I detta avsnitt möter vi Isabelle Hansson, fil.dr. i psykologi vid Göteborgs universitet, som forskar om åldrande, hälsa och pensionering. Utifrån bland annat forskningsstudien HEARTS delar hon insikter om hur faktorer som hälsa, ekonomi, sociala relationer och personlighet påverkar övergången till pension. Vi diskuterar vad som skapar välmående efter pensioneringen, hur personlighetsdrag kan spela in och vilka skillnader som finns beroende på utbildning, yrkesbakgrund och arbetsmiljö. Vi får också veta varför vissa väljer att fortsätta arbeta och hur gradvisa pensionsövergångar kan underlätta steget från yrkesliv till pension. Ett avsnitt fyllt av konkreta råd och nya perspektiv som kan inspirera både individer och arbetsgivare att tänka till och planera transitionen från arbete till pension.   

I det här avsnittet utforskar vi Maria Åkessons och Michel Thomsens forskning och rapport ”AI i byråkratins tjänst – förändrad digital arbetsmiljö när robotkollegor blir en del av vardagen”. Vi dyker ner i hur AI och automatisering omformar arbetslivet och vilka möjligheter, utmaningar och ansvar som följer med utvecklingen.

Vi diskuterar vikten av att designa AI-lösningar som främjar kontroll, feedback och flow, samtidigt som rättssäkerhet, likabehandling och transparens behöver finnas med från början. En annan central aspekt är att tidigt klargöra vad som ska effektiviseras och varför, för att säkerställa att insatserna verkligen är ändamålsenliga.

Avsnittet erbjuder många praktiska insikter och reflektioner för organisationer som vill införa AI på ett hållbart och genomtänkt sätt.

Fråga Forskaren var på plats live och sände direkt från HR-föreningens stora event HR-dagarna 2024.  På scen tillsammans med Johan och Zorica var vinnaren av HR-forskningspriset, Andreas Wallo, och vinnaren av Årets HR-bok, Emma Stenström. I surret på scenen får vi höra närmare om Andreas forskning kring personalvetarens yrkesroll, arbetsuppgifter och framtida möjligheter och utmaningar både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Och i samtalet med Emma får vi höra mer om hennes bok ”Bubbelhoppa” och metoden "bubbelhoppning," som handlar om att aktivt kliva ut ur sin egen sociala eller kulturella bubbla för att möta och förstå människor med andra perspektiv. 

I detta avsnitt av Fråga forskaren fördjupar vi oss i hur AI, robotik och digitalisering påverkar engagemang och arbetsmiljö på arbetsplatserna. Vår gäst är Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, som forskar om dessa viktiga frågor. Vi diskuterar hur teknologiska och mänskliga faktorer måste balanseras för att lyckas med digitala transformationer, vilka är de viktiga faktorerna som behöver adresseras för en lyckad integration, och hur man organiserar AI-implementering för att öka engagemanget och frigöra människor från rutinuppgifter. Dessutom berör vi AI som ett verktyg för kompetensutveckling och lärande med dess fördelar och utmaningar. Avslutningsvis reflekterar vi över hur utformar man en hälsosam digital arbetsmiljö på övergripande nivå utifrån att allt fler digitala system är en del av allas vår vardag och hur utvecklingen ser ut gällande praxis för integrering och reglering av nya AI verktyg. 

I dagens avsnitt pratar Zorica och Johan med Frida Pemer, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, om hennes forskning kring digital transformation i professionella tjänsteföretag. Samtalet kretsar kring frågor som hur digitala verktyg och AI påverkar företagens arbetssätt, leveransmodeller och affärsstrategier, samt hur digitaliseringen omformar synen på mänsklig expertis. De diskuterar också hur lärande kan organiseras i kunskapsintensiva organisationer och vilka ledarskapsförmågor som behövs för att hantera digital transformation och främja kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. 

I dagens poddavsnitt för Johan och Zorica ett insiktsfullt samtal om lärande och kunskap med Anna Jonsson, docent och lektor vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet. 

Utgångspunkten för samtalet är frågor som: Hur lär vi oss egentligen? Vad säger forskningen om individuellt och organisatoriskt lärande? Hur lär vi om lärande? Hur kan vi säkerställa att en organisation blir en lärande organisation, och varför är det så svårt att skapa en sådan kultur, trots att det kan verka självklart? Vi kommer även in på skillnaden mellan att "veta" och att "kunna" och varför det är viktigt att förstå skillnaden. Hur organiserar vi ”ekosystem för lärande” i dagens arbetsliv för både individers och organisationers utveckling? Och sist men inte minst diskuterar vi Annas engagemang i forskningskommunikation, vetenskapens roll i dagens samhälle och hur kampen om uppmärksamhet och den snabba teknikutvecklingen påverkar kunskapsspridningen.  

 Missa inte detta inspirerande samtal! 

Dagens poddgäst är Anna-Carin Alderin, initiativtagare till 4 Day Week i Sverige och nationell partner till 4 Day Week Global. Samtalet fokuserar på den forskning som finns och ligger till grund för införandet av fyra dagars arbetsvecka, med särskild betoning på evidensbaserade resultat från länder som redan genomfört projektet. Vi diskuterar även bakgrunden till 4 Day Week-konceptet och vilka framgångsfaktorerna är för att kunna frigöra tid och arbeta smartare.  Och självklart pratar vi om den kommande svenska studien som kommer att genomföras i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet. 

Idag lever vi i ett unikt historiskt skede där synen på arbete och tid är under omvandling. Diskussioner om till exempel fyra-dagars arbetsveckor visar på en växande medvetenhet om behovet av att effektivisera och balansera arbetslivet. Och dagen avsnitt med David Larsson Heidenblad tar avstamp i Davids bok ”Ta din tid – gör mindre men bättre”. David delar med sig några av de mest centrala metoderna och principerna som vi behöver överväga i dagens arbets- och privatliv, bland annat vikten av fokus, hantering av tillgänglighetskulturen, samt att särskilja planering från genomförande.  

Vi avslutar vårsäsongen tillsammans med Micael Dahlen, som är världens första professor i lycka och ansvarig för det nybildade centret för välmående, välfärd och lycka på Handelshögskolan i Stockholm. Utgångspunkten för vårt samtal är att det finns tydlig empiri om att lyckligare individer är mer produktiva, kreativa samt mer samarbetsvilliga – vilka alla tre är delkomponenter som bidrar till att stärka organisationers konkurrenskraft. Vidare pratar vi om att ekonomins grundläggande syfte i stort är att bidra till vårt välbefinnande, både som individer och som samhälle och att centrets mål är att utforska hur vi kan leva våra bästa liv och skapa ett bättre samhälle för allas bästa.  

Zorica och Johan fortsätter att utforska hur den ökade användningen av digitala verktyg, AI och robotisering påverkar våra arbetsplatser och dess arbetsmiljö. Utgångspunkten för detta avsnitt är Magdalena Ramstedt Stadins doktorsavhandling om digital stress och kunskapssammanställningen ”Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön”. Vad är digital stress och kan man säga något om vilka som riskerar att drabbas? Kunskaper om hur tekniken påverkar människors arbetsförhållanden och arbetsmiljö är viktiga, dels för att förstå de förändringar som sker, dels för att kunna arbeta förebyggande. Att beakta arbetsmiljöaspekter redan vid planering, utveckling och införande av ny teknik är viktigt och därför är det så intressant att ta del av de insikter som den aktuella kunskapssammanställningen kan ge oss – och som du får lyssna till i det här avsnittet.