min roll känns meningsfull och det jag gör leder till något viktigt
• Jag utvecklas

Meningsfullheten behöver också bäras i vardagen. Några viktiga faktorer är:

• Att jag bemöts rättvist
• Att organisationen är transparent
• Att mina värderingar respekteras
• Att jag har någon form av delaktighet och inflytande
• Att det finns samhörighet och samvaro

I avsnittet nämner vi Ann-Sofies bok KASAM på jobbet som släpptes i maj 2024. Den är till för dig som är medarbetare, för dig som är chef och för dig som söker ett nytt jobb. Både när något skaver i din arbetssituation och när du vill förbättra den.

—

Den bästa hälsan är den som blir av, dag ut och dag in. På dina villkor. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Därför jobbar de strategiskt och långsiktigt med aktivering för sina företagskunder. För hälsa som blir av. Läs mer här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsosamt ledarskap – en nyckel till hållbara chefer

Att vara chef är ett viktigt, men ibland tungt, uppdrag. Att ta hand om andra – samtidigt som man ska hålla ihop sig själv – är vad många chefer kämpar med varje dag.

Enligt studier är chefer i dag mer pressade än tidigare, och färre vill ta på sig rollen. Det kräver därför nya perspektiv på ledarskap. I det här avsnittet pratar jag med Fredrik Karlsson, vd på vår samarbetspartner Twitch Health, om vad som krävs för att chefer ska kunna hålla – och växa – över tid.

Vad är hälsosamt ledarskap?

Hälsofrämjande ledarskap har länge handlat om att skapa god arbetsmiljö för andra. Men vad händer om chefen själv inte orkar?

Därför behövs begreppet hälsosamt ledarskap – där chefen tar ansvar för och får förutsättningar för sin egen hälsa, energi och långsiktiga hållbarhet. Det handlar inte om att vara den mest vältränade personen i rummet, utan att bygga in återhämtning, riktning och balans i sitt dagliga arbete.

– Det är inte egoistiskt att prioritera sig själv som chef. Det är en förutsättning för att kunna vara bra för andra, säger Fredrik.

Värderingar som kompass

En viktig insikt är vikten av att känna till sina egna värderingar.

"Action & reflection" – testa och tänk efter

I programmen används en metod kallad action reflection. Cheferna får testa något konkret – som en andningsövning eller en värderingspromenad – och därefter reflektera själva och i grupp. Vad fungerade? Vad fungerade inte?

– Bara att få 20 minuter för reflektion under en promenad har gett vissa deltagare nya insikter. Det är kraftfullt, säger Fredrik.

Så bygger vi in hållbarhet i vardagen

Många organisationer saknar fortfarande inslag om chefers egen hållbarhet i sina ledarprogram. Skälen? Tidsbrist. Fyllda agendor. Men det går att komma runt.

Släpp jobbet – på ditt sätt

För att verkligen hålla behöver man kunna släppa jobbet. Alla behöver hitta sina egna sätt- men viktigast är att förstå att det är en del av uppdraget.

Tips till dig som chef:

Fundera på: Vad är det som ger och tar energi i min vardag?

Fråga dig själv: Vad är det jag inte vill kompromissa med i mitt liv och mitt ledarskap?

Våga prioritera dig själv – det är inte själviskt, det är nödvändigt.

Reflektera regelbundet – exempelvis med ett “utvecklingssamtal med dig själv”.

Gör plats för återhämtning i dina befintliga rutiner, inte utanför dem.

Hälsa på jobbet börjar med dig – och din förmåga att må bra över tid.

Vill du veta mer om programmet Hälsosamt ledarskap? Kontakta Fredrik Karlsson på twitchhealth.se eller via LinkedIn

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När är det dags att stanna upp och fråga: "Vänta lite nu..."? I det här avsnittet möter vi föreläsaren och författaren Klas Hallberg i ett samtal om varför regler ibland står i vägen för verklig nytta – och hur vi kan återta vår omdömesförmåga.

Klas berättar om Åke, 90 år, som träffat 66 läkare och fått 15 antibiotikakurer – utan att någon gjort fel, men utan att någon hjälpt honom. Det blev startpunkten för boken Rätt räcker inte, som Klas skrivit tillsammans med professorn Per Kristensson.

Klas lyfter också tre problem med det han kallar processperfektion utan värde: 

Tjänstepersoner gömmer sig bakom regelverk för att slippa ta ansvar.

Systemet ger illusion av kontroll, men verkligheten får lida.

Människor reduceras till dålig AI, vilket gör att de tappar mening i jobbet.

Så vad är lösningen? Att återerövra vår omdömesförmåga, menar Klas. Att våga pausa och fråga: "Är detta rimligt?"

Men det kräver mod – och träning. Klas introducerar SNHK-metoden: Sitt Ner Håll Käften. Det är hans sätt att prata om meditation – ett verktyg för att träna på att observera sina egna tankar, utan att reagera direkt.

Alla arbetsplatser har både algoritmiska (exakta) och heuristiska (bedömningsbaserade) processer. Det är okej. Det viktiga är att vi vet vilken typ av situation vi befinner oss i.

En pilot följer algoritmer när planet ska lyfta. Men när något oväntat händer på 10 000 meters höjd – då måste pilotens heuristiska träning ta över. Samma sak gäller i våra organisationer.

Problemet uppstår när vi inte längre vet var gränsen går – eller när vi blivit rädda för att tänka själva.

🔹 "Rätt" räcker inte – om det inte skapar värde för människan.

🔹 Mätbarhet är ofta en illusion av kontroll. Det som räknas mest kan inte alltid mätas.

🔹 Omdömesförmåga kräver träning. Meditation, reflektion och samtal är verktyg.

🔹 Algoritmiska processer har sin plats, men måste kompletteras med sunt förnuft.

🔹 Rädsla får inte styra beslut. Våga se människan bakom regeln.

🔹 Tillit byggs i team. Använd kollegor för att kalibrera beslut.

🔹 För att få bra omdöme måste man våga ha dåligt omdöme ibland.

Avsnittet rundas av med en reflektion inför hösten. Klas föreslår att vi tänker mindre på vad vi borde känna – och mer på vad vi faktiskt upplever. Kanske kan vi ta oss an jobbet med samma nyfikenhet som semestern?

Att leva innan man dör, säger han, handlar inte om att vara lycklig hela tiden – utan att utsätta sig för livet. Att känna engagemang. Och att ibland förlåta sig själv när lusten inte infinner sig direkt.

Så vad kan du som lyssnare göra redan idag?

Lägg in ett "möte USA" i kalendern – utan särskild anledning. Ge dig själv tid att reflektera. Gå till en kollega och säg: "Det här verkar rätt – men blir det verkligen bra?"

Det är kanske där, i de små samtalen och de korta pauserna, som vi återfinner både meningen och människan i vårt arbete.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När tempot och fokus skiftar under sommaren finns en chans att stanna upp – inte bara för att vila, utan också för att reflektera över hur vi har det, hur vi vill ha det och vad vi vill justera framåt. Den här guiden hjälper dig att ta en meningsfull paus och skapa framtidsfokus inför resten av året.

Du kan reflektera ensam, i par eller tillsammans i grupp. Det viktiga är nyfikenhet, ärlighet och omtanke – inte prestation.

• Ta 45–60 min där du får vara ifred eller där ni har en trygg yta som grupp.
• Svara gärna skriftligt – penna och papper gör tankarna mer konkreta.
• Du kan också prata och sedan skriva ned det viktigaste.
• Gör det enskilt först – och välj sedan vad du vill dela.
• 
  

• Vad har gett mig mest energi under första halvåret?
• Vem har gett mig energi?
• När har jag känt mig som mitt bästa jag?
• Vad gjorde jag då, och med vilka var jag?

• I vilka stunder har jag känt mening eller engagemang (kanske till och med flow)?
• Vad har jag faktiskt prioriterat högt – medvetet eller omedvetet?
• Speglar min vardag det som jag säger är viktigt för mig?
• Vad har fått ta för mycket eller för lite plats i mitt liv?

• Hur har jag vårdat de relationer som är viktigast för mig?
• Vilka relationer vill jag ge mer närvaro eller utveckla?
• Hur har jag varit omtänksam mot mig själv – i tanke, ord eller handling?
• Vad skulle jag behöva mer av för att ta bättre hand om mig själv framöver?

• Vad vill jag säga JA mer till kommande halvår?
• Vad behöver jag säga NEJ till för att skapa plats för det?
• Vad behöver jag påminna mig om, och hur kan jag göra det?
• Tips: Post-it, bakgrundsbild, symbol, notis – en liten nudge.

• När jag blickar tillbaka i december: Vad vill jag kunna säga att jag har upplevt mer av?
• Vilken känsla vill jag känna oftare?
• Vad behöver jag justera – lite eller mycket – för att ta mig i den riktningen?

• Gör det till en ritual – t.ex. med kaffe i solen, på en promenad eller efter jobbet.
• Byt ut frågor om de inte passar – det viktiga är att du känner dig själv i processen.
• Läs igenom dina svar i slutet. Vad överraskar dig? Vad vill du faktiskt göra något av?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vet vi att vi är på väg åt rätt håll och på rätt plats? Hur ser vi vad vi gjort och lärt oss?

Vi behöver zooma ut lite då och då och reflektera. Det känns sällan prioriterat när det är mycket att göra. Men att stanna upp och ställa några viktiga frågor kan vara guld värt både för närtid och framtid.

Ett sätt är att använda perspektiven dåtid, nutid och framtid. Här är några förslag på frågor att reflektera kring.

Dåtid

• Vad ville jag göra?
• Vad gjorde jag?
• Vad ledde det till?
• Vad beror det på?

Nutid

• Hur har jag det just nu?
• Vad känns viktigt?
• Vad behöver jag?
• Vad önskar jag ska bli bättre?
• Vad är realistiskt med tanke på tid och resurser?

Framtid

• Vad vill jag uppnå? Vad är det för känsla jag vill åt?
• Hur vill jag ha det framåt? Vad vill jag uppleva? När jag har det bra, vad är det som präglar de stunderna?
• Hur prioriterar jag i allt som är lätt att planera in men svårare att genomföra?

Fundera på hur du bygger en reflektionsrutin, kanske lite dagligen och lite mer veckovis. Vill du reflektera på egen hand eller i grupp eller både och?

Stötta dig med att ha frågor som de här ovan på plats och bryt ner det i bitar så du kan ta en munsbit när det pasar. Lycka till!

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper dig att undvika vanliga dikeskörningar när du vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande. Gör tvärtom. Se till att hälsan faktiskt blir av. Läs mer här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av djupdyker vi i en av de viktigaste arbetsmiljöförändringarna i modern tid – föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Vår gäst är ingen mindre än Erna Zelmin, tidigare generaldirektör för Arbetsmiljöverket, som hade en avgörande roll i att få OSA på plats.

OSA-föreskriften, som beslutades 2015 och trädde i kraft 2016, var ett tydligt skifte i hur vi ser på arbetsgivarens ansvar för den psykiska hälsan på arbetsplatsen. Inte längre bara en fråga om ergonomi eller fysiska risker – utan också om hur arbetet är organiserat, hur ledarskapet fungerar och hur vi beter oss mot varandra. Erna Zelmin delar med sig av sin syn på varför denna förändring var nödvändig, och vad som krävdes för att driva igenom den i praktiken.

Hon berättar också om det breda samarbetet bakom föreskriften – hur forskare, fackförbund, arbetsgivarorganisationer och myndigheter arbetade tillsammans för att skapa något som både skulle hålla juridiskt och fungera i verkligheten. Vi får också höra hennes personliga drivkraft och tydliga budskap: det är oacceptabelt att människor blir sjuka av sitt arbete.

Det här avsnittet är både en tillbakablick och en inspiration framåt. För även om OSA nu är en självklar del av arbetsmiljöarbetet, återstår det mycket att göra. Erna påminner oss om att arbetet med god arbetsmiljö måste vara systematiskt och långsiktigt – och att alla har en roll att spela: arbetsgivare, ledare och medarbetare.

Lyssna på avsnittet för att förstå varför OSA blev och behövde bi ett sådant genombrott – och vad vi alla kan göra för att fortsätta bygga friska, hållbara arbetsplatser.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur tar HR plats i förarsätet – inte bara som stöd, utan som en strategisk kraft i förändring?

I detta avsnitt gästas vi av Aleksandar Velevski, HR-chef på Sveriges Radio och vinnare av Årets HR-chef enligt Sveriges HR-förening.

Aleksandar berättar hur HR på Sveriges Radio har transformerats från en traditionell stödfunktion till en aktiv del av verksamhetsutvecklingen. Under ledning av Aleksandar och hans chef har HR byggts om för att bättre möta organisationens behov – bland annat genom att dela upp roller i HR-partners och HR-generalister, där den ena driver förändring i ledningsgrupper och den andra säkerställer en effektiv, digitaliserad vardag.

Men att leda förändring är inte alltid enkelt. I podden reflekterar Aleksandar över vad det innebär att gå från kollega till chef, att skapa tydlighet i komplexitet, och att inte glömma individens perspektiv när man fokuserar på organisationens utveckling. Han delar också ärligt med sig av misstag och insikter – som vikten av att förstå varje individs upplevelse av förlust i en förändring, även när syftet känns gott.

🔑 Nycklar till förändringsledning enligt Aleksandar:

Delaktighet: Bygg förändringen tillsammans.

Tydlighet: Var klar med riktningen, men flexibel med vägen dit.

Transparens: Skapa tillit genom att dela det du kan – och varför du inte alltid kan dela allt.

Vi pratar också om hur HR skapar efterfrågan genom att visa sitt värde i praktiken – inte bara prata om det. Och om hur avkoppling efter jobbet kan vara så enkelt som att lyssna på ett bra pratprogram i öronen.

Ett samtal fullt av klokskap, engagemang och konkreta exempel för dig som vill förstå hur HR verkligen kan göra skillnad – inte minst i förändring.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.