I det här avsnittet av Fråga forskaren möter vi Elina Gobena, doktor i industriell ekonomi och organisation från KTH och forskare vid Ratio, för ett fördjupande samtal om reskilling, omskolning och framtidens kompetensförsörjning.

I en tid där AI, digitalisering och teknikutveckling förändrar arbetslivet i snabb takt blir frågan om hur människor och organisationer kan ställa om allt mer central.

Vad är egentligen skillnaden mellan reskilling och upskilling? Hur kan företag arbeta mer strategiskt och långsiktigt med kompetensomställning istället för att enbart rekrytera ny kompetens?

Och vad krävs för att människor ska våga byta spår mitt i karriären?

Med utgångspunkt i forskning och konkreta exempel från svensk industri berättar Elina om hur organisationer har byggt strukturerade omskolningsprogram där medarbetare gått från helt andra roller till nya IT- och teknikjobb. Samtalet handlar också om vikten av motivation, lärandekultur, tydligt stöd från organisationen och varför omskolning sällan är en “quick fix” utan kräver både tålamod och mod.

Programledarna Johan Segergren och Zorica Bodiroza reflekterar tillsammans med Elina kring arbetsgivares ansvar, individens egen drivkraft och samhällets roll i den stora omställning som pågår.

Dessutom diskuteras vilka kompetenser och förmågor som blir allra viktigast framåt – där nyfikenhet, flexibilitet och förmågan att kritiskt bedöma information i en AI-driven värld lyfts fram som avgörande.

Ett inspirerande och tankeväckande avsnitt för dig som arbetar med HR, ledarskap, lärande och utveckling – eller för dig som vill förstå hur framtidens arbetsliv kan komma att se ut.

Länkar:

Kort på svenska:

Gobena, E. (2025). Reskilling på svenska: Om förmågan att omskola snabbt. Stockholm. Ratio. https://ratio.se/publikationer/reskilling-pa-svenska-om-formagan-att-omskola-snabbt

Avhandling:

Gobena, E.. (2024). Wheel of transformation: an exploration of reskilling in organisations and beyond, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1972309/FULLTEXT01.pdf

Artiklar ur avhandlingen

Gobena, E., Kaulio, M., Wiggberg, M., (2025) Reskilling Capability: An Exploration of Skills Renewal in the Swedish Automotive Industry. R&D Management, 1-12. https://doi.org/10.1111/radm.70025

Gobena, E. (2024) Unboxing reskilling narratives: analysing practice, agency and signifier in social media. New Technology, Work and Employment, 39, 335–361. https://doi.org/10.1111/ntwe.12299

Wiggberg M., Gobena E., Kaulio, M., et al. (2022) Effective reskilling of foreign-born people at universities-The Software Development Academy, IEEE Access, vol. 10, pp. 24556-24565, 2022, https://doi.org/10.1109/ACCESS.2022.3152194

I detta avsnitt av Fråga Forskaren möter Johan och Zorica hälsostrategen, föreläsaren och hedersdoktorn Ann-Sofie Forsmark för ett samtal om hållbart arbetsliv, ledarskap och organisatorisk och social arbetsmiljö.

Samtalet rör sig mellan organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), känsla av sammanhang (KASAM) och friskfaktorer – och hur organisationer kan gå från att “bocka av” arbetsmiljöarbete till att se det som en central del av verksamhetsutvecklingen.

Hur skapar vi begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i ett arbetsliv där förändringstakten bara ökar? Vad behöver chefer för att kunna leda hållbart? Och hur kan enkla frågor, tydliga prioriteringar och syftesdrivna beteenden skapa mer kraft i vardagen?

Ett avsnitt om hälsa som resurs, om vikten av att våga stanna upp – och om hur vi tillsammans kan skapa arbetsplatser där människor både mår bra och presterar väl över tid.

I det här avsnittet av Fråga forskaren gästas Johan och Zorica återigen av forskaren Viktoria Rubin för ett samtal om organisatoriskt lärande – ett område som är mer aktuellt än någonsin.

Tillsammans reder de ut vad organisatoriskt lärande egentligen är, varför det är avgörande i dagens arbetsliv och hur organisationer kan gå från individers erfarenheter till gemensam kunskap och faktisk förändring.

Med utgångspunkt i klassiska teorier diskuteras skillnaden mellan olika typer av lärande, hur lärande sprids i organisationer, varför tyst kunskap är så viktig – och varför det ofta är just i implementeringen som organisationer kör fast.

Samtalet lyfter också ett viktigt maktperspektiv: vems kunskap tas egentligen tillvara, vem får komma till tals och vad händer med lärandet i organisationer där tid, hierarkier och intressen styr? Ett avsnitt för dig som vill förstå hur lärande faktiskt fungerar i arbetslivet – bortom modeord och enkla lösningar.

I detta avsnitt träffar Zorica och Johan HR-föreningens generalsekreterare Petra Schedin Stergel och forskaren Andreas Wallo för att utforska HR:s roll i en tid av ständig förändring – och den pågående, stundtals polariserade debatten om HR:s värde och legitimitet i organisationer.

Med utgångspunkt i både forskning och praktisk erfarenhet diskuteras hur HR-arbetet ser ut bortom modeller och myter – och varför mycket av det som skapar värde ofta är osynligt i organisationen.

Vi pratar om HR:s komplexa roll mellan ledning, chefer och medarbetare, om balansen mellan strategi och operativt arbete och om varför relationer och samarbete är kärnan i framtidens HR – även i en tid av AI och digitalisering.

Samtalet rör också hur HR kan ta en mer aktiv roll i förändringsledning, utmana befintliga arbetssätt och skapa verkligt värde när tekniken utvecklas i snabb takt.

Andreas Wallo är professor i pedagogik med fokus på arbetslivet och forskar om HR:s arbete i praktiken – särskilt vad HR faktiskt gör, hur yrkesrollen ser ut i vardagen och hur HR bidrar till lärande, utveckling och förändring i organisationer.

Trevlig lyssning!

I poddens första engelska avsnitt träffar Zorica och Johan forskarna Katja Einola och Violetta Khoreva, som tilldelades 2025 års HR forskarpris av Sveriges HR-förening. 

De delar med sig av sin forskning om hur AI förändrar arbetet, relationer och organisationskultur, och varför framtidens arbetsliv handlar om samspelet mellan människor och teknik.

Vi diskuterar hur AI påverkar identitet, känslor och samarbeten, de praktiska utmaningarna vid implementering och forskarnas bästa råd för att införa AI på ett smart och mänskligt sätt.

Återhämtning lyfts ofta som en nyckel till ett hållbart arbetsliv – men ses nästan alltid som något som sker efter jobbet: på helgen, semestern eller yogamattan. Tänk om återhämtning i stället behöver vara en självklar del av själva arbetsdagen?

I det här avsnittet möter vi Lina Ejlertsson, forskare inom arbetsmiljö och hälsa, som utmanar idén om att återhämtning är individens eget ansvar. Med stöd i sin forskning visar hon hur pauser, natur, sinnesintryck och sociala faktorer påverkar vår energi – och varför återhämtning behöver byggas in i arbetsmiljön.

Vi pratar om mikropauser, kognitiv belastning och hur både hjärna och kropp signalerar när återhämtningen brister. Vi utforskar också naturens roll, hur arbetsmiljöer i sig kan dränera oss – och vad organisationer konkret kan göra för att skapa ett mer hållbart arbetsliv, där både ledare och medarbetare är en del av lösningen.

Hur förändras arbetslivet när AI, distansarbete och ständig uppkoppling blir en självklar del av vår vardag?

I det här avsnittet gästas vi av Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och en av Sveriges ledande forskare inom det digitala arbetslivet.

Digitaliseringen har gett oss friheter som tidigare generationer bara kunnat drömma om, nämligen möjligheten att arbeta var som helst och när som helst. I och med detta suddas gränserna mellan arbete och privatliv alltmer ut. Vad gör det egentligen med vår stress, vår återhämtning och våra relationer på jobbet?

Vi pratar om hur vi kan skapa hållbara gränser i ett gränslöst arbetsliv, vilka vanor som hjälper oss att återhämta oss i en alltid-på-kultur och vad som händer när robotar och AI inte längre bara är verktyg – utan börjar bli våra kollegor.

I detta avsnitt av Fråga Forskaren fördjupar vi oss i klimakteriet – en livsfas som påverkar många kvinnors arbetsliv, men som fortfarande omges av tystnad och missförstånd. Tillsammans med våra gäster, Anna-Karin Mikkelä och Helene Strandkvist, utforskar vi vanliga symtom och utmaningar som kan påverka arbetsförmågan, ofta utan att kvinnor själva kopplar dem till (för)klimakteriet.

Vi pratar om tabun och myter – både hos individer och på arbetsplatser – och diskuterar hur ledare och HR kan arbeta mer proaktivt och lyfter konkreta exempel på åtgärder som fungerar och vilka positiva effekter ett öppnare förhållningssätt kan ge, både för individen och organisationen. Avsnittet tar även upp hur digitala verktyg, rådgivning, workshops och utbildningar kan samverka för att ge rätt stöd i rätt tid.

Kan vi arbeta mindre och samtidigt behålla – eller till och med öka – värdeskapandet? I detta avsnitt av Fråga Forskaren följer vi upp den globala satsningen på fyradagarsarbetsveckan och dyker ner i resultaten från den första svenska forskningsstudien på området.

Gäster är Anna-Karin Alderin, initiativtagare till studien, och Lena Lid Falkman, lektor vid Karlstads universitet och forskningsledare för den svenska studien. Tillsammans utforskar vi vad som faktiskt händer när organisationer inför modellen 100–80–100: bibehållet värdeskapande, kortare arbetstid och oförändrad lön.

Samtalet utgår från resultaten i den svenska studien och belyser hur deltagande verksamheter praktiskt hanterat arbetstidsförkortningen samt vilka effekter det haft på motivation, kreativitet och engagemang. Samtidigt diskuteras risker, utmaningar och kritiska perspektiv, vilket sätter arbetstidsfrågan i ett större sammanhang och visar varför den är central för både konkurrenskraft och ett hållbart arbetsliv.

I säsongspremiären av Fråga Forskaren tar Johan och Zorica grepp om en fråga som alltid är aktuell i dagens arbetsliv: hur skapar vi en trygg och inkluderande arbetsmiljö som förebygger könsdiskriminering och sexuella trakasserier?

Gäster är Karin Allard, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet, och Anders Pousette, forskare och universitetslektor vid Psykologiska institutionen. Tillsammans berättar de om sin studie ”Trygg och genusmedveten arbetsmiljö” och varför nyckeln ofta finns i organisationsklimatet – inte bara i policydokumenten. Vi pratar om gråzoner, tystnadskultur, ledningens ansvar, varför det förebyggande arbetet ofta blir svårt att omsätta i praktiken – och hur det kan integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Dessutom får du höra om ett nytt verktyg under utveckling som hjälper organisationer att mäta och diskutera klimatet kopplat till könsdiskriminering och sexuella trakasserier – och hur arbetsplatser kan vara med och bidra i nästa steg.

En konkret, forskningsnära och praktiskt användbar start på en ny säsong