Hur förbereder vi organisationen för en AI-vardag – bortom hype, rädsla och rena teknikfrågor? I det här avsnittet av Fråga forskaren fortsätter vi på temat AI och riktar fokus mot organisering, lärande och ledarskap. Programledaren får sällskap av Petra Stergel, generalsekreterare och vd för Sveriges HR-förening, och dagens forskargäst är Annika Engström, professor vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Hon forskar om hur AI förändrar organisationer, arbetsroller och ledarskap – och vad som krävs för att göra resan på ett hållbart sätt. 

Utifrån forskningsprojekten Preparing for AI transformation och Proactive organisation and work design for AI integration pratar vi om varför AI-arbetet inte är ett teknikprojekt utan ett förändrings- och lärandeprojekt, vilka beredskapsmekanismer som behöver finnas på plats och hur HR kan ta en aktiv roll i att leda utvecklingen. 

I det här avsnittet av Fråga Forskaren dyker vi ner i hur artificiell intelligens håller på att förändra HR – från rekrytering och medarbetares välbefinnande till HR:s roll som profession. Gäst i studion är Christoffer Larsson, doktorand vid Mälardalens universitet, som forskar om etik i användningen av AI inom HR. 

Samtalet handlar om de etiska utmaningar och möjligheter som uppstår när AI blir en del av HR-arbetet. Christoffer delar insikter om hur frågor som rättvisa, transparens och ansvar hamnar i fokus när algoritmer används för att fatta beslut om människor. Han beskriver konkreta dilemman – som t ex vad som händer när en AI gör ett felaktigt urval i en rekrytering – och väcker den viktiga frågan: vem bär egentligen ansvaret då? 

Men samtalet stannar inte vid riskerna. Vi blickar också framåt mot AI:s potential att effektivisera HR, frigöra tid och stärka medarbetares välbefinnande – om tekniken används på ett etiskt hållbart sätt. Christoffer menar att HR kan ta en ny och viktig roll som organisationens ”etikväktare”, men att det kräver ny kompetens inom både teknik och etik. 

Lyssna för att få nya perspektiv på hur HR kan forma framtidens arbetsliv – där tekniken tjänar människan, inte tvärtom. 

Jonathan Schunnesson, nybliven doktor vid Handelshögskolan i Stockholm är tillbaka i Fråga Forskaren – nu med sin färdiga avhandling Never Settle. I början av 2024 mötte vi honom i det uppskattade avsnittet “I want it all and I want it now” (nr 69), där han berättade om sin pågående forskning. Nu är den klar – och vi får ta del av resultaten. 

Jonathans avhandling beskriver ett nytt etos i arbetslivet, där unga inte längre söker “det rätta valet” utan försöker hålla alla dörrar öppna. Men leder den här ständiga optimeringen till frihet – eller blir den i sig en börda? Vi pratar också om hur gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut, och om hans nya begrepp “hyper-engagerad” och “hypo-disengaged”, som fångar vår tids syn på engagemang på ett nytt sätt. 

Ett samtal om framtidsångest, möjlighetsmaximering – och vad både unga och arbetsgivare kan lära av forskningen. 

Stefan Söderfjäll och Simon Elvnäs har skrivit en bok, Kära Ledarskap, där de vill lyfta fram det som är essensen och grunden i ledarskapet utifrån den vida forskning som finns inom området. Att leda är en aktiv handling och att det, lite förenklat, finns tre grundläggande och avgörande beteenden i de flesta typer av ledarskap; att förtydliga, att följa upp och att återkoppla i en återkommande cyklisk process.

Så lyssna in när Zorica och Johan nystar vidare för att mer konkret förstå vad dessa tre grundläggande beteenden innebär, hur de kan förstärkas och utvecklas.

Louise Bringselius, docent i organisation och ledning vid Lunds universitet och tidigare forskningsledare i Tillitsdelegationen, är tillbaka till Fråga forskaren.

Sedan vårt senaste möte med Louise har hon skrivit en ny bok om det närliggande begreppet psykologisk trygghet. Vi samtalar om hur företag och myndigheter kan verka för psykologisk trygghet och öppna samtal. Att vägen mot psykologisk trygghet inte alltid är enkel, utan den bygger på förmågan att både sätta gränser och riva dem. Vidare pratar vi om vikten att hantera tystnadskultur och hur man skapar ett klimat där anställda vågar tala öppet om åsikter, tankar och misstag.

Vad är gemensamt för verksamheter som lyckas att ha nöjda kunder, engagerade medarbetare och nå bra ekonomiskt resultat samtidigt?

I detta avsnitt av Fråga forskaren möter du Henrik Eriksson, professor vid avdelningen för Service Management and Logistics vid Chalmers Tekniska Högskola, som delar med sig av 20 års forskning inom området. Henrik sammanfattar och delar med sig av principer och arbetssätt som ligger bakom riktigt framgångsrika verksamheters sätt att organisera och bedriva sin verksamhet.

Ta del av ett inspirerande samtal med Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. I detta avsnitt delar Lars med sig av drivkrafterna bakom de förändringar som Handelshögskolan genomfört och genomför.

Han utforskar vikten av att integrera reflektion och empati i utbildningar för att möta den snabba teknologiska utvecklingen och den digitala världens utmaningar. Lars delar även med sig av sin syn på hur man skapar framstående forskning med globalt genomslag.

Han belyser även Handelshögskolans strategier för att främja mångfald och kvalitet, samt motverka glädjebetyg och betygsinflation, som till viss del präglar delar av den svenska utbildningsmiljön.    

I dagens avsnitt gästas vi av Stefan Lindström – forskare och testutvecklare med lång erfarenhet av personlighetstester och beteendebedömningar. Vi pratar om vad olika typer av tester faktiskt mäter, när de är användbara – och när de riskerar att göra mer skada än nytta. Stefan reder ut skillnaden mellan personlighetstester, beteendetester och kognitiva tester, och varnar för överanvändning och feltolkning i t.ex. rekrytering. Vi diskuterar också riskerna med att människor formar sin identitet efter testresultat, samt hur AI kan påverka framtidens testutveckling. Slutligen delar Stefan med sig av vad han önskar att fler förstod om testernas möjligheter – och begränsningar.

I det här avsnittet träffar vi Emma Stenström, docent vid Handelshögskolan i Stockholm och författare till den prisade boken Bubbelhoppa – konsten att förstå världen bortom din egen.     

Vi pratar om varför bokens budskap är mer aktuellt än någonsin i en tid där världen blir alltmer polariserad. Samtidigt växer behovet av att förstå varandra över gränserna – att lyssna, mötas och våga lämna våra bubblor. Emma berättar vad som inspirerade henne att skriva boken, vad bubbelhoppning faktiskt innebär och vilka förmågor vi behöver träna för att kunna förstå oliktänkande. Vi pratar om hur bubbelhoppande kan tillämpas i vardagen, både privat och i arbetslivet, varför det är så svårt att lämna sin egen bubbla – och vad vi som individer och organisationer kan göra för att bevara och utveckla modet att förstå världen bortom vår egen.

Vi pratar ofta om framgång – men sällan om våra felsteg. I det här avsnittet möter vi Jonas Dahl, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som studerat varför vi har så svårt att prata om misslyckanden, och vad som händer när vi faktiskt gör det. Hur skiljer sig skam från skuld? Vad krävs för att skapa psykologisk trygghet på jobbet? Och varför är öppenhet kring misstag avgörande för lärande, innovation och en sund arbetskultur? Ett ärligt samtal om mod, ledarskap och att göra fel – tillsammans.