Språket

Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför säger man att något ”lyser med sin frånvaro”?

Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb?

Vad är skillnaden på orden skjorta och blus? Var kommer orden ifrån som har utmynnat i ett nästan likadant plagg?

Albin undrar när människor först började använda namn på varandra, och är det så att alla språk har personnamn?

Och vilken är skillnaden på orden ner och ned?

Programledare Emmy Rasper. Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne?

Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån?

Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då?

Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter?

Wallraffa, Klintbergare, Friggebod och Attefallshus. Vilka fler namn har omvandlats till ord?

Med Henrik Rosenkvist, docent i Nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare Emmy Rasper.

Kan man vara för gammal för chattmarkörer som LOL ? Lyssnaren Mikael undrar om de är reserverade för ungdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad kallar man det när man råkar höra vad någon säger?

Har engelskan fler specifika ord för könade djur än svenskan?

Hur ska man förhålla sig till ordet stad nuförtiden?

När är man för gammal för chattamarkörer som LOL?

Med Emmy Rasper. Språkexpert är Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Att ta ett tidigt flyg kallas ibland ”att ta fakirflyget”, lyssnaren Kaveh undrar varför. Och lyssnaren Sanna undrar hur kommer det sig att man börjar prata likadant som den man är kär i.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är användningen av ordet avföra en ny trend?

Vad betyder egentligen ordet ju ?

Varför börjar man prata på samma sätt som den man är kär i?

Vad kommer uttrycket ”att ta fakirflyget ifrån” ?

Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans frågor. Programledare Emmy Rasper.

I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad kommer utrycket "barka hän" ifrån?

Varför byter bladen namn till löv när de fallit av träden ?

Hur det kommer sig att man i Västmanland använder orden hart och gurt ?

Vad menar man om man kallar någon för ett våmmel?

Vad är en slibbkuse?

Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I veckans program får vi svar på vad ur betyder i "ur och skur". Och så förklarar Henrik Rosenkvist vilka olika betydelser ordet pass kan ha.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finns det någon estlandssvenska kvar och hur låter den?

Varför heter Sverige Sweden på engelska?

Vilka olika betydelser kan ordet pass kan ha?

Vad betyder ur "ur och skur"?

Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I veckans program har lyssnaren Kristoffer upptäckt ett nytt sätt att använda uttrycket "klara ut" och så reder vi ut om ordet ej används mer på senare tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur byttes "icke" ut mot "inte" och har ordet ej blivit vanligare?

Varför använder deltagarna i en viss dokusåpa uttrycket "sticka under stolen"?

Varför heter det screenprinta och inte printscreena när vi tar en skärmdump?

Vad kommer själva "dump" i skärmdump ifrån?

Varför säger man att man har "klarat ut" ett dataspel?

Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare Emmy Rasper.

I veckans avsnitt pratar vi om ordet tack, som kan användas både som en bekräftelse på tacksamhet och som ett avslut på en konversation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur ska man säga hen i objektsform?

Varifrån kommer ordet kvarleva?

Att svara ”ingen fara” på ett tack, istället för ”ingen orsak” – var kommer det ifrån?

Hur besvarar man ett tack och hur varför avslutas meningar med tack?

Varför använder vi utrycket ex, som i exmake?

Varför säger vi melon och citron med långt betonat o-ljud på andra stavelsen?

Vad är en kiasm?

Veckans språkexpert är Ylva Byrman, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I veckans program pratar vi om nyttan med grammatik. Lyssnaren Daniel jobbar som lärare och tycker att det blivit allt svårare att motivera eleverna att lära sig grammatik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad menar man om man säger dödens lammunge och vad kommer det ifrån?

Vad har ordet rehänt för ursprung

Är ordet oj ett nordiskt arvord?

Hur ska man motivera elever att lära sig grammatik?

Programledare Emmy Rasper.

Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vanmakt, vanära och vansinne, vad kommer själva van ifrån?

Hur hänger orden samvete, helvete och enveten ihop?

Vad betyder ly i lyhörd?

Varför säger man hipps i Kristianstad?

Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?

Programledare Emmy Rasper
Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.