MEDBEROENDEPODDEN

AVSNITT 49

Redan från tidig ålder fick Harriett stämpeln som det svarta fåret. Allt hon gjorde och sa var fel och hennes pappa tog ut sin ilska mot henne genom hot och slag. I skolan såg lärare på henne som ett hopplöst fall. Mobbning och föräldrar som både skyllde elände på Harriett och förbjöd sina barn att umgås med henne. Eftersom stämpeln satt så hårt såg Harriett inte något annat alternativ än att vara den som alltid ställde till det och hade hyss för sig.

 

Mobbningen och skolbarnens pikar om hennes vikt, röda hår och glasögon satte djupa spår. I högstadiet drömde hennes klasskompisar om framtida karriärer och lyckade liv, medan Harrietts högsta önskan var att bli smal, blond och få kontaktlinser. Hon utvecklade Bulimi och det blev början på den resa som skulle innehålla självskadebeteende, missbruk av alkohol och droger, experiment med tabletter, shoppingmissbruk, minnesluckor och livshotande situationer.

 

Allt eskalerade och Harriett for fram som en orkan, hon förstörde både för sig själv och andra genom sin destruktiva livsstil. Trots många varningar tog det många törnar innan hon kapitulerade inför sin situation. Men resan in i tillfrisknande var långt ifrån spikrak. Nykterhet från hennes missbruk, behandlingen för hennes ätstörningar, terapi och insikten om att hon är medberoende blev ändå lösningen. Harriett insåg tillslut att roten till allt detta var avsaknaden av självkärlek. 

​

Här fick "Harriett" hjälp:

För sitt missbruk - www.ca-sweden.se

För sitt medberoende - www.coanon.se

www.medberoendepodden.se

AVSNITT 48

När Maria Ahlin skrev boken Visuell Drog tillsammans med Ulrika Stigberg, intervjuade de unga angående deras relation till porr. Det visade sig att något som återkom i dessa samtal var ord som beroende och återfall. I snitt är pojkar 12 år och flickor i 13-årsåldern när de börjar konsumera porr, men många är så unga som 6-7 år när de tittar på porr första gången.

Maria är även generalsekreterare för organisationen Freethem som arbetar för att förebygga människohandel. Vid sina föreläsningar i skolor hör hon berättelser där killar slår, tar stryptag eller drar tjejer i håret när de har sex. Många gånger visar det sig att ingen av partnerna tycker om det utan har trott att det är så man gör. Förutom den uppenbara länken till prostitution och våldtäktskultur i samhället fastnar många i ett beroende. De mår dåligt av det och har ingenstans att vända sig. Nu för tiden kan det räcka med en felstavning vid en google-sökning för att en ska komma in på en sida med porr. Bland ungdomar uppger 8 % killar att de tittar på porr trots att de egentligen inte vill, och många ungdomar reagerar själva på att den siffran verkar låg. När Maria frågar skolelever om de tror att porrberoende existerar så räcker nästan alla upp handen. Ändå är porrberoende inte en erkänt av samhället, det finns därför heller ingen vård att hänvisa till. Ungdomarna faller mellan stolarna och blir ensamma med sina problem. Statistiskt sätt så visar sig dessutom att sannolikheten är större att någon som tittar på porr också köper sex, men även länken mellan pornografisk högkonsumtion och missbruk av andra substanser, övervikt, psykisk ohälsa och sexuella övergrepp är bekräftad. Oavsett åsikter om porr eller porrberoende är den gemensamma nämnaren att unga saknar vuxna som talar om det. Detta är allvarligt. Men hur kan vi som anhöriga hantera detta?

Boken heter Visuell drog och finns i flera bokhandlar. Kontakta Maria via:

www.freethem.se

www.visuelldrog.se

www.medberoendepodden.se

AVSNITT 47

Genom sitt arbete som psykoterapeut kunde Göran Larsson inte blunda för det mest dominerande problemet hos personer som mår psykiskt dåligt. Problemet var skam och insikten blev motorn till den storsäljande boken Skamfilad.

Vad gör skam med oss? Hur uppkommer den och varför är det så svårt att hantera skamkänslor? För att hantera skammen skaffar vi oss olika försvar, eller överlevnadsstrategier. Hur kan dessa se ut och hur fungerar de? När vi inte har lärt oss vårt eget värde, att ta hand om våra egna behov, blir begär ett sätt att stilla våra svåra känslor. Begär kan vara överdriven konsumtion av kemiska substitut som alkohol, droger eller mat och socker. Andra föredrar händelse- eller processdroger som sex, arbete, spel eller shopping.

Vad är skillnaden mellan trygghet och tillit? Kontroll kan vara ett sätt att skapa trygghet, att försöka ta kontroll över livet, händelser och andra människor. Med tillit kan vi släppa taget om föreställningen om hur livet borde vara och leva livet som det är, med hopp och glädje. Rädslor håller hos hårt i sitt grepp och många tror att om de släpper taget om sina gamla oförrätter kommer vederbörande slippa lindrigt undan. I själva verket är det vi själva som betalar det höga priset. Att sörja och förlåta läker våra sår.

Självkänsla, ett ord vi hör ofta och vet att vi behöver förbättra. Men hur gör vi det? Göran talar om vikten med gränser, både gentemot sig själv och andra. Varför ska vi inte förklara eller försvara våra gränser? I slutändan måste respekt vara viktigare än behovet att bli omtyckt.

Göran arbetar förutom som psykoterapeut även som präst och föreläsare, och nu är han som författare aktuell med sin nya bok Rötter och Vingar – att leva sannare, modigare och helare. ”Kärlek utan sanning övergår förr eller senare i medberoende” och ”skammens motgift är kärlek och sanning”. Hur gör vi det?

www.kopparormen.se

Böckerna: Skamfilad + Rötter och vingar finns hos bl.a. Bokus.

www.medberoendepodden.se

Musik: Oh, The Ashes!

AVSNITT 46

Emmy Rasper är producent och programledare för Sveriges radio. Efter att ha funderat ett tag på hur folk faktiskt mår psykiskt, startade hon podden Psyket för P3 där hon träffar kända människor och pratar om deras psykiska hälsa. Förutom Psyket är hon också programledare för Språket i P1 och delar öppet och modigt om sin egen psykiska ohälsa i krönikor för Göteborgs-posten.

Att vakna med ångest och inte komma upp ur sängen, att varje moment – välja kläder, dricka kaffe eller ta dig till jobbet känns som en omöjlighet. Att det enda alternativet du ser är att ringa och sjukanmäla dig. Du säger att du är förkyld, förmodligen har feber och att du därför bör stanna hemma. Men du är inte förkyld. I en av Emmys krönikor skrev hon om just det här problemet, hon var trött på att ljuga om hur hon mådde. Hon uppmuntrar andra till att våga vara ärliga, sluta skämmas, och för att våga ta steget föreslår hon att man kan använda begreppet ”psykiskt förkyld”. Om du känner igen dig är du förmodligen inte ensam då krönikan delades flitigt och fick ett fantastiskt bemötande.

Krönikan blev också Emmys sätt att kliva ”ut ur garderoben” med sin egen psykiska ohälsa. Idag talar hon öppet om hur hon mår, att hon har gått i terapi, äter antidepressiva och hur att ha förlorat sin första kärlek i självmord har fått henne att bli uppmärksam för hur andra mår. Emmy har till och med gått kurser i ”psykisk livräddning”. Hennes största drivkraft är att hon tror på att vi måste prata om sådant som känns tufft – att vi i alla fall kan känna oss mindre ensamma om vi vågar dela med oss.

Länk till Psyket i P3:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4852

Länk till Språket i P1:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=411

Länk till Göteborgs-posten och Emmys krönikor:

http://www.gp.se/av/Emmy%20Rasper

www.medberoendepodden.se

Musik: Oh, The Ashes!

AVSNITT 45

”Anna” har sedan hon var liten burit världen på sina axlar. När hon var nio år åkte hon in med sin mamma till psykakuten och minns fortfarande hur skräckinjagande det var. Hon var barn, men inte en enda person talade med henne och frågade hur hon mådde. Många år senare kommer hon in på psykakuten igen, denna gång med sin egen son.

”Anna” växte upp med en pappa som var alkoholist och en mamma som hade ”ont i nerverna”. Som äldsta barn tog hon på sig ansvaret både för sina systrar och för att se till att hennes mamma var glad. Hon önskade sig inget annat än en lycklig mamma. Hemma var det ofta bråk och ”Anna” låg sömnlös om nätterna, kuddarna var alltid blöta. Trots att det var hennes pappa som drack så idoliserade hon honom, hon var en pojkflicka och det enda hon lovade sig själv var att aldrig bli som sin mamma.

Hon fick tvillingsöner som tidigt började agera ut och vara bråkiga och visade det sig finnas mer bakom deras beteende. ”Anna” tog på sig allt, hon tänkte att det var hennes fel att de mådde så dåligt. När hennes ena son blev sängliggande och isolerade sig, bestämde hon sig för att en bra mamma uppoffrar sig, och har man en son som mår dåligt så ska man själv lida. Ju mer hon uppoffrade sig, desto mer tappade hon sin egen kraft och livslust. En dag gick det inte längre och ”Anna” gick in i väggen. Hon hade ingen lust och inget eget liv. Hon som fanns till för alla andra, kunde inte ens finnas där för sig själv.

Men krisen blev vändningen. Hon hittade till ett självhjälpsprogram där hon började förstå något som hon egentligen alltid vetat – att det enda ens barn vill är att ha en lycklig mamma.

www.medberoendepodden.se

Musik: Oh, The Ashes!

AVSNITT 44

Från att ha haft väldigt lite kunskap och många fördomar kring psykisk ohälsa drabbades Christian Dahlström av sitt livs första panikångestattack. De blev fler den sommaren som ledde in i en lång och djup depression. Christians liv förändrades drastiskt men detta kom att bli början på en av Sveriges största poddar om psykisk ohälsa, föreläsningar, förtroendeuppdrag och en bok. I sin podcast Sinnessjukt vrider och vänder han på begreppet tillsammans med kunniga gäster. Boken, Panikångest och depression - frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar, är den mest sålda i sin kategori.

Man skulle kunna säga att Christian är ett vandrande lexikon när det kommer till psykisk ohälsa, men ju längre tiden går, desto fler frågor blir det för honom. Eftersom Christians mamma var missbrukare och led av Schizofreni så lämnades han endast 10 månader gammal till ett fosterhem. Nu är han själv pappa och det väcker en hel del tankar om till exempel det här med ärftlighet. Just nu skriver han på sin andra bok och även anhörigfrågan verkar ligga honom varmt om hjärtat.

Hur stort ansvar kan vi som anhöriga ta, och hur mycket eget ansvar bär den sjuka själv i sin psykiska ohälsa? Det är mycket vanligt att en förälder till någon som är psykiskt sjuk själv drabbas av utmattningsdepressioner, det tenderar alltså även att gå ut över de anhörigas psykiska hälsa. Hur kan man som anhörig hjälpa på rätt sätt? Kan man se på någon att de lider av psykisk ohälsa och hur bemöter man en person som är deprimerad?

Christians bok heter Panikångest och depression - frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar och finns att köpa i de flesta bokhandlar. Glöm inte att lyssna på podden Sinnessjukt!

Vill du nå Christian eller se mer av hans verksamhet kan du gå in på:

www.sinnessjukt.se

www.vadardepression.se

​

www.medberoendepodden.se

AVSNITT 43

Under en medberoendebehandling fick ”Helena” med sig ett papper hem där det fanns två kolumner. I den ena stod det familjerelationer, och i den andra, kärleksrelationer. Likheten var slående. Hur kunde hon ha förnekat detta uppenbara mönster?

Som storasyster i en familj som på ytan såg bra ut, var ”Helena” den som tog ansvar och stod upp för sina syskon. Hon var pappas flicka men hennes pappa hade två personligheter; en älskvärd, och en hård som kom fram när han var full. Det var ”Helena” som fick ta emot pappans hårda ord och hon befann sig ofta i ett tyst krig med honom. Det var inga slag, inga skrik utan allt skedde genom passiv aggressivitet. Och varje gång vann hennes pappa.

”Helena” valde aldrig sina killar utan blev själv vald. Alla led dem av någon form av missbruk. Hon såg dem som opolerade diamanter hon skulle förvandla. När hon träffade sin dotters pappa flyttade de nästan omgående ihop. Han var en framgångsrik person och väldigt lätt att älska. Samtidigt fanns den mörka sidan även hos honom, något ”Helena” inte såg som ett hinder - hon skulle fixa honom! Trots bevis på att det inte var möjligt höll hon krampaktigt kvar i relationen, annars skulle det vara ett bevis på ett personligt misslyckande.

Hon såg sig som den där ”sköna tjejen som inte ställer några krav”. I själva verket blev hon den som tjatade, som tog hand om. Hon blev mästrande och talade om för honom hur han skulle vara och så blev hon en martyr som knöt näven i fickan och tänkte att ”det borde han förstå, det ska inte jag behöva säga”. Än en gång befann hon sig i ett krig hon aldrig kunde vinna. Hon blev mer och mer den person hon inte ville vara.

Men när ”Helena” fick sin dotter kom en oanad kraft, ett mod, som hon aldrig tidigare upplevt. Hon förstod att hon levde i en relation som skulle skada hennes dotter och beslutade sig för att lämna honom. Då hittade hon till en 12-stegsgemenskap för medberoende och insåg att det var hon själv som var hennes problem, inte den beroende. Detta blev ”Helenas! räddning!

Läs mer om 12-stegsgrupper på vår hemsida:

www.medberoendepodden.se

AVSNITT 42

Under det senaste decenniet har vårt beroende av internet, datorer och våra smarta telefoner ökat lavinartat – det är bara att acceptera att detta endast är en början. När skärmtiden börjar gå ut över dina sociala relationer, ditt arbete, din hälsa. När du kommer på dig själv att fastna vid skärmen trots att du bara hade tänkt vara online en kort stund. När uppkopplingen börjar bli en flykt, en ångestlindring eller ett sätt att isolera dig, hjärnan blir kidnappad och du känner skam och skuld på grund av ditt beteende - då är detta ett problem.

Patrik Wincent är själv nykter alkoholist och driver Dataspelsakuten och Internetakuten, som specialiserar sig på just den här typen av problematik. Patrik är terapeut, föreläser och har skrivit tre böcker i ämnet.

Mobilmissbruk, missbruk av sociala medier, dataspelsmissbruk, spelberoende, shoppingmissbruk och sexmissbruk är några vanliga delar inom kategorin internetmissbruk. Många av dessa kan få förödande konsekvenser och är inte minst svåra för de anhöriga; föräldrar som ser sina barn förtvina och isolera sig i sina rum, helt fast i sina dataspel, män och kvinnor som spelar bort och förskingrar pengar kan inte bara förlora bostad och egendomar, utan även sina familjer och riskera fängelse. Cybersex, tvångsmässigt användande av porr kan förgöra många äktenskap och relationer. Barn skadas av sina föräldrars frånvaro då de isolerar sig vid sociala medier. Eller besattheten när någon ska vinna ett bud på Tradera, aktiehandel eller tvångsmässig shopping. Patrik har sett hem som förvandlats till knarkarkvartar bara på grund ett dataspel.

Vad kan vi som anhöriga göra? Vad innebär ett sunt användande av digital teknik? Hur kommer det sig att vi fastnar i ”nätet” och vilka gränser är sunda att dra?

patrikwincent.se

dataspelsakuten.se

Internetakuten.com

Patriks böcker: När vi släpper kontrollen, Den digitala drogen, Digital diet

www.medberoendepodden.se

Musik: Oh, The Ashes!

AVSNITT 41

När ”Erik” drack blev han den härliga och modiga kille han drömde om att vara. Men de roliga kvällarna blev mer och mer destruktiva och slutade med minnesluckor och ångest. Bristningsgränsen var nådd och ”Erik” kapitulerade inför sin alkoholism. Han fann hjälp hos Anonyma Alkoholister, vilket förändrade hans liv till det bättre.

 

Han var nykter i många år och ansåg sig ha kommit långt i sitt tillfrisknande. Han arbetade på medvetenhet och sökte sig till olika andliga forum där han tankade energi och sinnesro. Ändå tornade det upp sig att han trots detta, blundat för något mycket smärtsamt. En relation med en kvinna som tog honom med storm.

 

Relationen med kvinnan som ”Erik” dyrkade hade många fina stunder men var destruktivt och han blev illa behandlad. Det var hårda ord, kritik, psykisk misshandel, manipulation. ”Erik” anpassade sig för att se till att kvinnan mådde bra. Han ändrade på sig själv, lånade ut pengar och lyssnade inte på varnande ord från sina vänner.

 

Känslan av oro var bekant. Han växte inte upp med något beroende, men hans mamma tog mycket uppmärksamhet och precis på samma sätt som han som liten anpassade sig till henne, fortsatte han anpassa sig i relationer till kvinnor. Oron gav starka känslor som han förknippade med kärlek. Oron blev en ”trigger” som fick honom att söka bekräftelse av sin partner.

 

Rationellt kunde han, precis som med alkoholen, se att hon inte var bra men var helt oförmögen att stå emot. Det blev så pass illa att han helt enkelt var tvungen att avsluta relationen. Det han upplevde då var likvärdiga symptom som den abstinens han haft när han beslutade sig för att bli nykter. Det går att sluta dricka alkohol men det går ju inte att sluta älska.

 

Idag arbetar ”Erik” med sitt medberoende och han har insett att andlighet handlar om medvetenhet, närvaro och total ärlighet. Något som Erik hade missat tidigare. Man måste se sanningen. Bara då går det att bli fri.

www.medberoendepodden.se

Musik: Oh, The Ashes!

AVSNITT 40 - SPECIALAVSNITT

Avsnitt 40 av Medberoendepodden är ett specialavsnitt. Du kan med fördel sitta ner med papper och penna när du lyssnar. Avsnittet innehåller övningar och handfasta tips för dig som anhörig.

Carina Bång har arbetat länge med medberoende och anhörigfrågor. I sitt arbete upptäckte hon att det var vissa frågor som inte riktigt var utredda eller besvarade. Vi försöker tala mycket om oss, vår problematik och var den kommer ifrån. Trots det kvarstår ofta det faktum att många anhöriga fortsätter att leva med personer som lider av ett beroende. Det kan till exempel vara en sambo som dricker periodvis, en omyndig son eller dotter som använder droger eller någon som lever tillsammans med en partner som försöker tillfriskna. Måste vi lämna en person som lider av ett beroende eller kan det finnas andra sätt att närma sig denne?

Vi talar sällan om hur vi kan förhålla oss till varandra i närheten av ett beroende. Kommunikationsproblem, förträngd sorg, osunda tankemönster, problem med gränser och oförmågan att veta vilka ens egna behov är, är några av de ämnen som återkommer.

I det här avsnittet bjuder Medberoendepodden tillsammans med Carina Bång på övningar hämtade ur boken Du är Viktig! Till dig som är anhörig till någon med alkohol- eller narkotikaproblem. Boken finns att köpa via internetbokhandeln (Adlibris, Bokus). Det är otroligt viktigt att ha ett eget nätverk och inte stå ensam som anhörig. Vi släpper därför i samband med avsnittet ytterligare en övning där du kan fylla i vilka som tillhör ditt supportteam. Ta hand om dig själv för du är viktig!

(Övningarna i avsnittet markeras med bakgrundsmusik)

www.craftsverige.com

www.medberoendepodden.se

Musik: Oh, The Ashes!