Språket

"På fri fot" är ett idiom i svenskan, det vill säga ett talesätt eller en fast fras. Idiom böjs ofta inte utan det korrekta sättet att säga meningen i rubriken är "de misstänkta är på fri fot". Det finns flera idiom som man inte brukar böja. Till exempel säger vi inte "de är på gröna kvistar", "de gör det på egna händer" eller "de gjorde på samma sätten".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Legio har börjat användas i betydelsen vanligt och ordet vederlägga i betydelsen bekräfta, hur kan det bli så tokigt?

Ska man pluralböja uttrycket "på fri fot"?

Ordet he förekommer i de norra delarna av landet, finns det på liknande sätt i andra delar av Sverige och har det någonsin funnits i rikssvenskan?

Varifrån kommer ordet asbra?

Var kommer ordet förolyckad ifrån?

Från vilket ord kommer färligt i förfärligt?

Veckans program svarar på frågor om orden avslöjad, nakenfis och om det finns ett bra ord att översätta engelskans device med?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”En patrull stannar och kontrollerar en bilist på aktuell gata och där påvisar föraren tydliga tecken på drogpåverkan” Är ett exempel på en händelsenotis från polisens hemsida där tempuset historiskt presens använts. Men varför skriver polisen i nutidstempus och inte i tempus som beskriver dåtid som till exempel perfekt eller preteritum?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man kanske lätt dras med i att det händer här och nu, säger Peter Adlersson, presstalesman vid polisen i Västra Götaland

I polisens riktlinjer för skrivande står att de bör använda tempus som återspeglar verkliga förhållanden för att visa vilka händelser som är avslutade och vilka som fortfarande pågår, men ofta skriver polisen ändå i historisk presens.

– Det är nog inte ett medvetet val, säger Carina Alfredsson språkvårdare hos polisen, många gånger bygger det polisen skriver på muntliga berättelser och då följer man samma mönster när man skriver.

Reporter Christian Möller.

Programledare Emmy Rasper

Språkvetare Ylva Byrman

Varför skriver polisen i historiskt presens?

Klubbad säl eller oxe? Vilket uttryck kom först?

Varför säger man ifjol om det föregående året?

Sätta i vrångstrupen, har det något släktskap med engelskans wrong = fel?

Vad kommer ordet groggvirke ifrån?

Ordet kontext är ett ord som många som mejlar till programmet undrar över och i vissa fall retar sig på. Varför inte bara använda ordet sammanhang istället?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur ska egentligen kontext användas på ett korrekt sätt? Lyssnaren Bengt är med och resonerar om ordet tillsammans med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, som ger en historisk bakgrund och förklarar hur ordet kan användas idag.

Programledare Emmy Rasper

Vad har adjektivet spännande för koppling till verbet spänna och substantivet spänn?

Tupplur, var kommer ordet ifrån och varför heter det så?

Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang?

När användes ordet styrkekram för första gången och anas en nedåtgående trend?

Varför skriver folk Ha den äran istället för Har den äran?

För modermålstalare är det ofta lätt att säga vilket genus ett substantiv har. Det heter ett bakverk och en bulle. Men vissa ord är inte lika självklara. Heter det en eller ett fika?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, hjälper Språket med en djupdykning i fikans språkhistoria. Ett ord som kommer från backslang som användes av unga stockholmare runt förra sekelskiftet – dåtidens hipsters. Kaffe blev kaffi och kaffi blev fika. Numera ett självklart inslag i våra liv.

Heter det en eller ett fika?

Ordet generisk används på ett helt eget sätt inom spelvärlden – varför?

Varifrån kommer ordet koncentrationsläger?

Varifrån kommer det dialektala ordet skula, som betyder skyla sig från regn, och finns det ord för samma fenomen på andra dialekter?

Ordet bylta, varför heter det så?

Varifrån kommer uttrycket "Livet på en pinne" undrar lyssnaren Elsa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trilla av pinn - dö

Hackkyckling - person som ständigt utsätts för omgivningens klander

Hackordning - informell ordning som ofta liknar officiella maktstrukturer

Som en tupp i hönsgården - ensam man bland flera kvinnor

Vara uppe med tuppen - vakna och stiga upp tidigt på morgonen

Högsta hönset - person med mest makt

Fara runt som en yr höna - en vimsig person

Gå omkring som en äggsjuk höna - vara orolig

Hönsmamma - beskyddande mamma.

Har du fler exempel metaforer eller uttryck från hönshuset?

Skriv en kommentar!

Varför uttalas ebola olika på engelska och svenska?

Orden egendom och egendomlig - betyder helt olika saker men låter lika, varför?

Varifrån kommer uttrycket Livet på en pinne?

Varför har folk börjat säga forska på istället för forska om?

På svenska stavas det jota men iota på engelska, vilken stavning är den ursprungliga?

Kommer ordet drottning från ordet drott?

Att börja ett svar med uttrycket ”nä men” kanske några associerar med fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic. Men lyssnaren Gunnar har noterat att språkfenomenet även förekommer även bland politiker, journalister och andra som intervjuas. Ylva Byrman, doktorand i nordiska gör en analys om varför människor säger ”nä men” och berättar varför hon själv faktiskt använder uttycket ibland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är ordet fadder ett könsneutralt ord?

Att börja ett svar med orden "nä men", varför gör folk det?

Hur kommer det sig att uttrycktet "inte varken eller" förekommer, borde det inte heta "varken eller"?

Ska det vara stor eller liten bokstav efter semikolon?

Säger man ett huckle eller en huckle ?

Vi söker ofta logiska förklaringar till varför ord böjs på ett visst sätt eller placeras som det gör i en mening. Men det är inte alltid språk går att förklara.– Ibland kan en förklaring ställa till mer än det ger, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk i veckans program som handlar om grammatik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom om en grammatisk regel som kanske kommer försvinna i framtiden - distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen.

Eva Sundgren, professor i svenska språket vid Mälardalens högskola har undersökt människors språkkänsla och tror att färre personer i framtiden kommer reagerar på meningar som "Johan älskar hans fru".

Varför tappar Jesus sitt S i genitiv formen, som till exempel Jesu kropp och Jesu blod, när andra förnamn, som också slutar med S, inte gör det?

Hur ska man förklara den godtyckliga distinktionen mellan "för" och "för att"?

Är meningar som "Denna känslan är oslagbar" och "Denna staden är mitt allt" korrekta eller borde det heta "denna känsla" respektive "denna stad"?

Det heter julafton och juldagen, nyårsafton och nyårsdagen, påskafton och påskdagen. Så varför heter inte den 5 januari trettonafton i och med att den 6 januari heter trettondagen? Språket är inte alltid logiskt men Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, ger i alla fall svar på veckans språkfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför heter det trettondagsafton och inte trettonafton?

Har ordet task något med ordet taskig att göra?

Vad betyder egentligen ordet kylslaget?

Vilka svenska dialekter uttalar rt-ljudet som just rt och inte som en retroflex?

I veckan presenterade Språkrådet den årliga nyordslistan, ett urval av ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Säger orden något om vad som hänt i Sverige under året och vad har danskan och norskan för nya ord i sina språk? Emmy Rasper träffar programledarna Ann Jones från norska Språkteigen och Helle Solvang från danska Sproglabratoriet och diskuterar språkens olika nyord.