
Sign up to save your podcasts
Or


Based on Podcast App listening data
Lyssnaren Britt har funderat kring hur ordet sjukt används som förstärkningsord. Kan man beskriva något positivt som sjukt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Förstärkande ord kommer och går och är ofta generationsmarkörer och ett sätt att visa vem vi är socialt, säger Ylva Byrman i veckans program.
Programledare Emmy Rasper.
Vad berättar de förstärkningsord vi använder om oss?
Hur kommer kroppsliga metaforer till, som uttrycket gå på knäna?
På vilka grunder blir ett ord nyord? Vilka ord blir nyord och hur får de spridning och fäste i språket?
Vad gör man om man kittar sig?
– Om man vill vara smart säger man du. Att säga ni är ett korkat val då man riskerar att göra sin kund obekväm, säger Ylva Byrman i veckans Språket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Veckans språkfrågorVarför heter vindruvor russin som torkade när alla andra frukter får behålla sina namn?
Varför används "niande" nuförtiden?
Hur ska ordet troll, i betydelsen en person på internet som provocerar eller förstör diskussioner, användas och vad har det för ursprung?
Vad heter datormus i plural?
Språkexpert Ylva Byrman
Programledare Emmy Rasper
I veckans avsnitt pratar vi bland annat uttrycken det drar ihop sig, intresseklubben antecknar och dra det kortaste strået.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Veckans språkfrågorDra det kortaste strået betyder att ha otur men kan man säga att dra det längsta strået betyder tur?
"Intresseklubben antecknar" - varifrån kommer det uttrycket?
Att det "drar ihop sig" betyder att något närmar sig i tid, men var kommer uttrycket från?
Vissa klädesplagg förekommer i plural, men andra i singular, trots att alla kläderna hanteras som ett plagg. Finns det någon rimlig förklaring till skillnaden?
I en by i Ångermanland användes ett ordet dånt för negationer till exempel dånt gå =gå inte. Finns det någon koppling till engelskans don't go =gå inte?
Språkexpert Henrik Rosenkvist
Programledare Emmy Rasper
Lyssnare Josefin undrar varför smeknamn på svenska ofta är tvåstaviga medan till exempel engelska smeknamn verkar vara enstaviga som Pam, Rob och Dan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Artikeln skriven av Tomas Riad, som Henrik Rosenkvist refererar till i programmet hittar du här.
Varifrån kommer uttrycket "att hålla låda"?
De flesta smeknamn på svenska är tvåstaviga, varför är det så?
Hallon, hjortron, lingon, nypon, plommon, fikon, sviskon, päron och smultron - alla dessa bär och frukter slutar på -on. Vad är detta -on för en ändelse egentligen?
Varför kan ordet mylta betyda både hjortron och hjortronsylt?
På gränsen norr om Vimmerby säger man "halla" istället för hallon. Finns det här någon annanstans?
Programledare Slemmy Rasper
Språkexpert Hinken Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Veckans språkfrågorÄr uttrycket "bekänna färg" negativt laddat?
Varför säger vi sill och potatis och inte sillar och potatisar?
Varför har kylskåp och kyl olika genus?
Varför har folk börjat använda uttrycket "fina du"?
Språkexpert Ylva Byrman
Programledare Emmy Rasper
Språket är tillbaka efter åtta veckors sommarlov. I veckans program ger vi bland annat svar på två frågor om verb. Vilket verb bör användas för att beskriva sniglars rörelse och vad har hänt med verbet lämna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Veckans språkfrågor"Blatter lämnar" är en mening som har hörts i sommar. Hur kommer det sig att verbet lämna verkar kunna användas utan subjekt? Och är det ett nytt fenomen?
Varför heter det morrhår?
Vad ska man säga om alla sniglar på cykelbanan? Att de är ute och kör? Ute och åker? Glider?
Varifrån kommer ordet betuttad?
Varför används färre femininformer i svenskan idag? Tex att man säger kvinnlig skådespelare istället för skådespelerska?
Språkexpert Ylva Byrman
Programledare Emmy Rasper
Varje vecka skickas över 100 mejl till Språket och i veckans program tar vi upp tre vanliga frågor och funderingar som lyssnarna hör av sig om.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
1. Användning av ordet liksom.
2. Att uttala egentligen som ejenkligen
3. Emmy Raspers uttal av a:et mejladressen till Språket, alltså a:et i spraket.
Med för att svara är Gudrun Svensson, lektor i svenska vid Linnéuniversitetet som skrivit en avhandling om diskurspartiklar och Olle Engstrand professor emeritus i fonetik vid Stockholms universitet.
Programledare Emmy Rasper
Än så länge finns det få språkråd som rör användningen av smileys. Men lyssnaren Emelie har en fundering om var skiljetecken ska placeras i samband med smileys, före eller efter. Vad tycker du?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Veckans språkfrågorVad kan man använda för verb för att använda tandtråd? Tandtråda?
När började ordet skjutning användas istället för skottlossning och varför?
Hur ska skiljetecken användas i samband med smileys?
Språkexpert Ylva Byrman
Programledare Emmy Rasper
Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Läs mer: Amerikanska tidningen Slate skriver om I can't even.
Dessutom: Så pratar en busschaufför, en ljudtekniker och en tv-journalist på jobbet.
Veckans språkfrågorSladdbarn, vad är det för ord?
Svansen slang heter det i Alicé Tegners barnsång Katten och svansen men vad är slang för ord?
Vad har hänt med ordet ens?
Språkexpert Ylva Byrman.
Programledare Emmy Rasper.
Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Veckans språkfrågorFinns det nån koppling mellan svenskans två ord palla (ta något) och pall (sittmöbel) och engelskans stolen (stulen) och stool (pall)?
Varför säger vi plös när andra språk har tydliga tungmetaforer för samma sak?
Vad är en tillstymmelse och finns det ett verb som hör till ordet?
Vilka pratade forngermanska?
Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.
Programledare Emmy Rasper
From the publisher's feed
Ranked by our users in the last 21 days

7 Listeners

30 Listeners

60 Listeners

10 Listeners

9 Listeners

9 Listeners

6 Listeners

1 Listeners

7 Listeners

2 Listeners